Mellandagstankar

1) Att bli väckt av 1,5åringen som testar ett nytt ord. Ibland är det ”hej”, ibland ”dörr”. Ibland ett gny. Men att plocka upp det där lilla sömndruckna pyamasbyltet som lägger sitt lilla huvud på ens axel en stund. Aaahhh

2) Första klunken kaffe. Med kardemumma i. Det är oslagbart. Varje dag. Lika gott.

3) Fixa stora tjejens hår. Att man får göra det fortfarande. Varje dag. Att man behövs till sånt nu när hon gör så mycket själv.

4) Sätta sig i soffan när båda somnat. Med en stor kopp te och bara sjunka ned bland kuddarna och läsa något man sparat som bokmärke, scrolla instagram eller facebook helt planlöst, kravlöst och dra iväg ett sms till en vän eller något. För mig är det ingen press. Det är avkoppling och jag älskar att FB ger mig möjlighet att ha kontakt med vänner i Australien och andra ställen. Älskar att se fina bilder och bli inspirerad eller bara informerad. Ibland förbannad.

5) Ligga i mörkret och småprata med bästmannen innan vi ska sova. Att han är där och andas lugnt och veta att de små sover och att  vi får sova hela natten (oftast) och att allt är bra.

Livet blir så rikt när man njuter av små saker ofta. Saker som är lätta att ta för givet men inte alls är garanterade ens imorgon och defintivt inte beständiga. Förutom kaffet. Den där koppen kaffe ska jag bannemig ha varenda dag.

God jul på er! Kom ihåg att det är helt ok att inte springa på julafton, man kan vara löpare ändå!

---

Om ni är lyckligt lottade att ha jullov alltså. Jullov låter trevligare än julledigt.

På Runners Worlds startsida tipsas om korta effektiva pass då man har brådis mellan firanden men kanske har du mer tid men kanske inte så mycket motivation? Du kanske inte är där du brukar, inte har tillgång till gymet eller dina vanliga grejer. Jag lovar att blogga om några fiffiga styrkepass för löpare men jag vet inte när. Det är ju jullov som sagt :).

Men jag tycker du ska passa  på att springa ett extra längre pass. Det där passet du har svårt att hinna med vanligtvis. Svårt att hinna återhämta dig ifrån. Som du nu kanske verkligen hinner med.

Och kanske kan du springa till eller från ett firande? En del av vägen? Säg att ni ska 5 mil bort, du sticker iväg tidigare och blir upplockad längs vägen?

Personligen har jag förhandlat till mig halva juldagen och kommer köra ett riktigt långt pass där som avslutas hos svärisarna.

Kanske är det här ett tillfälle att lägga till en ny god vana i att avsluta dagen med 15 minuter yoga/rörlighet? Jag kommer lotta ut 5 medlemsskap hos Yogobe men tycker verkligen att du ska bli medlem. Eller prova på först för den delen. Varför inte testa en stund på mattan varje kväll som balans till tv’n? 

Kanske jullovet också kan användas till att köra det där passet eller den där övningen som alltid undviker. Verkligen ladda för det, inte ha några förväntningar utan bara peppa dig själv att köra det.

Och så viktigast av allt: hälsan är grunden och att bara ta sig ut i det snålt tilltagna dagsljuset och promenera med en släkting eller vän gör så mycket gott.

Må så gott!

---

Idag gick jag på julledighet med den mest splittrade ofärdiga känsla någonsin tror jag. Under några år var jag inte riktigt julledig- var man ekonomichef/redovisningsansvarig på ett hotell i högsäsong funkade inte riktigt det. Men nu skulle jag verkligen kunna vara det om jag förberett mig lite.

Men förra veckan var som sagt lite splittrad. Har beställt boken ”hjärnan på jobbet” och det var lite lustigt för det var verkligen inte min till 100%. Jag har inget som ska vara ”klart” till jul utan snarare saker som tar paus och fortsätter i januari. Svårt att bocka av och avsluta något då det mesta är i uppstartsfas. Har svårt att se saker som är konkret utförda fast jag vet att jag gjort massor.

Det var helt enkelt svårt att stänga datorn och känna att ”åh vad skönt att vara klar med det där och kunna vila upp sig”. Jag kände mig bara ofärdig och ofullständig. Inte heja mig. Mer hujeda mig.

Och det enda jag kan göra åt saken nu är hur jag hanterar detta. Så här är fem tips till dig om du är som mig:

1) Gör en lista på det du måste komma ihåg att göra som du inte hann. Gör flera listor- sk buckets. Fördela på områden som du ska fokusera på och skriv punkter som triggar igång tankarna när du läser dem. Jag mailade mig själv idag och kände direkt hur kontrollen ökade- den där listan börjar jag med när jag kommer tillbaka så får jag det gjort då.

2) Om du ”måste” fixa saker- avsätt en dag eller två mot slutet av ledigheten då du lovar dig själv att du gör dem. Jag har gjort så att istället för att krysta ut 3 veckors ledighet (varefter jag ska jobba deltid halva januari för inskolning) så är jag jätteledig i nästan två veckor. Då blir jag inte frestad att in och peta och greja med saker utan är ordentligt koncentrerat ledig.

3) Ställ dig frågan- skulle du kräva det du kräver av dig själv av en kollega? Skulle du förvänta att de jobbade när de var lediga? Eller missunna dem att koppla av och bort allt helt trots att allt inte är helt klart?

4) Hur vill du att det ska kännas när väl januari drar igång? Vill du ha slösat ledigheten på att ha oroat dig och funderat på jobbet utan att faktiskt effektivt få något gjort? Om du ska känna dig laddad för jobbet igen så gör du bäst i att vara ledig. Som jag skrivit om tidigare. För att gasa på sen och samla kraft gör du bäst i att låta hjärnan vila. Som en låååång ”sova på saken”

5) Ta ett mentalt steg bakåt och tänk ”vad är det värsta som kan hända?”. Vad gör det om 1, 2 månader, 1 år om jag släpper det här nu? Tänk på de fantastiska människor som måste jobba under jul. Jag är så tacksam för alla som håller landet igång, arbetar inom sjukvård, polis, ambulans, brandkår, sjöräddning, jourhavande tjänster som BRIS, kvinnojourer, asylboenden, äldravård, snöröjning, hemtjänst..ja jag kan fortsätta hur länge som helst. Jag är så så tacksam att ni finns och gör ert jobb.

Ha en riktigt fin ledighet om du kan ha en sån!

Jobba när du jobbar. Jobba inte annars.

---

Det har varit en tuff vecka men idag kändes allt så fantastiskt. Som det gör när man fått en perspektivtjottablängare och allt rett ut sig.

Jag är väldigt nöjd med hur jag stuvar in träningen just nu utan att det ser ut som att det finns tid till den.

Idag skulle jag föreläsa i Kungsängen. Jag tog med stora tjejen till mormor med pendeltåget till Jakobsberg. Lilla fick vara med sin pappa. Lämnade av glad unge som fick en dag med sånt som bara stora tjejer gör. Typ spela spel med små delar och göra pärlplattor. (Alla som vet hur 1,5 åringar är förstår). Jag tassade vidare ut i skogen och såg inte fram emot asfaltsdelen men…så hittade jag en skylt på Upplandsleden där det stod att den gick till Kungsängen. Såklart den gjorde! Och det blev världens mysigaste murrlöpning! Så himla mysigt. Behövde verkligen den här egna stunden ute i skogen bland morän och vikingalämningar.

Väl framme i Kungsängen hade jag gott om tid och fortsatte på Upplandsleden en bit. Fick en sån där euforisk känsla där jag sprang ut mot Mälaren på ett vidsträckt fält och solen bröt fram med strålar genom molnen.

Klockan 13 föreläste jag i en mysig klubbstuga för Kungsängens unga handbollsdamlag.

Pratade om varför kolhydrater är viktigt när man håller på med en intensiv sport.

Hur viktigt det är med energin runt träningen.

Näringsrik mat kontra tomma kalorier.

Vad KASAM (Känsla av sammanhang) har att göra med motivation runt träning.

Jag hade gärna pratat vidare men försökte hålla det enkelt och konkret.

Kommer att fokusera mer på just föreläsningar om kost runt träning och individhälsa i mitt företag eftersom jag vill och ska hålla isär det jag gör där och det jag gör i min anställning som hälsostrateg.

Nu känner jag mig riktigt pepp både för en ny träningsvecka och julledighet. Hoppas du haft en fin vecka!

---

Större delen av det här året har jag sprungit och lyssnat på kroppen för att höra efter om  den knorrat efter min..tja skada? Felbelastning iallafall.  

Sen blev det bra och jag började fundera över kvalitet, kvantitet och annat.

Lyssna på kroppen gör jag förstås varje dag för att höra om det är gas eller broms.

Det har varit, för min fysiska del, go go go senaste månaderna men det är ju andra saker som spelar in och den här veckan har mitt hjärta varit i halsgropen, bultat hårt och oroligt och då behöver inte träningen bli mer tungt bultande utan mer lugnt och harmoniskt.

Och även  om klockor kan motivera- speciellt när det ska jagas fart eller man har ett mål med kilometer under ett pass så tror jag det är viktigt att hitta tillbaka till det där enkla.

Jag är lite likadan med skor. Jag måste ha bra fäste men vill mest ha något på foten som skyddar mot underlaget som inte stör alls. Lite naket ska det kännas.

Noga med kläder, absolut men lika viktigt att kunna dra på sig det som ligger framme och sticka ut. Kanske inte naken då även om det skulle vara intressant att testa.

Idag var allt bra igen. Och jag var så springsugen. Och stack bara ut. Mellan storhandling med två vilda men underbara barn och matlagning.  Med trädgårdshandskar på händerna. Utan plan. Bara sprang.

Såna pass. Liksom lite naket. Bara springa. Jag tror mycket på det. Mer sånt.

---