#fredagsgottis – Energi för långpass

Blossom Tainton, som också har den goda smaken att bo här i Sundbyberg, har startat en ny pod- House of Blossom! Den finns på Itunes!

Jag gillar Blossom och har träffat henne och hennes man Hans flera gånger. Hennes filosofi klingar med min, hon har en skön trygg distans och är klok som en bok.

Imorse lyssnade jag på första avsnittet om ”Prestation” och det var ett bra tänkvärt inslag och en bra gjord pod!

Det enda jag reagerade på, som jag ofta gör och som jag kommer fortsätta få göra, är det här med att man pratar om att uthållighetsidrott inte är så hälsosamt. Och gör ett antagande om att man håller på med det under hälsoflagg. Jag tror inte det var så Blossom och Kelly egentligen menade men det lät först så.

Jag får ofta höra att, ”men det är väl inte hälsosamt att springa sådär långt”. Jag och många fler. Och den här prestationstrenden vi har blandas gärna ihop med en påstådd hälsotrend. Som jag tycker är väldigt motsägelsefull. Hälsa kan inte vara trendig. Det kan gå mode i olika sporter och det är mumma för sportföretag och det kommer kanske en hälsoeffekt om någon inaktiv sätter igång att röra på sig. Att någon redan aktiv väljer att gå från motionsjogglopp på runt milen till att satsa på en Ironman utöver sitt heltidsjobb och sin familj- det är fanimej ingen hälsa i det. Ingen hälsa alls. Snarare det motsatta. Jag säger inte att det är fel. Det kan finnas enorm inspiration och goda ringar på vattnet av det men det är ingen hälsosatsning. Som den vederbörande blir varse om men många runt omkring ibland antar att det ska vara. Det där är väl inte hälsosamt?

Däremot, om man samtidigt tar hand om sin hälsa genom att sova bättre (gärna lite mer), äter bättre och tar hand om sitt emotionella och slappnar av lite mer när man inte tränar så kan man bibehålla hälsan och kanske till och med öka den.

Men den kommer inte av en satsning på en hård sport i sig.

Så kan man fundera på om det finns prestation i hälsa? Nej det går ju inte. Däremot försöker människor gärna prestera i hälsa. Jämföra med andra. Stressa när man inte vet vad kombucha är eller inte ens tycker om grönkål. Man lägger en ribba högt med yoga, andningsövningar, träning, strikt kost och så får man ångest när man är hungrig och råkade äta en fralla och kollade på Hela Sverige bakar istället för att försöka stoppa fötterna bakom huvudet på yogamattan. Och hälsostressen man upplever, tror jag, är betydigt värre än glutenfrallan.

Och jag tror man skulle kunna få ett betydligt större lugn, en ro i att göra hälsosamma val utan stress och ångest om man tänker på vad man ska ha hälsan till. För då finns det ett mål uttalat som motiverar att lägga sig 21.30, ta hand om den där stela ryggen och förbereda mat så det inte blir panikpizza.

Jag siktar på att springa en massa ohälsosamma lopp i slutet på detta år och nästa år. Jag kommer träna och bryta ned min kropp så den skriker. Det är inte hälsa. Det är ett egotrippat självförverkligande som kräver avkall på andra saker för att ha tid till det för att inte orsaka stress över att inte hinna med min familj ordentligt. Det kräver perspektiv, jag livnär mig inte på detta och jag gör det för att jag finner någon sorts meditativ men även #badass lycka i det och känns det ångestfyllt så får jag backa. Det kräver en enorm uppmärksamhet på hur kroppen mår för att inte skada mig eller bli sjuk och orka komma hem från ett tretimmars lågkolhhydratpass och vara en bra mamma för mina barn har inte bett om att jag ska vara en ultralöpare. De vill ha en mamma som orkar.

Jag har skrivit om det här tidigare. Och får nog skriva igen. Men hälsostressen tror jag  man botar genom att fundera ut vad man ska ha hälsan till. Då blir valen lättare att göra.

Sen jag slutade logga min träning och skriva strikta scheman och sätta regler för vad jag ska äta och hur jag ska träna har jag varit både frisk, skadefri (förutom ryggen som pajade från bebislyft), motiverad och full av energi. För jag lyssnar på kroppen. Varje dag. Det blir sällan som skallen planerat. Men det blir som kroppen önskar.

Din hälsa. Till ditt liv. Vad behöver du? Du vet. Stäng ute bruset en stund.

Foto: Katarina awesome Jansson

---

Klockan ringer under min kudde. Där jag lagt den för att inte i onödan väcka N som liksom jag väckts varannan-var tredje timme under natten av vår kryptiska bebis. Glad skit men som sover i omgångar.

Tassar upp och inser att mina kläder jag lagt fram ligger under Ns blöta grejer från hans simning. Smyger som en elefant i en porslinsaffär runt och försöker ersätta blöta plagg utan att väcka bebis. Dricker ett stort glas citronvatten och smyger ut.

I med en pod i öronen och tassar iväg i min bubbla. En helig stund. Inte träning. Motion. Meditation.

Tassar upp till Ursvik för att se om det är spårat. Syns inte för det har snöat så bra under natten. Tassar vidare runt Råstasjön och sen hemåt.

Klockan är 06.55 och nu är alla uppe. Stora tjejen är lite morgonseg och vill börja på soffan framför Bompa. Lilla tjejen, som vaknar och storler, får sitta med i soffan men glider mest ned. Men är så glad för hon får vara med syster.

N drar till jobbet och jag lagar gröt åt liten och stor. Sen äter vi och pratar och jag säger ”sitt still” ungefär 100 gånger. Vi pratar om att rädda djur och E berättar att de satt ut råttfällor på dagis…same same.

Hur vi än gör är vi alltid sena. Dagis har samling 09.00. Jag går fortfarande i träningskläder och drar bara på överdrags och stoppar bebisen i åkpåse.

Lämnar med puss, kram,puss kram, spring-pussokram och grind pussokram. Knatar ned till Handelsbanken och ska föra över pengar till Panzisjukhuset i Kongo. Inte något man gör i en handvändning tydligen. Gör lite andra ärenden. S är glad i vagnen och säger agooou agoou ajööö ajööö o heh heh. Vi går hem och jag kokar  två ägg, gör en surdegsknäckemacka med chevre och wokar en hel broccoli, spenat och grönkål till mig. S får fiskgryta.

Medan hon sover middag skriver jag ett blogginlägg, svarar på mail och när jag ska hämta något i badrummer slutar det med att jag gör rent handfat och toalett och sätter igång en tvätt också.

Mormor kommer. Jag förbereder mellis till dem. Packar banan, vatten och nötter med badkläder och hämtar stora tjejen på dagis. Vi klättrar i snön upp till simhallen som är nyöppnad efter utbyggnad. So excited! Vi byter om och badar och leker. Sen bastar vi och skyndar hem till lillasyster.

Mormor går hem och stora tjejen ritar och lilla tjejen tittar när storasyster ritar och leker med ett decilitermått. Jag gör fiskgryta.

N kommer hem och jag kommer på att jag borde passa på att springa en sväng. Äter först en liten portion mat så vi äter tillsammans. Viktigt.

Sticker sen ut med plan att springa 4 x 1 kilometer. Inte mer. Inte mindre. Rehab pågår. Är magiskt ute. Snön knarrar. Allt känns bra. Går och joggar 7 minuter. Springer sen 4 x 1 kilometer enligt plan med en minuts gåvila. Joggar sen ned försiktigt.Snön är slirig och utmanande men det är så fantastiskt att vara ute.

Kommer hem. Lägenheten nedsläckt och en lampa ligger, till synes, vält på golvet. Visar sig allt inrett för att ordna en skuggfigurshow.

Äter fisksoppa och blåbärspaj. Nattar barn och pratar om vad vi ska göra i helgen med stora tjejen. Jobbar en timme och myser lite med N. Yogar fem minuter. Läser tio minuter. Slumrar in och blir väckt direkt av snuttig bebis. Och så fortsätter det varannan timme hela natten.

Men vaknar ändå glad och utvilad idag. Som också är en bra dag. För att jag gör den till det. Idag. Och har gjort saker innan så den blir bra. Det går inte alltid. Men idag gick det.

---

Det är andningens dag idag!

Vi pratade mycket andning på kursen i helgen. Det är det första och sista vi gör i livet. Det är en rörelse som sker både medvetet och omedvetet. Varje gång jag nämner andning när jag föreläser brukar jag notera hur i stort sett alla drar ett exta djupt andetag.

Idealet med platta magar, tighta jeans och all, ibland onödig, stress vi har gör att andningen ofta inte blir så optimal som den skulle kunna vara. Den blir ytlig och skickar signaler om stress till kroppen vilket ger en kaskad av ohälsosamma effekter om det pågår dag ut och dag in.

Jag andas helt annorlunda nu än tidigare. Den största delen av min rehab är att just andas och det har fått enorm effekt.

Om du skulle se hur tight sammankopplade diafragman är med en av våra viktigaste stabiliserande muskler, transversus abdominis, så skulle du vara övertygad om att andningen kan spela enorm roll för hur du stabiliserar dig och alltså rör dig. Både i vardag och i löpning.

Utandning ökar lugnet. Inandning ökar energin. Enkelt förklarat. Andningen är som Linus säger ” bryggan mellan den medvetna och omedvetna kroppen” och det finns så mycket potential i att fokusera på det enklaste och mest fundamentala.

Jag skrev om andning förra året, kanske får du något tips där.

En enkel övning du kan göra reda nu är att räkna till 4 på inandning, håll andan för 4, andas ut på 4 och håll för 4. Tänk en fyrkant och slut ögonen. Upprepa några gånger. Så enkelt kan det vara att göra en andningsövning!

Andning i världsklass! Foto: Katarina Jansson

---

Många har frågat efter recept på sånt jag lagar till bebisen. Jag har inte dragit mig för att skriva om det men däremot dragit mig för hur jag ska skriva om detta. Börjar med att säga att man har eget ansvar för vad man gör, jag är inte dietist men jag har två glada friska barn som jag matat enligt de recept jag skriver om. Vi har inga allergier, ingen överutvecklad glutenfobi men jag skyr socker och tillsatser som pesten.

Det hade stått något i en av blaskorna igår om att ”köpt mat är bättre än hemlagat till din bebis”. Jag har inte läst men jag förstår vad som menas. Och visst är det så att det finns mycket tillsatta nutrienter i köpesgröt och välling. Det är svårt att få i en bebis sitt järn och kalciumbehov med hemlagat, de behöver massor! Och jag förstår den förälder som ”ger upp” och köper. Gillar man inte att laga mat så kan man absolut köpa. Få saker är så väl kontrollerade som barnmat.

Jag vill inte vara den personen som får en stackars förälder som vadar i tvätt med sömnbrist att känna att måste jag börja laga massa mat nu också utan jag vill bara lyfta fram hur enkelt det är att göra eget hemma.

Jag vill inte ge ett dåligt samvete om du är en förälder vars barn vägrar mat och älskar välling. Jag tycker inte välling som den är i köpe-pulver-version är jättebra för barn men äter de inget annat och det funkar för er så är det ju bra just då. Sen kan man om man vill försöka börja jobba in riktigt käk, men kanske inte samtidigt som man sovit tre timmar,, alla är sjuka och det känns övermäktigt.

Jag är helt allergiskt mot allt det dåliga samvete som lätt smyger sig på, eller för all del, känns som man bara häller över sig själv som förälder. De flesta av oss gör så himla bra vi bara kan. Sen tror jag många skulle kunna chilla lite och omfördela både tid och energi för att få det enklare men det är inte det som det här inlägget kommer handla om.

Är du nyfiken på att göra eget? Våga! Jag kan så varmt rekommendera Johanna Westmans ”mosböcker” som jag haft som grund och sen har jag hittat på eget.

Och ja. Jag oroar mig för om min bebis får tillräckligt med näring. Jag tvivlar på om jag gör helt rätt. Jag är en förälder och that is how we roll. Men jag går på min kunskap om nutrition, min keep it simple attityd och på hur bebisen mår. 

Jag tycker den barnmat som finns verkar ganska bra. Förutom att den ju är gammal och luktar fasansfullt. Man ser tydligt vad den innehåller, det finns ekologisk och det är i de burkar jag sett, bara mat i dem.

Däremot dyker det upp lite otyg i färdiggröt och välling. Vilket är synd! För dessa är berikade med järn och kalcium bland annat som små rövare behöver massor av. En 6-månaders bebis behöver 8 mg järn per dag och ungefär 500 g kalcium. Inte helt lätt att peta i dem om man inte köper färdiggrejer alltså.

Men jag och många fler löser det ändå.

Jag gillar att laga bebismat. Det är otroligt lätt

Några punkter:

* För inspiration, kika på burkar i affären och så använder du samma ingredienser hemmavid utom alla knasiga saker du inte känner igen. På så sätt kan du laga din egen barnmat väldigt lätt.

* Koka och mosa ekologiska råvaror. So simple.

* Järn kan man bli lite hård i magen av. Katrinplommon, päron och morot hjälper. Blåbär kan vara lite stoppande.

* För ett starkt skelett är magnesium, vitamin D och K2 också viktigt.

* Små bebisar har svårt att hantera komjölksprotein så att täcka kalciumbehovet med mejeriprodukter är inte optimalt. Annars är ost en riktigt stark kalciumkälla. Jag använder kalciumberikad havremjölk.

* Det är främst hemjärn som gör nytta. Detta finns i köttprodukter. Vegetabiliskt järn tas inte upp lika effektivt. En skiva Järnrikeknäcke från Mjälloms ger cirka 3-4 mg hemjärn. Superlätt att smula och lägga i vatten över natten som du sen kokar gröt på.

* C-vitamin stiumlerar järnupptaget och kalcium hämmar. Om man kan kan man försöka göra frukostgröten järnrik och c-vitaminrik (rörelsen under dagen stimulerar tarmarna och motverkar den eventuella hårdheten) och kalciumrik gröt på kvällen. Det här är högst anekdotala tips!

Här kommer några tips på frukostar:

Järngröt:

Blötlägg en smulad skiva Järnrike över natten i vatten. Koka upp med 1 dl finmixade havregryn och 2 dl vatten. Krydda med lite kanel, rör i 1 tsk rapsolja/linfröolja och lite rivet äpple.

Hirsgröt (rik på icke-hemjärn).

Blötlägg en halv smulad skiva Järnrike över natten i vatten. Koka upp med 1 dl hirsflingor i 2 dl vatten med 1 msk malda pumpakärnor till en fin gröt. Krydda med pyttelite kardemumma och riv i mjukt päron.

Lillsparks supergröt:

Blötlägg 1 skiva smulat järnrike över natten. Ta 1/2 dl finmalda (jag kör i stavmixern) havregryn med 1/2 dl boveteflingor, 1 msk kokosflingor, pyttelite kardemumma och 2 dl vatten. Koka samman. Rör ned lite kokade blåbär och lite linfröolja.

På kvällen kan man då fokusera på att få i bebisen kalcium! Här har jag gjort så att efter middagen tar jag 2 dl havremjölk och blötlägger grynen så det är redo för kokning när det börjar gnuggas i små ögon. Tyvärr är inte den ekologiska kalciumberikad så jag tar den vanliga. I den har jag samma typ av ingredienser som på morgonen men gärna något annat för att variera. Jag gör den gärna lite fetare med lite mer kokosflingor eller lite kokosolja. Jag använder havregryn, dinkelgryn, hirs, bovete, kokosflingor med mer. 1 dl berikad havremjölk ger 120 mg kalcium.

Tips på tillbehör till gröten:

Blåbärssylt:

Löjligt enkelt. Köp ekologiska blåbär. Koka i lite vatten. Häll i burk. Undvik för mycket om bebisen är hård i magen.

Äppelmos:

Bra om bebis är hård i magen. Skiva ekoäpplen riktigt fint (utan skal) krydda med lite kanel och koka i lite vatten. Mosa med gaffel. Koka under lock och väldigt kort så behåller du mer näring.

Päronmos:

Mogna päron är lättsmälta och bra för hårda magar. Riv med fint järn.

Katrinplommonmpuré:

Klipp sönder katrinplommon i småbitar. Tillsätt lite vatten precis så det täcker dem och koka. Mosa med gaffel och ge i gröten till små hårda magar!

Så. Testa hemma. Gör två olika sorters gröt i varsin stor glasburk- en för morgon och en för kväll eller hur du vill. Mixa grynen i matberedare. Det tar några minuter men sen har du egen gröt.

Ställ gärna frågor här, kommentera, fundera och kom kanske med egna fiffiga tips! Och ha för guds skull inte dåligt samvete om du inte orkar. Du är världens bästa förälder till ditt barn, egen gröt i glasburk eller inte!

Nästa gång blir det fiffiga mellis för bebisar och deras storesyskon!

---

Att man är bra på träning betyder inte alltid att man är bra på att träna sig själv. Jag älskar att planera min löpträning mot mina mål och har inga problem med att motivera mig själv heller. Går gladeligen upp i ottan och längtar alltid ut.

Med styrkan är det lite värre. Jag har en stor funktionell övningsbank i huvudet men jag är ingen hejare på styrkelyft och olympiska lyft. Men jag gillar dem. Och med en rumpa som behöver aktiveras och ofta känslan av att fuska rätt hårt när jag lämnar gymet de få gånger jag är där så hade jag bestämt att 2015 ska jag ta hjälp. Och jag har ju vänner jag kan träna med men jag ville betala någon. Så det bara är för mig. Jag kan kräva att få precis det jag vill. Och efter 16 år i branschen kan jag tala om att jag är sjukt kräsen.

På Crossfit Solids event i december träffade jag Elin Bjärkstedt. För det första passade hon lilla S men hon ingav enormt förtroende och kunskap. Och så är det ju sådär att det måste klicka. Jag vill inte ha någon, ursäkta alla berörda, men nybakat PT som kastar sig på mig med hela registret för de vill visa allt de kan utan någon som har massor av erfarenhet, kan tala om för mig var skåpet ska stå och dessutom då är bra på lyft. Fattar att jag har prestationsmål. Som ser min personlighet och förstår att skala ned är bättre än krångla för jag går igång på alla utmaningar. Vill kunna allt helst igår.

Elin är badass på lyft och grejer. Och dessutom så tar hon hjälp när hon kör fast. Mellan gångerna vi sågs hade hon pratat med sin sjukgymnast om mitt lustiga vänsterben som vek sig i benböjen. Sånt. Bra!

Jag har uttalat att jag vill bli bra och stark på lyft, klara chins och så lade jag till idag: pistols. Vilket varit helt omöjligt då jag inte får bra kontakt med baksidan och mitt vänsterben är som ett barbieben. Så det har jag aldrig klarat.

Hur ball Elin är? Efter 10 minuter gjorde jag pistols. På vänster rasar jag fortfarande omkull lite men hela kvällen här hemma har jag inte kunnat låta bli att pistola mig lite sådärbaföratt.

Sen gick vi på marklyft. Som jag förstås kört för 100 år sen och någongång sen dess men aldrig får styr på. Inte så konstigt när mitt ass inte funkar. Idag funkade det. Hon lassade på. Jag lyfte. High five. Lassa på. Jag lyfte.  Sen drog jag min kroppsvikt. Lite bara sådär för högerbenet men vänsterbenet var det enormt stort för att det stod kvar.

Och så lite chinsövning på det.

Jag var där 45 minuter. Jag var lite putt när jag kom dit. Inte #vavavoomAnnie Kände mig seg. ÄGDE när jag gick därifrån. Bring it on bara säger jag.

Bara för mig. Värsta egoboosten. Bästa starten på veckan!

Foto: yes! Bucketlife.se aka Katarina Jansson

---