MEST LÄSTA
Maraton i sikte för Sarah
Blogg

Maraton i sikte för Sarah


Sedan i höstas är hon nyopererad i sin hälsena och hon tränar nu i Potchefstroom i Sydafrika för att komma tillbaka på banan igen under 2018.
–  Förra året var verkligen både upp och ner. Jag började med att bygga upp mig, precis som nu efter en skada. Jag tränade då för New York halvmarathon. Det gick väldigt bra, jag satte svenskt rekord och var väldigt nöjd med det. Sen körde vi kanske på lite för hårt efter det loppet vilket fick till följd att jag hade svårt att återhämta mig under hela säsongen egentligen. Jag körde ändå på och vi åkte till St Moritz innan VM och där gick träningen väldigt bra. Jag gjorde bland de bästa träningarna som jag har gjort där, men började också få ont i hälsenan. Sedan dess har jag haft de här problemen, berättar Sarah.

Den 3 november opererades Sarah. I höstas bytte hon också coach från Jesper Van Der Vielen – mannen hon gifte sig med i höstas. Deras plan var att Jesper skulle träna Sarah i ett år för att de sedan skulle hitta en ny tränare till henne. Det har hon gjort i välmeriterade Honore Hoedt, holländaren som bland annat fostrat den regerande världsmästarinnan inomhus på 1 500 meter, Sifan Hassan.  –  Träningen nu har bestått av mycket alternativträning så som elliptigo, crosstrainer, cykling och vattenlöpning. Men jag har kommit igång med löpningen nu också och får springa på gräs i 5–7 minuter. Det känns helt underbart att vara igång, det var längesedan. Jag har haltat i nästan sex månader så det känns konstigt att springa igen. Men jag har inte ont och det känns bra och det är det viktigaste.

Sarah har börjat blicka framåt. Fram till OS i Tokyo 2020 är det 5 000 meter och 10 000 meter som gäller på de större mästerskapen. Men framgången på New York halvmarathon har också gett mersmak, så hon hoppas på att kunna springa en halvmara igen till hösten. Hon har också börjat sikta in sig på maratondistansen i framtiden.

– Efter OS i Tokyo vill jag så klart testa på ett maraton. Jag gillar att träna hårt och jag gillar att träna mycket så jag tror att det passar mig. Men först handlar det om att lyssna på kroppen och se till att den läker.  Är jag skadefri så kan jag springa snabbt. En topp-5 placering på ett OS i framtiden är inte helt fel och det är så klart en dröm att ta internationella mästerskapsmedaljer. Det är det man tränar för. Löpningen betyder allt för mig, säger Sarah.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så lyckas du med dina målsättningar
Blogg

Så lyckas du med dina målsättningar


Vi har olika genetiska förutsättningar för att få saker gjorda. Vissa distraheras lättare än andra av impulser, och styrs av ett kortsiktigt belöningssystem. Men en anledning till att vi inte lever upp till våra mål kan också handla om att vi sätter för stora mål, som är orimliga att uppnå – mål som inte ligger i linje med vad som är viktigt för oss. Det säger psykologen Cecilia Duberg, som även är mental coach till många elitidrottare.

– Många är så ivriga att sätta mål, men för att vi ska kunna uppfylla målen måste de vara meningsfulla för oss. Och för att sätta rätt mål, mål som passar oss, så måste man börja med att skaffa förutsättningar för att sätta rätt mål, säger Cecilia Duberg.

Det första man ska göra när man sätter ett idrottsligt mål, eller vilket mål i livet som helst egentligen, är att se till att man är nere i varv. Vi sätter nämligen olika mål när vi är stressade och när vi är lugna.

– Det gäller att ha en chans att komma i kontakt med våra värderingar så att vi verkligen känner vad som är viktigt för oss, så att vi inte påverkas av andra och vilka mål de sätter, säger Cecilia Duberg.

Vill jag till exempel göra en ”Svensk klassiker”, eller säger jag det för att mina kollegor ska göra det? Är mitt mål egentligen att börja löpträna regelbundet istället för sporadiskt, eller att få in ett styrkepass varje vecka för att få en starkare löparkropp?

– Om du själv inte är övertygad om att det är viktigt att uppnå ditt mål, då kommer du inte att lyckas. För det som känns jobbigt och obekvämt, det flyr vi. Det ligger inte tillräckligt nära våra egna värderingar. Det är bättre att sätta mål som du längtar efter att nå, mål som känns meningsfulla. Istället för att ha som mål att vinna varje lopp, tycker hon att du ska sätta ett mål som du verkligen kan påverka. Att vinna ligger ju inte inom din direkta kontroll – du kan inte påverka i vilken form konkurrenterna är eller hur vädret blir under själva tävlingsdagen.

– Det du däremot kan göra är att träna så att du blir den bästa versionen av dig själv.

Delmål, som ett medel mot det stora målet, har du säkert hört talas om. Att träna 30 minuter varje dag under 30 dagar kan vara ett sådant delmål – men man kan också se det som en ny vana. Om du vet vad dina delmål är och om du tycker om dem så kommer du sannolikt också att anamma dem. De blir en väg till att komma närmare ett större och mer långsiktigt mål – och själva vägen dit blir ett mål i sig. Den nya vanan att träna 30 minuter varje dag under 30 dagar skapar helt enkelt förändringen.

– Det handlar om att börja berätta en ny story om dig själv. En berättelse som du tycker om, som börjar i dag – inte framme vid målet. Om ditt mål är att genomföra New York Marathon i november, då kan en ny vana vara att redan nu ge sig ut och löpträna en liten stund varje dag. På det sättet tar du små, små steg i rätt riktning mot målet, säger Cecilia Duberg.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Succé för RWRunStreak 30/30
Blogg

Succé för RWRunStreak 30/30


Att träna 30 minuter eller mer 30 dagar i sträck är verkligen en utmaning för de flesta. Några funderingar kring konceptet, som att man kanske pressas till för tuff träning, har kommit fram. Men de flesta av deltagarna verkar ha tagit till sig upplägget: att man själv definierar vad som är träning. Det innebär att man kan – och bör – variera träningen så att det funkar för var och ens personliga utgångsläge. Och träningsvariationen i RWRunStreak-gruppen är stor: allt från någon svettig timmes lek på ett lekland med barnen, eller en härlig powerwalk i nysnö till inspirerande löppass.

Tipsen, råden och peppen mellan deltagarna är det som den här gruppen handlar om. I några fall har deltagare fått avstå träning på grund av sjukdom eller skada, men då peppas man till att hoppa med igen när det fungerar. Allt handlar om att träningen ska vara kul och utmaningen gör att många verkligen kommer igång med träningen så här i början på det nya året.


Är du inte redan med i RWRunStreak-gruppen går det givetvis bra att hoppa in för att ta del av all pepp och träningsglädje som finns här. Det kanske inte blir 30 dagar träning i sträck för alla deltagarna, men det blir säkert mer rörelse och positiv träning än vanligt för de flesta av deltagarna under januari – och det är det viktiga!

Nedan hittar ni några bilder och texter från några av de pass som körts hittills i RWRunStreak 30/30:


Emma Wåle ”Dag 3/30 5 hala kilometer innan frukost i ett snöigt Borlänge, passade på att rasta mammsen oxå”


Jaana Hedrén‎ ”2/30 Styrka ikväll”


Camilla Edholm ”3/30 7,23 km jogg, lite löptempo ibland och sen snabba back- och trappintervaller på det innan frukost. Sån himla hatkärlek till det här fast mest kärlek. Önskar er en härlig dag”


Patrik TJ Andersson
”Vart crosstrainer idag för att avlasta vaderna lite”


Cecilia Petersson 
”Idag blev det ett hemmapass, mage/rumpa. Jobbigt som tusan och med sällskap


Emelie Ståhl
”Gruppträning när den är som bäst! Första löpträningen med rugbylaget för i år. Konditionsmässigt kändes det helt ok. #stockholmexiles #bosön”


Ingeborg Cederlöf Hull
”Dag 2. Lätt här i värmen. Hur gör ni när jobbet drar igång? Fast tid varje dag? Morgon eller kväll? Samma sträcka eller varierad löpning?” Kristina Johannesson är en av medlemmarna som svarar: ”Det får bli lite blandat, morgnar, luncher och kvällar och inte bara löpning utan lite annat också”


Lina Bange ”Avresestädning av stugan och 9-10h i bil hem väntar från Sälen. Då får man ta vad som blir över. En extra lång morgonpromenad till bageriet för frukostbullar. Det är det ingen i stugan som kan klaga på”


Cia Bildt Sandgren
”Influensa. Flera peppande krya på kommentarer med hopp om återgång till träningen efter tillfrisknandet”


Felipe Sanhueza‎
”Idag fick det bli ett 60-minuters CrossFit-pass samt en snabbrunda med SkiErg:en på 2 000 meter på 8 minuter”


Anki Weibull
‎ ”En timmes hemmaträning hos kompisen i Värmland! Ett cirkelpass, 9 övningar, 2 minuter per övning (där vi turas om att jobba under dessa minuter), och två varv! Skön stretch på det! Häpp!”


Malin Jönsson‎
”Tjuvstartade igår med styrketräning hemma och ikväll pass 1/30 blev ett danspass på 55 minuter. Sjukt kul och svettigt, kan jag lova!”


Marie Blommé
”1/30 #RWRunStreak denna solnedgång bjöds jag på under min löprunda” 


Lena Lindström ”
Börjar RunStreak 30/30 med skidresa i Alperna. Inte mycket löpning men grym benstyrka”


Mikael Karlborg ”
Nu är jag också igång! Inspirerande att läsa om allas era bedrifter hittills denna först dag! Kämpa på och njut!”



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nytt år, nya vanor – så fixar du RWRunStreak 30/30!
Blogg

Nytt år, nya vanor – så fixar du RWRunStreak 30/30!


Hur kommer det sig att vissa inte missar ett enda träningspass, medan andra aldrig kommer ur tv-soffan? Det har att göra med vår förmåga att stå emot impulser, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri. Den goda nyheten? Löpning stärker vår förmåga att fatta beslut – och att stå emot frestande impulser.

Det finns en rad anledningar till varför vissa lyckas bättre med sina mål, medan andra ger upp. Den rent biologiska förklaringen är att våra hjärnor helt enkelt fungerar olika, menar Anders Hansen, som också är medicinsk expert på TV4:s Vardagspuls och har skrivit böckerna Hälsa på recept och Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna som tar upp den senaste forskningen om fysisk aktivitet och vad det gör för hälsan. Hansen intresserar sig särskilt för hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan, och är en ivrig förespråkare för motion på recept.
–  Att vissa verkligen ger sig ut på det där löppasset på lördagsmorgonen trots att de är trötta och vill ligga kvar i sängen beror på att de har en bättre exekutiv förmåga – de får saker gjorda. Detta kan förmodligen härledas till hur frontalloben i hjärnan fungerar, säger han.Han liknar den här delen av hjärnan vid ett slags överjag, som är mer eller mindre bra på att stå emot frestelser.
– En stark frontallob distraheras inte på samma sätt av impulsen att göra andra, roligare saker, och därmed skjuta upp det jobbiga till senare, säger han.

En person med en välfungerande frontallob och en bra exekutiv förmåga låter sig alltså inte påverkas på samma sätt av känslan att ”det skulle vara skönt att slippa göra det här nu”. Hen styrs istället mer av insikten att det blir jobbigare att ta tag i olösta surdegar i morgon. 
– Man har sett i studier att prokrastinering, det vill säga att ha en tendens att skjuta upp saker, är nära kopplat till impulsivitet. Det är ett personlighetsdrag som till viss del är genetiskt. Att skjuta upp saker kan också vara ett uttryck för ångest, att man är slav under sitt belöningssystem, säger han.

När man känner ångest inför att till exempel gå på en inplanerad yogaklass – som man vet är ett bra komplement till löpningen men som man inte tycker är särskilt kul – och därför skjuter upp det till nästa vecka, aktiveras belöningssystemet och man känner lättnad. Men lättnaden är kortsiktig. Ångesten som skapas av att man inte har gjort det man har föresatt sig kommer att göra sig påmind dagen efter – och då i högre grad än tidigare eftersom man känner sig misslyckad.

Hur kan man då själv påverka sin oförmåga att få till exempel träningen gjord? Anders Hansen tycker att man ska börja med att identifiera sitt beteende.

– Varför skjuter jag upp träningen till i morgon? Varför äter jag godis i dag, trots att jag har ett uttalat mål att äta nyttigt? Vad händer med mig när jag tar de här kortsiktiga besluten? Vad fyller det för funktion i min hjärna? Då kanske man ser mönstret, att man söker en kortsiktig kick men också att den bara genererar mer ångest i slutändan. Först när man har förstått hur man fungerar har man chans att förändra sitt beteende, menar Hansen.

Han rekommenderar att man går i KBT, kognitiv beteendeterapi – en form av terapi som har visat sig kunna förändra beteenden hos människor. Ett annat framgångsrecept stavas löpning.
– Konditionsträning som löpning är en fantastisk medicin för hjärnan. Man har sett i studier att tre pass i veckan om minst 30 minuter i ett högre tempo ger effekt på just den exekutiva förmågan, och förmågan att stå emot impulser.

Det här beror på att blodgenomströmningen i hjärnan får en skjuts av fysisk aktivitet. Dessutom förbättras kopplingarna mellan frontalloben och andra delar av hjärnan, och de olika delarna integreras mer.
– Dessutom tror man att träningen bidrar till att det bildas nya hjärnceller i frontalloben, vilket ger dig bättre förutsättningar att kunna motstå impulser, säger Anders Hansen.

Ju mer du springer, desto bättre blir alltså din förmåga att besluta dig för att komma ut och springa.

Om du bestämmer dig för att genomföra #RWRunStreak och träna i 30 dagar i rad är alltså chansen stor att du också kommer att bli ännu bättre på att få träningen gjord under 2018!  

Läs mer om RWRunStreak 30/30 här och häng med i gruppen som vid starten har drygt 1 700 medlemmar.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

ASICS FrontRunner söker fler ambassadörer
Blogg

ASICS FrontRunner söker fler ambassadörer


– Det känns så kul att vi nu får lagkompisar i hela Skandinavien. Vi kommer ta in 7 nya medlemmar per land och jag ser med spänning fram emot det här nya året tillsammans, säger Thomas Pickelner som är ASICS FrontRunner Community Manager.

Det svenska teamet består av en brokig skara människor. Allt från motionärer som sprungit sina första lopp till elitidrottsmän som OS-triatleten och medaljören Lisa Nordén, landslagslöparen och Runners-world krönikören David Nilsson och Ultravärldsmästaren Jonas Buud. 

– Kombinationen av allas egenskaper gör det här communityt så starkt och unikt. Det här första året i Sverige har varit fantastiskt och vi känns redan som en familj. Detta år hoppas jag att vi också får in fler medlemmar som har annan bakgrund än olika typer av löpning men som förhoppningsvis också springer ibland.

Om två veckor startar ansökningsperioden

Mellan den 15/1-11/2 så kan man söka till det nya teamet. Blir man ambassdör så får man bland annat exklusiv tillgång till det internationella ASICS FrontRunner-communityt, säsongsanpassade produkter, delta på ASICS-evenmang och lopp med mera.

Kolla in och inspireras av filmen om året som gått här

Läs mer om ASICS FrontRunner på deras sajt


Antal kommentarer: 1


Simon

Wow, vilken dröm det skulle var att få bli en av ambassadörerna. Får hålla tummarna att man får chansen =D



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*