Blog

Ny bloggare: Anders Grahl!

Ny bloggare: Anders Grahl!


Att på knappt fem år gå från ”medioker” fotbollsspelare till SM-löpare är en minst sagt spännande utveckling. Hur började du med löpningen?
– Jag flyttade till Uppsala 2009 och lade därmed fotbollsskorna på hyllan. Min nyvunna vän Bennet Hägg släpade med mig på en löptur i februari 2010 och han skrev sedan ett träningsprogram som jag följde fram till Göteborgsvarvet. Upplägget var enkelt, tre pass i veckan: Två tuffa och ett lätt. Det var där det startade och efter ett avbrott på grund av löparknä hösten 2010 har jag kunnat träna obehindrat. Kontinuitet har varit nyckeln.

Vilka är karriärens milstolpar?
– Minns min första pallplats i Kumla Stadslopp 2011, där jag vann en brandsläckare (som tack och lov varit oanvänd sedan dess). Sub 80 och 70 på halvmaran var viktiga för mig (Berlin 2011 och Haag 2013), liksom sub 31 på 10000 m (Umeå 2014). Sub 15 på 5000 m fick jag kämpa med och jag hade två lopp som var mindre än halvsekunden över innan jag till sist fick till det. Jag har hittills hållit mig till spannet från 3000 m till halvmaraton. Det blir framför allt många millopp på en säsong.

Bästa tränings- och tävlingsminnena?
– Inför Haag 2013 åkte jag till Jönköping under vasaloppshelgen och tränade med Bennet. Från fredag-söndag fick vi ihop 90 km bra träning (utan skidor på fötterna). En tävling som jag uppskattar extra är Bryggrundan hemma på Smögen, Sveriges vackraste millopp!

Har du något riktigt dåligt minne?
– Göteborgsvarvet 2013 var bedrövligt. Att vara bränd vid 5 km och ha som idé att aldrig bryta något lopp var inte en rolig kombination.

Hur ser målen ut framöver?
– Jag har efter en säsong där sub 31 på 10000 m varit huvudmålet, gått in i hösten med en träningslust utan egentliga kravfyllda mål. Jag kommer träna på och tävla mycket, men målet framöver är att skapa god grund för att kunna uppdatera mina personbästan under 2015. Blir jag bättre, ökar också chanserna att ta bättre placeringar, även om det är sekundärt.

Berätta om samarbetet med din sponsor Salming!
– Jag fick möjligheten att prova Salmings modeller Race och Speed förra hösten. En tipsade mig om att de sökte testlöpare på twitter. Efter att jag tränat och tävlat i skorna med enbart positiva omdömen träffade jag Joakim Sandin på Salming i mellandagarna. Salming Running har gjort en fantastisk debutsäsong på skomarknaden och jag är glad över att få vara med på den resan. Skorna är inte magiska i sig, men de hjälper mig att leverera det jag har i kroppen.

Har du någon förebild?
– Morfar är min stora förebild. Han hade levt ett spännande och slitsamt liv och kunde med humor dela med sig av livets stora och små berättelser. Hasse Nilsson i Enhörna är även han en förebild. Han har en gedigen meritlista i löparskorna och har fungerat som ett värdefullt bollplank under mina år i klubben.

Hur ser en perfekt söndag ut?
– Den gångna söndagen var en ovanligt bra en. Jag inledde med en seger i ett 10 km-lopp i London (se Anders i täten på bilden ovan), gick sedan och såg på ett Premier League-derby och avslutade med en familjemiddag. Hade vi adderat lite gospelsång från min fru, någon timma längre sovmorgon och en makrill på kroken så hade den varit fulländad.

Vad kommer vi att få läsa om i din blogg?
– Om jag klarar att kort sammanfatta innehållet vore det en ytterst tråkig blogg att följa… Jag hoppas att mitt intresse för löpning kommer att stänka, likt lervällingen på de brittiska terränglopp jag planerar att genomföra i höst.

HÄR HITTAR DU ANDERS BLOGG

Anders Grahl är 27 år, bor i Borås men pluggar just nu som utbytesstudent på University of Exeter i England. Sommaren 2015 kan han förhoppningsvis titulera sig civilingenjör i energisystem. Anders tävlar för Enhörna IF. 

5 tips inför löpskoköpet

5 tips inför löpskoköpet


1. Fokusera på funktion – inte utseende
Ta hjälp av löparbutikens skoexperter. De hjälper dig att hitta en skomodell som passar ditt fotvalv, ditt löpsteg och dina träningsrutiner.

2. Köp sent 
Fötter sväller under dagen, vilket de även gör under löpning. Pröva därför skor på eftermiddagen, så att du är säker på att tårna får plats.

3. Ta inte storleken för givet
Varje skomärke och modell har en unik passform. Även om du alltid köper samma sko, kan en ny version kännas annorlunda. Var flexibel – och prova ordentligt.

4. Ta med strumpor
Ta på löparstrumpor – inte de du har på kontoret – när du provar löparskor.

5. Spring! 
Det spelar ingen roll hur skorna känns när du står stilla – spring och kolla att de passar bra.

LÄS MER
Så hittar du rätt skor: Frågor & svar

Claes Åkeson möter Åke "Biten" Svanå

Claes Åkeson möter Åke "Biten" Svanå


Året var 1991. Det var en småkylig försommar i Stockholm. Jag stod vid krönet av Västerbron med ett par Converse på fötterna och en antenn på ryggen för Radio Stockholms räkning. Jag minns att jag huttrade en smula. Plötsligt såg jag Åke ”Biten” Eriksson (nu Svanå) komma solo uppför denna klassiska bro, på andra varvet. Han såg tunn ut, han såg stark ut. Han såg bara stenklar ut. Och just där och då, i slutskedet av Stockholm Marathon 1991, föddes min fascination för hård löpning på allvar.

Ung, dum, naiv och full av impulser, sprang jag upp jämsides med Biten med mikrofonen i högsta hugg. Någonstans kom tanken att jag skulle göra en segerintervju mitt i loppet. Det hade ingen gjort tidigare.

Drygt 20 år senare ringer jag Biten för att fråga om jag kan intervjua honom. Jag frågar om han kommer ihåg mig från Västerbron 1991.
– Haha, ja, för fan, det är klart att jag gör. Du frågade: ”Hur går det Åke?”, och jag svarade: ”Trött”. Jag minns att jag blev förvånad och att jag ville bli av med dig. Jag kände att jag var tvungen att svara något, annars hade du fortsatt springa med mig ända ut på Norr Mälarstrand. Det är ett jäkla kul minne, säger Åke och garvar.
Kommer du ihåg om det kändes som en segerintervju?
– Ja, det gjorde det faktiskt. Jag var ganska säker på att kamma hem vinsten. Vi pratar vidare på telefon en stund, varpå vi bestämmer möte i hans hemort Halmstad.
– Du kan slagga hos mig, det är lugnt. Lirar du golf förresten? frågar Biten med en ganska annorlunda dialekt; ett slags stockholmska med inslag av halländska.

Några dagar därpå träffas vi på Holms GK strax utanför Halmstad. Och för att göra en lång historia kort när det gäller själva golfspelet, så fullkomligt krossade Biten mig, samtidigt som han bjöd på oförglömliga citat i stil med: ”Jag tror inte ett dugg på stretching. Det är som med en gummisnodd; drar man för mycket i den så förlorar den sin elasticitet”.

Vi skrattar mycket när vi går längs fairway på Holms GK. Biten svingar klubban framgångsrikt, som den grymma tävlingsmänniska han fortfarande är. Rätt som det är börjar han berätta hur allt började.


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 9 2014.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:

Proffset Åsa Lundström på plats i Hawaii

Proffset Åsa Lundström på plats i Hawaii


Åsa Lundström har varit på plats i Kailua-Kona i drygt en vecka, och uppladdningen inför Ironmantävlingen i Hawaii som arrangeras om mindre än en vecka är igång för fullt. Hon har både hunnit med att testa på tävlingsbanan och även fått till kvalitetspass under dagarna hon spenderat i Hawaii. Men nedtrappningen har börjat, och nu har hon full fokus på tävlingen och återhämtning.
– Jag har känt mig en aning sliten, men nu börjar jag återhämta mig snabbt känner jag. Jag är extremt peppad på det här och vill bara ut och tävla!

Cyklingen har varit Åsas starkaste disciplin genom åren hon har tävlat i triathlon. Men nu har även löpningen kommit starkt på sistone.
– Eftersom min starkaste gren alltid varit cyklingen kan det komma väl till pass här om det blir blåsigt på tävlingsdagen. Men just nu känner jag faktiskt att löpningen är det som jag ser mest fram emot och det är även i den disciplinen som jag också har utvecklats mest i år.

Hur ser då uppladdningen ut för ett proffs?
Åsa har spenderat juli och augusti hemma i Sverige där kombinerad basträning har varvats med social verksamhet. Detta har varit väldigt viktigt för henne efter en längre tid med resor, läger och tävlingar.
– Efter sommarmånaderna hemma i Sverige spenderade jag tre veckor hos Pontus Lindberg på Mallorca tillsammans med min tränare Jens Lunekilde. Vi fokuserade mycket då på kvalitetsträning. Efter dessa veckor var jag hem tre dagar för att sedan åka hit till Hawaii och börja förberedelserna inför tävlingen.

Många av världens bästa triathleter finns med i startfältet i årets Ironman World Championship i Hawaii.
– Visst är det lite skrämmande, men samtidigt är det en bra värdemätare för mig. Jag vet inte vad jag kan prestera under dessa extrema förhållanden. Men jag ser det mest som ett introduktionsår där jag ska lära så mycket som möjligt. Förhoppningen är att jag ska kunna tävla utan att låta värmen sänka mig totalt.

Vem vinner? 
– Ju mer man pratar med alla proffs här, desto mer inser man att det är väldigt öppet i bägge klasserna. Vissa förhandsfavoriter har inte alls haft en optimal uppladdning, och vissa ”underdogs” verkar starka och kunna tåla omständigheterna här.

På lördag avgörs det. Vill du läsa mer och följa Åsa i hennes förberedelser kan du följa hennes blogg här.

Ta del av startlistan i årets Ironman World Championship i Hawaii här.

Patrik Nilsson om segern i Malaysia

Patrik Nilsson om segern i Malaysia


Hur känns det så här dagarna efter segern?
– Det har varit några tuffa dagar efter loppet. Om det var något i vattnet under simningen, vätska/saltbrist, värmen eller utmattningen efter loppet som påverkade mig kan man diskutera, men det var först tre dagar efter loppet jag började komma tillbaka till levande form. Nu börjar det dock kännas riktigt bra och äntligen börjar man få lite perspektiv på loppet… Jag är riktigt nöjd och kan inte tänka mig en bättre dag även om det var ett lopp med mekaniska problem och riktigt obehaglig löpning bitvis. Nu ska jag försöka komma igång med träningen lite lugnt och verkligen försöka njuta av segern!

Hur har du förberett dig inför denna tävling?
– Förberedelserna har varit som vanligt ungefär… Eftersom jag bytte tränare efter SM i Motala har träningen inför loppet i och för sig varit annorlunda, men inget konstigt egentligen. Problemet var att få in tillräckligt bra träning mellan Kalmar och Malaysia, samtidigt som återhämtningen och toppningen fortfarande måste funka. Men kort sagt har det varit några cykelpass på trainer inomhus för att träna lite på värmen, bastu och att dricka mycket dagarna innan loppet. En annan del av förberedelserna var att försöka ha en plan för att hålla temperaturen nere… Varmt skulle det bli, men på något sätt måste du ha en plan för att hålla temperaturen nere.

Du har börjat utveckla ett mer ”offensivt tävlingsbeteende” enligt din före detta tränare. Berätta gärna lite mer om detta.
– Det kan säkert stämma, men inget jag har gjort medvetet. Problemet på många lopp tidigare har varit att jag fått kramp, och då inte kunna ha något ”tävlingsbeteende” alls eftersom jag brutit. Men nu när jag kunnat fullfölja har jag egentligen inte kört särskilt offensivt egentligen utan försökt köra smart och utnyttja mina styrkor… Tittar man på loppet i lördags är inte min analys att det var särskilt offensivt. Farten var hög och jämn, ”rycken” som jag gjorde kom i backar där motståndarna snarare tappade än att jag körde hårt. Men självklart kan det ses som ett ”offensivt beteende” när man cyklar ifrån killar som är riktigt duktiga cyklister och sedan bryter i värmen…

Tiden 08:41:53 är fantastisk. Vilket av momenten kändes bäst respektive tyngst? Hur kändes loppet som helhet?
– Loppet kändes ganska bra rakt igenom… Löpningen var riktigt jobbig, men det var främst för värmen och det var nog den jobbigaste delen. Dock hade jag ju möjligheten att ta det ganska lugnt och inte behöva stressa på löpningen, så där var det egentligen sista varvet som blev riktigt tufft och då främst för värmen. Det enda problemet jag stötte på var egentligen på cykeln där kedjan hoppade i början på varv 2 och böjde hela kedjan… Jag försökte få tag på en mekaniker på motorcykel, men när det inte gick fick jag springa med cykeln över två backar för att få den hjälp jag behövde. Då löste sig det problemet ganska fort och jag kunde fortsätta efter några minuter även om adrenalinet var på topp, vilket kanske var positivt för fortsättningen. 

Hur ser närmsta tiden ut för dig nu? Vad tar du dig an härnäst?
– Förhoppningsvis blir det ett träningsläger i Phuket med Frank (tränaren red. anm), hans fru och några av hans adepter. Då blir det förmodligen Challenge Phuket i samma veva, men efter det får vi se! Tanken är att komma iväg på en längre resa i vinter igen, men då måste ekonomin ligga lite mer på plus… 

Något som du vill tillägga?
– Egentligen inte. Ett riktigt häftigt lopp och otrolig ö att utforska om någon har möjlighet att tävla eller åka hit på cykelsemester! Kan jag gott rekommendera :).

Del 2 | Myter om vätskeintag vid träning

Del 2 | Myter om vätskeintag vid träning


Myt 4: Vätskebehovet styr inte törsten 
Sanning: Törst är definitivt ett starkt tecken på att du behöver vätska – det enda du behöver menar vissa forskare. ”Vår törstmekanism är ganska exakt,” säger Susan Yeargin, Ph.D., assistant professor för athletic training på the University of South Carolina. ”Men det är alltid bra att utgå från fler faktorer för att vara säker på att du har druckit tillräckligt.” Att ha koll på hur mycket du svetttas är ett sätt, speciellt under långa löprundor, säger Doug Casa, Ph.D., professor i kinesiologi på University of Connecticut. För att räkna ut din svettmängd ska du väga dig själv utan kläder före och efter en timmes löpning. Ha koll på hur många deciliter du dricker under passet och ta med det i beräkningarna efter löpningen. Redan vid en vätskeförlust på cirka 2 procent av kroppsvikten kan prestationen påverkas negativt. Det motsvarar 1,1-1,5 liter för individer på 55-75 kg, vilket inte är ovanligt under en timmes träning. ”Målet är inte att helt matcha svettmängden, men du bör försöka vara så nära som möjligt. För en del löpare kan det betyda att ersätta två-tredjedelar av vätskan de svettas under en löptur,” säger Casa som också tillägger att du inte ska försöka dricka mer vätska än vad du har förlorat.  

Myt 5: Rent vatten är bästa sättet att hydrera kroppen 
Sanning: Även om vatten är ett bra sätt att hålla vätskebalansen så är det inte alltid det bästa valet. Under en lätt jogg på en timme i lite kyligare förhållanden fungerar vatten utmärkt. Men om du springer 20 kilometer en augustiförmiddag och svettas ut mycket salter (som lämnar vita saltstreck i ansiktet och på kläderna), då kan du behöva tillföra en del natrium också. ”Salt hjälper till att behålla vatten i kroppen så att du inte kissar ut lika mycket vätska”, säger Yeargin. Sportdryck eller vatten med tillsatta elektrolyter är bra alternativ. Salttabletter i stora mängder före passet är inte lika smart. ”Det går inte att ladda upp i förväg med natrium för att undvika saltbrist,” säger Yeargin. ”Du kissar bara ut allt som kroppen inte behöver där och då”.   

Myt 6: Att dricka stora mängder vatten är ett bra sätt att ”detoxa”
Sanning: ”Det finns inga vetenskapliga bevis på att överdrivna mängder vatten har en renande effekt på kroppen,” säger Stanley Goldfarb, professor på the University of Pennsylvania’s Perelman School of Medicine. ”Stora mängder vatten kan snarare störa njurarnas förmåga att filtrera blodet.” Goldfarb tillägger att de enda personerna som ska dricka mycket vatten för njurarnas skull är de som har haft njursten.    

DEL 1 | Myter om vätskeintag vid träning

Bakom kulisserna på RW:s skotester

Bakom kulisserna på RW:s skotester


1. Det är en fråga om tid
Våra amerikanska Runner’s World-kollegor börjar med att bestämma vilka nya modeller som ska vara med och testas. Eftersom vi utvärderar varje skomodell under en månads tid och tidningsproduktionen har en ledtid på två-tre månader, kan det vara knepigt att få tillgång till aktuella skomodeller i tid. Det är också anledningen till varför en del nya modeller ibland fattas i en aktuell skoguide. 

2. Skorna levereras
Ungefär 50 par av varje modell i testet levereras till oss från tillverkare i hela världen. Våra internationella tester omfattar cirka 30 modeller för varje skoguide, och vi gör fyra större skoguider för våra nitton internationella editioner per år – vilket innebär att vi hanterar cirka 6 000 par skor om året. Alla dessa skor sorteras och distribueras till våra testlöpare. Utöver detta gör varje land egna tester på specifika segment som trailskor, tävlingsskor med mera. 

3. Testproceduren är igång
Att förse testpersonerna med skor är ett omfattande uppdrag. Vi skickar ut skor till mer än 400 löpare som springer med skorna under en månads tid. De bedömer egenskaper som passform, komfort och löpkänsla – och ger sammanställer sin feedback till oss. 

4. Först i RW Shoe Lab 
Medan testlöparna utsätter skorna för olika typer av praktiska påfrestningar genomgår samma modeller ett gäng mekaniska tester. Dessa genomförs på RW Shoe Lab i Portland, Oregon under ledning av doktor Martyn R Shorten – en beskrivning av hur testerna går till hittar du längre ner. 

5. Samtidigt hos Shoefitr
Flera av de aktuella skomodellerna dyker samtidigt upp hos ett företag som heter Shoefitr. Här använder man sig av en tredimensionell scanning och sammanställer data på skornas passform, som presenteras med hjälp av färggrafik. På så sätt kan du som läsare jämföra passformen hos de olika modellerna med en genomsnittssko. Eftersom passform är en viktig faktor finns de grafiska resultaten för samtliga testade skomodeller på runnersworld.com – och flera av dem hittar du också i skoguiden i tidningen.

6. Den slutliga analysen
När labbresultaten är klara och testlöparna har lämnat sina omdömen omvandlar vi detta till en beskrivande text för varje modell, som du kan läsa i skoguiden. Detta är också underlaget för vårt flödesschema som guidar dig fram till ett urval skor som troligen passar dig. Slutligen resonerar vi oss fram till vilka skomodeller som förtjänar våra speciella utmärkelser ”RW:s val”, ”Bästa debut”, ”Bästa uppdatering” med flera.

7. Layout och redigering
En enskild skoguide kan bestå av närmare 8 000 ord. All text granskas av redigerare samt faktakontrolleras och bearbetas noga flera gånger om. Vi fotograferar också varje skomodell från flera olika vinklar för att tydligt kunna presentera skorna i såväl vår tryckta tidning som på vår webb.

8. En skoguide!
Samtidigt som tidningen kommer i din brevlåda eller dyker upp i butikernas tidningsställ, publicerar vi resultat och kompletterande information på vår amerikanska webbsida runnersworld.com. Syftet med guiden och testerna som ligger bakom den är att hjälpa dig välja rätt sko utifrån dina behov, så att du enkelt kan gå och testa de modeller som troligen passar dig bäst i närmaste skobutik. Och vid det här laget är testlöparna redan igång med att utvärdera nya modeller för nästa skoguide…

Vill du veta hur testandet går till i labbet? Läs vidare!

Stötdämpning 
I skolabbet använder vi oss av en ”stötkraftstestare” för att mäta hur mjuk varje skomodell är vid fotisättningen. Maskinen släpper en cylinderformad vikt på 8,5 kg upprepade gånger mot mellansulan, från 5 centimeters höjd. Genom att mäta hur mycket den komprimeras kan vi se hur skon reagerar på stötkraften. Detta görs alltid på en herrsko i US9 för att resultaten ska vara jämförbara.

Flexibilitet 
En skos flexibilitet indikerar hur väl den följer med i fotens rörelse, från hälisättning till frånskjut. Vi mäter detta i skolabbet genom att fixera skons främre del i en maskin som sedan böjer skon till 45 grader – ungefär så mycket som foten böjs vid löpning. Det gör vi 60 gånger under 20 sekunder och kraften som behövs för att åstadkomma detta indikerar hur följsam skon är.

Höjd och vikt
Vi väger både herr- (US9) och dammodellen (US7). Vi mäter också den totala sultjockleken: yttersula, mellansula och innersula. För att göra det skalar vi av skons ovandelsmaterial och mäter sedan höjden i häldelen och i den främre delen med en digital kontaktsensor. På så sätt får vi fram skons så kallade häldropp – skillnaden i höjd mellan häl och framfot. 

Runner’s World nu 109000 läsare!

Runner’s World nu 109000 läsare!


– När fler människor än någonsin tränar löpning och vill utvecklas som löpare, då söker de sig till Sveriges största löpartidning för inspiration, motivation och kunskap. Och dessa nya Orvesto-siffror är en tydlig indikation på att vi gör en tidning som löpare vill läsa. Nu ska vi fortsätta att utveckla Runner’s World för att göra den ännu mer attraktiv och tillgänglig, för såväl nybörjare som elitmotionärer, säger Stefan Larsén, chefredaktör.

Runner’s World ökar sin räckvidd med 18 procent jämfört med samma period 2013.
– Intresset för vårt varumärke och våra produkter är fortsatt väldigt stort. Vi har senaste tiden haft flera rekordmånader på runnersworld.se och etablerat oss väl över 115 000 unika besökare i månaden vilket också är ett kvitto på att vårt varumärke fortsätter att växa, säger marknadschefen Jojje Borssén.

RW-passet: Vässa formen i terrängen

RW-passet: Vässa formen i terrängen


Fartlek i kuperad terräng
Värm upp med 5-10 minuters lugn jogg och fortsätt sedan i ditt vanliga löptempo. När du kommer till en backe springer du snabbt uppför och nerför för att stärka både fram- och baksidans benmuskler. Fortsätt på samma sätt i 10 minuter. Påbörja därefter en fartleks-sekvens på:

  • 30 sekunder i snabbt tempo
  • 30 sekunder i lugnt tempo
  • 60 sekunder snabbt
  • 30 sekunder lugnt
  • 90 sekunder snabbt 
  • 30 sekunder lugnt

Repetera sekvensen 3-8 gånger och varva därefter ner med några minuters jogg.  

Här hittar du fler RW-pass
Snabba banpasset – Öka farten på kortare distanser
Fartökningar – Så står du emot konkurrenternas attacker

Ledarkrönika: Den bästa tiden är nu

Ledarkrönika: Den bästa tiden är nu


Jag älskar att vi har årstider. Visst – någon månad här och där kan jag tänka mig att vara utan; november kan vara lite småtrist och mars kan vara en seg tillställning. Men just växlingen mellan årstiderna och variationen är ju fantastisk. För även om sol och värme är härligt så blir det nog rätt trist i längden (jag förstår om inte alla håller med mig på just den här punkten).

Sommaren är visserligen en ganska sorglös årstid. Det är lätt att vara när det är varmt och solen skiner – och det är särskilt lätt att vara löpare på sommaren. Ett par shorts, en tunn tröja och så på med skorna. Asfalten dallrar och kletar i värmen. Skogen doftar av tallbarr, grusvägsdamm och smultronställen. Svetten rinner. Det är underbart.

Förr, när löpning var alternativträning för mig, var vinterhalvåret lika med löptid. Varje höst var det samma visa – jag började med 5-10 minuter lätt löpning innan jag efter ett par månader kunde springa för fullt igen. Sen sprang jag.

Efter fyra månader av löpträning kunde jag göra milen på 40 minuter, i snösörja och minusgrader. Och jag älskade mina löppass. Det spelade ingen roll hur kallt eller jävligt det var – det var ju normaltillståndet för mig eftersom jag bara sprang under vinterhalvåret.

När våren kom kände jag alltid en tomhet när det var dags att lägga ner löpningen, och under sommarhalvåret längtade jag alltid till hösten. Tills när jag skulle få ta fram löparskorna igen. Tills jag skulle få springa under den där höga himlen igen, löpa i den där krispiga luften och färgprakten.

Numera, när jag springer året runt, uppskattar jag årstidsväxlingarna ännu mer. Som löpare kommer man nära naturen, ser ljusets förändringar, är särskilt mottaglig för temperaturväxlingarna i luften. Som löpare blir man ett med sin omgivning.

Och utifrån en löpares perspektiv är ingen årstid så sympatisk som hösten. Temperaturen är optimal för löpning. Trängseln på löparstråken är minimal. Naturen är full av färger.

För oss löpare bär dessutom hösten på något mer; på förhoppningar och drömmar, på löften som fortfarande kan infrias. Förhoppningar om att nästa säsong ska bli ännu bättre, att vi ska springa fler lopp, att vi ska bli snabbare och orka längre. Drömmar om resultat vi strävat efter men inte lyckats nå. Löften om nya chanser, nya möjligheter. På hösten tycks allt vara möjligt – nästa år. Det är därför den bästa tiden är nu. Ta tillvara på den.

Vann du RW:s skosnöre-tävling?