Det blev blåsigt.

Det blev jobbigt.

Det blev absolut magiskt.

10 000 meter på Stadion en sen oktoberkväll, dunkande hjärtan, porlande svett trots en temp runt 12 C, och ett litet gäng entusiaster som hejade på. Alla strålkastarna på full kräm.

Så mycket roligare kan man inte ha det!

Där segrade Oscar Landin, Spårvägens FK, på 32.03.37

Heat B vanns av Niklas Hansson, IK Hakarpspojkarna, på 34.43.95

Längre text följer i RW no 10.

Själv då?

Vek in överkroppen på 39.29.67.

Happy, happy!  Men nästa år, då  …. jävlars!

Drygt två timmar till start.

2 heat, runt 20 man i varje.

Blåser det verkligen 13 sekundmeter?

10 C? 11?

Är man en mes om man inte springer i linne?

Ja, man är en mes om man inte springer i linne!

Den stora frågan är förstås: kommer Lennart Juhlin memorera kvällens resultat?

Snart är det mycket mörkare än såhär:

Spänningen stiger …

Stortävling närmar sig. ALJ Open Light på Stadion nu på tisdag.

Lennart Juhlins skapelse, ett klassiskt lopp med legendarisk status. Startskottet går sent på kvällen, under en kupa av oktobermörker där Stockholm Stadion gnistrar som en strålande stjärna.

Föreställer jag mig det, och det låter ganska så magiskt.

De 10 000 metrarna lär nog inte bli lika magiska. Spelade innebandy i torsdags och det var nästan ett halvår sedan sist, och efteråt gick man omkring med två glutus som kändes som två bowlingklot i bakfickorna. En bakvikt som borgar för ett baktungt race.

Då anlägger man lämpligen ett filosofiskt perspektiv på det hela. Det är vägen som är målet.

Rullade i alla fall runt 17 km på Djurgården i går, och sen iväg till GIH-badet med unge hrn Gysing, som krävde Bomben x 5 från svikten.

Hade knappast kunnat hoppa själv med bibehållen värdighet, men att glädja ett barn är ju ett fullgott alibi.

Boiiinnng och jihhaaaaaaaai och …

… en
smärre tzunami som vällde över snabbsimmarna i banan bredvid. Man kan ju icke vara älskad av alla. Men applåder från sonen.

Och faktiskt tyckte jag det lättade lite i glutus efter
tredje bomben.

Återstår att se hur långt det smäller på tisdag.

Hann tyvärr inte med Lidingöloppet i år.

Men väl kanske också dags för den nya generationen att ta över.

Sagt och gjort. Unge hrn Gysing tog över den fallna manteln … eller våffelsulorna, och ryckte in.

Det blev sedan en grymt laddad start i dagens knattelopp på Lidingön. De fullvuxna knattarna tänkte inte ge sig frivilligt ….

Men var är MIN son?

Jo, men där är han ju … och grillar modern hårt i spurten ….

Se det var en riktigt löpardag

Där stolta modern efter målgång

Löparhjälten hjärtligt prisa!