Allt du behöver veta om ultralöpning

Från att nästan ha varit en skambelagd företeelse under 1980-talet har intresset för ultralöpning – det vill säga distanser över maraton – exploderat de senaste tio åren. Är du också sugen på att testa dina gränser? Här är allt du behöver veta om ultralöpningens svenska historia och sportens olika grenar och inriktningar.

Ultralopp delas huvudsakligen in i tre kategorier: distanslopp, tidslopp och backyard ultra. Distanslopp har en bestämd sträcka som alltid är längre än ett maraton. Vanliga distanser är 50 kilometer, 100 kilometer och 100 miles, men i dag finns lopp med alla tänkbara distanser – från relativt korta utmaningar till extrema lopp på flera hundra kilometer. Man skiljer även på traillopp och lopp som går på väg eller bana.

I tidslopp är det i stället tiden som är bestämd från början. Löparnas uppgift är att ta sig så långt som möjligt på den tiden. Vanliga format är 24-timmarslopp och 6-dagarslopp på varvbana där deltagarna springer runt under hela tävlingstiden. 

I backyard ultra gäller det för löparna att klara den 6,7 kilometer långa banan så många gånger som möjligt med ny start varje timma. Världsrekordet ligger nu på runt 5 dygn.

Klassiska internationella ultralopp

Runt om i världen finns en lång tradition av klassiska lopp som blivit legendariska. Världens  äldsta är Comrades Marathon i Sydafrika, 89 kilometer som arrangerats sedan 1920.  Spartathlon i Grekland, 246 kilometer asfalt, räknas som ett av de tuffaste ultraloppen. Swiss Alpine Marathon genom alpmiljö i Davos, 78 kilometer är ett av Europas största ultralopp.

UTMB i Alperna går på stigar i bergen, är ungefär 170 kilometer och har 10 000 höjdmeter. Det finns en mängd 100-mileslopp i USA varav de kändaste i är Western States Endurance Run och Leadville Trail 100. Badwater, som är 216 kilometer är ett av de varmaste loppen med temperaturer upp emot 50 grader.

Svensk ultralöpnings start

I Sverige anordnades Lejonbragden i Lund första gången 1984 som det första ultraloppet på väg. Distansen var 100 kilometer och vinnaren, RW-krönikören Rune Larsson, sprang på drygt 7 timmar. Detta lopp brukas sägas ha lagt grunden för svensk ultralöpning.

Men innan dess hade Hälsingeleden arrangerats under tio år, 1976-86. Den var 51 kilometer lång och gick på trail. Om man går ännu längre tillbaka i tiden ordnades ett 82 kilometer långt gång- och löplopp mellan Varberg och Göteborg 8-9 gånger från 1921-1935.

Sedan dess har flera stora svenska ultralopp vuxit fram. Ultravasan, avgörs i augusti på den klassiska Vasaloppssträckan, 90 km. Värda att nämnas är även Black River Run, 100 miles i Västerås, Täby Extreme Challenge, 100 miles i Stockholm (numera Tyresö Extreme Challenge) samt Kullamannen som erbjuder flera ultradistanser i dramatisk terräng och går i november på Kullaberg i Skåne. Österlen Spring Trail är ett populärt lopp i Skåne på 60 kilometer och Uka Pain i Älvdalen är ett väldigt tufft lopp med flera ultradistanser.

Även tidsloppen har fått en stark ställning i Sverige anordnas bland annat i Förslöv (Viadal), Borås, Skövde, Växjö och Karlstad.

Ultralöpning etableras som friidrottsgren

Sedan 2006 har Svenska Friidrottförbundets Kommitté för Ultradistanslöpning jobbat för att utveckla och främja ultralöpningen i Sverige. Under den perioden har ultralöpning gått från att ha varit en nisch för ett fåtal entusiaster till att bli en etablerad gren inom svensk idrott med allt fler deltagare.

En av våra mest kända ultralöpare är nämnda Rune Larsson som vunnit det mytomspunna Spartathlon tre gånger. Jonas Buud tog sedan svensk ultralöpning till en ny nivå genom ett världsrekord på 100 kilometer 2015. Han har också vunnit Swiss Alpine Marathon åtta gånger och Ultravasan två gånger.

Johan Steene har varit svensk rekordhållare på 48-timmars, 24-timmars samt 6-dagars, Erik Olofsson slog Johan Steenes rekord på 24-timmars 2022 och Tobbe Gyllebring slog Eriks rekord 2023.

Elov Olsson är en av våra bästa ultralöpare på väg. Med flera svenska rekord, SM-guld och internationella topplaceringar har han visat en imponerande bredd och uthållighet. Han har starkt bidragit till att höja nivån på svenska ultralöpning.

Petter Engdahl har etablerat sig som en världsstjärna genom segrar bland annat i Transvulcania, CCC by UTMB, Eiger Ultra Trail och Zugspitx Supertrail.

Svenska världsstjärnor på damsidan

På damsidan är Emelie Forsberg en av sportens stora pionjärer som gjort stora avtryck genom sina världsmästartitlar i Skyrunning och en lång rad segrar världscuptävlingar i traillöpning. Kajsa Berg var Europamästarinna på 100 kilometer och Maria Jansson har det svenska rekordet i 24-timmars i mer än ett decennium.

I dag är det Tove Alexandersson som dominerar den internationella scenen. Med segrar i några av de riktigt stora och kända tävlingarna, rekordprestationer och en position som världsetta har hon etablerat sig som en av sportens främsta genom tiderna.

Ida Nilsson är en annan löpare som förnyat sin karriär. Efter en tid med framgång på medeldistanser på vägvalde hon att satsa på trail och längre distanser där hon snabbt nådde toppen. Bland hennes främsta meriter finns bland annat segrar i Ultravasan, Transvulcania och Swiss Alpine Marathon.

Ultralöpning – inte bara distanser och tider

Ultralöpning handlar ytterst om så mycket mer än bara distanser och tider. Det är en sport där uthållighet, strategi och förmågan att hantera både fysiska och mentala utmaningar till slut avgör vem som står högst på pallen. Men det är även en sport med en enormt stor gemenskap och kärlek till löpning. För vem kan springa flera hundra kilometer utan att känna kärlek till sin sport?

Svensk ultralöpnings främsta ambassadör: Daniel Westergren
Daniel Westergren är ett välkänt och uppskattat ansikte inom svensk ultralöpning, som brinner för att få fler att upptäcka sporten. Nu drömmer han om att skriva en bok om ultralöpningens historia – men ett tufft sjukdomsbesked kom i vägen. Du kan läsa mer om Daniel i Runner’s World #4–2026.

---