TJejmarathon har massor av platser kvar. Är du sugen och klarar i dagsläget runt 15- 20 km på ett långpass kan jag hjälpa dig med ett enkelt träningsprogram fram till loppet. Under de tre åren vi kört har jag sett och hjälpt flera som inte varit i närheten av 50 km att klara loppet.

Det är kanske det GODaste loppet du kan springa. Vi siktar på att bli ekologiska också och du kan läsa mer här och här

Men nu tänkte jag tipsa om ett lopp som går på min födelsedag. Med en organisation jag själv stött sen flera år- Amnesty.

Amnestyloppet belyser frågan om tortyr och deras arbete mot detta runtom i världen. På plats kan du även skriva på petitioner mot tortyr.

Starten går 15.00 och du kan välja mellan 5 eller 10 kilometer.

På hemsidan står att ”eventuella intäkter” går till Amnesty vilket nog ska betyda att eventuellt överskott går dit.

Läs mer här

Det börjar bli varmare..och så blir det vips  lite kallt men vi har faktiskt vår i större delen av landet.

Med värme kommer mer svett och alla har vi vårt speciella förhållande till det. Jag störs ofta inte, med mina Falkeunderställ kan jag komma hem och sen glömma att duscha ibland för de blir liksom aldrig blöta. Lite lätt fuktiga om jag tar i förstås, men sen försvinner det magiskt.

1) Svettas man mycket har man generellt inte fler svettkörtlar utan de är större och ”mer aktiva”. En del svettas mycket. En del mindre. En del får vita ränder av salt.

2) Vältränade är generellt bättre på att återabsorbera natrium och klorid under huden vid svettning men svettas man mycket hinner inte lika mycket återabsorberas. Värmeacklimatiserade kan ha upp till 50% lägre natriumsalt i sitt svett än otränade. (Allan et al 1971). Vissa människor svettas mer natrium än andra.

3) Vid runt 1-2 % vätskeförlust blir vi generellt törstiga och påverkas fysiologiskt men även det mentala kan påverkas.

4) Elitidrottare svettas så mycket som uppemot 3 liter i timme.

5) Vätska finns i kroppen inne i cellen, utanför cellen som blodplasma och vätska mellan celler, så kallad vävnadsvätska och som lymfa. När vi svettas är det först och främst vävnadsvätskan vi svettas ut men vätska kan då även sugas ut ur cellen om vi blir uttorkade. I värsta fall minskar blodvolymen.

Hur mycket man ska dricka under träning är individuellt och därför vill jag inte skriva generella riktlinjer. Det beror på vätskestatus innan, hur hårt du tränar,, hur länge du ska träna, hur mycket du svettas, elektrolytbalans och vad annat du stoppar i dig. Magsäckens tömningshastighet kan vara runt 2 liter i timmen men det beror på intensitet- ju högre intensitet desto lägre tömningshastighet generellt. Att under längre pass dricka lite varje kvart om vätska behövs kan vara ett sätt att testa.

Hos motionärer som inte anstränger sig så hårt finns dock en risk att dricka för mycket vatten, som kan störa kroppens elektrolytbalans och leda till hyponatremi.

Fråga på om du vill veta mer så kan jag skriva ett till inlägg!

Korviga fingrar och svullen- svårt att hålla vätskenivåerna perfekta under ett 16-mils lopp!

Med alla de sociala medier som vi omger oss med, all input vi tar in visuellt är det lätt att glömma det som verkligen spelar roll:

Hur det känns.

Hur kroppen känns. Hur träningen känns. Hur livet känns. Hur något vi gör känns inombords, snarare än hur det uppfattas av andra.

Det kan vara betydligt annorlunda än hur det ser ut. Vi lägger massor av energi på att lyfta fram saker vi gör så det ska uppfattas på ett visst sätt. Pass vi tränar. Mat vi äter. En attityd vi har.

Vi försöker förmedla en känsla och vi gör det visuellt, för ofta är det genom skärmen vi kommunicerar. En selfie där vi tycker vi är snygga, men skriver om att må bra.

Det blir så lätt fel fokus. Vi går så lätt runt och fokuserar på fel sak.

Ganska ofta är det läge att skita i hur saker ser ut. Hur du ser ut. Och fokusera på hur det känns.

Jag tänkte skriva om veckans träning. Men jag har inte tränat så mycket. Däremot har jag rört på mig. Motionerat. Sprungit. Det har kanske haft träningseffekt. Men det har inte varit syftet.

Jag brukar bli lite förkyld exakt den här tiden varje år. Nästan så jag tror det är en allergi. Aldrig sjuk, men..hängig! Snorig. Lite täppt i bihålorna. Och då tränar inte jag. Kände av det redan i måndags efter jag tassat runt 90 minuter och letat stigar utanför Norberg i Västmanland.

Vilade från träningen tre dagar. Tassade ut i fredags, kändes ok. Körde lätt styrka igår. Kändes ok.

Tassade en mil i Ursvik idag. Kändes fantastiskt. Letade vårtecken. Testade en ny stig. Planlöst rent löparmässigt. Otroligt målinriktat på rekreation helt omedvetet.

Jag tränar mot mål nu och som typ-A människa blir de här målen lätt väldigt viktiga. De blir lätt fler också. Och det ska gärna gå bra.

I löpningen trängs både mål jag satt upp, och en aktivitet jag gör av ren glädje. Jag har bestämt att det inte alltid behöver vara roligt men det måste vara glädje när jag tänker på löpningen i mitt liv, som helhet. Allt annat vore knas: Ingen annan än jag kan må bra av att jag satsnar på löpning, ingen annan har nytta av det. Det är en ren egotripp. Då ska det ha sin plats som det också.

När det är tufft med andra saker, ska löpningen vara en fristad. Och det är den. Jag blir glad och lätt i sinnet när jag tänker på träningen framåt. När andra delar i livet är tuffa så tar jag en liten paus och springer, eller tänker på löpning, eller tankar löparglädje av andra.

Tänker på och planerar mina små vardagsäventyr- springa till Bålsta, ta tåget hem. Sånt. Även de tuffa passen. Loppet i sig. Det är roligt.

Det kanske gör att jag inte kommer bli mitt bästa fysiska löparjag. Men mitt bästa och mest hållbara löparjag i mitt liv. En hållbarhet som innefattar relationer till andra. Mina barn. Min familj.

Livet är svårt. Då ska löpningen vara enkel. Inte lätt alla gånger. Men enkel i sitt sätt. 180 steg. Per minut. Ibland många minuter, ibland få.

Den här veckan ser jag inte att jag tränat egentligen. Jag har sprungit. Utan träningssyfte. Utan träningsmål. Men för att hämta något.

Hämtat kraft. Rensat tankar. Varit i naturen. På mina fötter, i min kropp, i mitt andetag. Varit där jag var.

Nu är jag fulltankad. Nu kan jag börja träna igen.

Hallå! I rådande trail och ultratrend är det förvånande att vi bara är två tjejer som är anmälda till Stockholm Trails 46 km distans! Kom igen nu säger jag. Hoppas vi kan vara fler tjejer som kämpar den 27e juni på den distansen.

Är 46 km för långt finns förstås 21 och 10 kilometer och platser kvar!

Vill du testa på hur banan är kan du göra det och få ett fint pass samtidigt som du kan testa på Stark Ute som uppvärmning. Den 15e april närmare bestämt. Välj mellan 10 eller 15 kiometer.

Jag kan tyvärr inte vara med denna gång men hoppas kunna vara det i maj för banan är obekant för mig, liksom området men det ser fint och utmanande ut.

Läs mer här!

Den här veckan har varit..tja mycket! Jag har inte testat några nya recept och idag ska jag- kors i taket-  ut på storbyn ikväll och äta. På en restaurang som N förklarade ”folk åt på för 10 år sen, du är lite sent ute älskling”. Ja ja. Chess ska jag på också. Världens bästa musikal i min värld. Lyssnat på musiken i 20 år och Nobodys side är min powerlåt. Well. En av dem.

Men jag har klurat på ett par energikakor att ha med på långpass jag måste testa. Men tänkte ni kan väl testa åt mig? Vore så kul!

Tänkte såhär:

Mosa en banan, smält typ 1 dl kokosolja. Sockra med lite vanillinsocker. Kläck i ett ägg. Vispa.

Kör typ 3 dl havregryn i en mixer, ev lite bovete också och kokosflingor. Salta lite och pudra kanel eller kardemumma.  Blanda ned i banansmeten tills det går att forma kakor. In i ugnen på typ 150 grader tills de är klara.

Vad tror ni? Kan inte någon testa?

Jag ska göra dem senare när livets vågor lagt sig en stund.

Igår fyllde en av mina idoler år- Fredrika Gullfot är, bland annat, VD och grundare av Simris Alg. Företaget är inte nystartat men produkterna de gör har precis nått marknaden. Som jag väntat!

Vad är det då som växer i de stora vita växthusen i Hammenhög i Skåne?

Alger! Algbebisar! Alger är basen i havets näringskedja och omega-3 fetterna vi vill ha från fisk kommer därifrån. Att fiska efter omega-3 är dock inte hållbart. Efterfrågan av omega-3 ökar eftersom det är så hälsosamt och sjukdomsförebyggande men utbudet räcker inte till.

En lösning, som Simris Alg och flera andra företag tagit fasta på är att producera omega-3 direkt från ursprungskällan- algerna!

Algbranschen växer och har enorm potential. Det är ett fortfarande relativt outforskat område men med tanke på hur mycket livsviktig näring som finns i algerna så finns all anledning att uppmärksamma det som händer inom forskningen på området. Här är en översikt av vilka viktiga näringsämnen som finns i algerna:

Bild: Simrisalg.se

Från Simris Alg kan du köpa omega-3 tillskott som alltså är baserade på odlade alger som är ursprungskällan till de fettsyror vi annars får från fet fisk. Men vi slipper miljögifterna.

Utöver det kan du köpa flera andra produkter som spirulina, chlorella och jag har ett té här hemma som heter ungefär ”solgodis”.

Men till frågan många ställer sig- ”räcker det inte att äta bra mat”.

Ja och nej. Jag äter väldigt få tillskott men just omega-3 och främst fettsyrorna DHA och EPA kan vara svårt att få till rätt kvot av med den mat som finns tillgänglig i affären. Den fisk man äter måste ha ”ätit till sig” fettsyrorna och odlas fisken är det inte säkert att den får mat som är omega-3berikad. Därtill kan feta fiskar också i processen få i sig mycket miljögifter som ofta lagras i fettvävnad. Algerna är alltså ursprungskällan för fisken. Och fiskbeståndet håller inte i längden om vår efterfrågan fortsätter öka som den gör.

Fettsyrorna DHA och EPA kan kroppen skapa från ALA, en fettsyra man hittar i till exempel linfröolja, valnötter och chiafrön. Men konverteringen är trög och för optimalt (inte RDI alltså) intag av  EPA och DHA behövs ätas  fisk eller alger eller kan man ha hjälp ett rent och fint tillskott.

Jag tycker Simris Alg fyller en viktig och bra plats på marknaden- inte bara för omega-3 tillskottens skull utan den potential de har för att producera andra produkter från alger som ligger i framtiden.

Läs mer om dem här och kika i webbshopen här.

Några av mina löparvänner kommer hävda pizza så ok då- en riktigt slabbig pizza då och då ÄR ju så GOTT och alla älskar den här studien som pekade på att det gick lika bra med snabbmat som ..ja socker! efter träningen för återhämtning på kort sikt. Ja det är väl klart att det går lika bra med donken som med söta proteinbars och sportdryck om man inte tittar i långa loppet. Makronutrienter i olika form bara.

Men jag tror att vi är fler som är intresserade av mat som stöttar vår nedbrytande träning långsiktigt. För träning är ju det, nedbrytande. Det orsakar oxidativ stress i kroppen, som den sen återhämtar sig och stärker sig emot men det kan ju då vara bra att äta mat som stöttar hälsan och inte spär på stressen. Här går många bet och orsak-verkan är inte supertydlig. Man dras med snuva och blir aldrig riktigt i den toppform man vill. Man känner sig seg och magen trilskas.

Jag säger inte att maten gör all skillnad, inte att att byta ut pizza och pasta mot morötter kommer lösa allt. Men maten är en komponent i att må bra och lyckas behålla hälsan i en satsning. Och speciellt om man slarvar med andra komponenter- som sömn och stress, så blir kosten än viktigare.

Vad ska man äta då? Ja på min favoritpod alla kategorier så pratade Tawnee och Lucho om detta. Tawnee kom med en bra lista som jag gärna vill utöka och kommentera.

1) Sötpotatis- bra kolhydratkälla inför och efter pass och lopp

2) Avokado- bra fetter, gott enkelt!

3) Ägg- ja vad ska man säga. Världens mest kompletta livsmedel.

4) Kokosolja- bra energi för fettdrivenhet inför och under pass

5) Gröna grönsaker som spenat, grönkål

6) Broccoli, blomkål, vitkål, rödkål

7) Ingefära och gurkmeja- mot inflammation

8) Lax- vildfångad, eller annan fet fisk

9) Surkål- för probiotikan

10) Råa nötter – rostas dem förstörs de känsliga fetterna

Jag skulle vilja lägga till tre saker:

11) Pumpakärnor- rika på magnesium

12) Havregryn – också ett superlivsmedel med snälla beta-glukaner som är finfint för magen

13) Dadlar. Färska. Så enkla och så goda att ha med på långpass.

14) Bär från vår natur: Plocka blåbär, lingon, röda och svarta vinbär och annat och ät!

Höra bebisen jollra när hon vaknar, efter att ha sovit hela natten.

Första klunken kaffe.

Varma kommentarer på ett blogginägg.

Två perfekt kokade ägg.

Hittar saker gömda i en ”koja”.

Ser fram emot Chess på Globen på fredag.

Alla närmaste mår bra och är friska.

..utom jag som är snorig.

Det finns alltid saker att glädjas åt även när livet inte är regnbågar och enhörningar.

Foto: http://www.keepcalm-o-matic.co.uk/p/keep-calm-and-love-rainbows-unicorns-and-glitter/

Jag har inget problem med sociala medier men eftersom man inte är mer än människa så är det klart att man påverkas av det man ser och läser. Och det går att se hur mycket som helst och läsa lika mycket. Så man får välja vad man matar sig med.

Och det gäller inte bara sociala medier, vi lever i en kommersiell värld och våra verkliga behov är ju inte alls samma som de begär-behov som försäljare vill att vi ska uppleva.

Jag är väldigt sällan i klädaffärer men åh vad gärna jag kände att jag behövde ändra hela vårgarderoben när jag råkade gå in på en sån affär häromdagen. Jag känner att mitt hem är otrendigt och att jag blir sugen på massa krämer och jox till badrumsskåpet när jag någongång läser en damtidning.

Inget av detta känner jag när jag bara är hemma. När jag är i naturen. När jag umgås med mina barn eller mina vänner. När jag springer. När jag yogar.

När jag funderar över vad mina värderingar är.

Eller som nu under påskhelgen när jag varit långt ifrån affärer helt och hållet och inte följt sociala medier lika frekvent.

Och då menar jag inte att jag inte vill klä mig fint ibland och skaffa nya saker. Men jag skulle vilja låta längtan, vilja och behov komma inifrån.

När jag lyssnar inåt:

Duger jag som jag är

Vill jag springa, men måste inte.

Struntar jag i vad andra presterar, men gläds med de jag bryr mig om.

Har jag det jag behöver.

Är det mysigt och personligt hemma.

Fokuserar jag på att göra det bra där jag är.

När jag lyssnar inåt har jag de flesta saker jag behöver. Då är det annat jag vill ägna tiden åt.

Jag lyssnar på podcasts när jag springer och det är nästan så jag längtar ut mest för att få tassa omkring och lyssna ibland!

Senast har jag lyssnat på Blossoms senaste avsnitt med min rygg-guru David Felhendler.

Dessutom har jag lyssnat på Ankis och Jills Mat & Marginaler som jag också varmt kan rekommendera att lyssna på. För en ekonom som brinner för miljö och dessutom är kostnörd så är den podden mumma för mig!

Ta med lurarna ut på en promenad eller löptur och lyssna!

Så med anledning av mitt inlägg igår kommer här tips på hemsnickrat påskgottis man kan göra tillsammans med vänner, barn och eller familj. Eller själv. Eller göra en annan gång.

Jag länkar rakt av till Buffés onlineversion på sidan 15 där jag hittade snickerskaka som såg väldigt god ut och ”påskiga limeägg” som jag definitivt kommer göra en variant på som långpasskäk!

Här hittar du den tidningen som jag för övrigt tycker är riktigt bra så bläddra på! Och det vore ju smart och miljövänligt att få den digitalt istället för på papper rakt av!

Glad långfredag!