2015 - Sida 18 av 68 - Runner's World

Blogg

Experternas sista-minuten-tips inför Lidingöloppet

25 sep 2015 av Runners World Antal visningar: 497

I morgon lördag 26 september är det dags för 51:a upplagan av världens största terränglopp. Förutom alla tusentals motionärer är det ett starkt elitfält som gör upp om topplaceringarna i årets Lidingölopp.

LÄS MER: Starkt elitfält laddar för Lidingöloppet

Ett av de välkända namnen i startlistan är Jonas Buud som för bara två veckor sedan vann VM-guld på 100 kilometer, och några veckor innan dess krossade sitt eget banrekord på Ultravasan. Efter VM har han han dragits med en förkylning och kommer inte att springa på hundra procent, men ser ändå fram emot att än en gång stå på startlinjen på Lidingö. Hans två viktigaste tips till alla Runner’s World-läsare som ska springa loppet är:

Gör inga stora förändringar i din kost utan ät som vanligt när du laddar inför loppet. Om du inte vanligtvis brukar äta flera kilo pasta kommer du garanterat att få ont i magen om du gör det kvällen innan loppet.

Var ute i god tid, så slipper du lägga onödig energi på att vara nervös för att inte hinna i tid till starten.

Fler sista-minuten-tips – från coach LG Skoog

Kvällen före loppet bör du förbereda din utrustning. Dina skor ska vara väl insprungna, nummerlappen fastsatt på linnet/tröjan, tidtagarchipet klart, och shorts/tajts och strumpor prövade på minst tre träningspass så att du vet att de inte ger skavsår.

På tävlingsdagens morgon smörjer du armhålor, bröstvårtor och ljumskar med vaselin. Är du mycket känslig för skavsår kan du istället tejpa bröstvårtorna med coachtejp eller kirurgtejp.

Ät en rejäl frukost tre till fyra timmar före starten. Då hinner kroppen bearbeta födan och du hinner tömma tarmen innan loppet. Drick vatten och lite svag sportdryck fram till start.

Ägna dig också åt positiva tankar, till exempel: Idag är det min dag, vad roligt det ska bli! Jag känner mig i kanonform! Väl i startområdet värmer du upp med lite lätt jogg och dynamiska rörlighetsövningar för att väcka musklerna. Du är redo. Det här är din dag.

Stort lycka till, vi ses på Lidingö!

LÄS MER: 17 tips – Från start till mål i Lidingöloppet

Blogg

När batteriet tar slut

av Runners World Antal visningar: 268

Igår tränade jag en PT-kund, fantastiska Sandra, klockan 07.00. Hon kom in på gymmet och jag såg på långa vägar att nej, hon är inte sig själv. HOn brukar ha energi nog över till ett dussintal riktigt trötta personer, idag var hon inte lika sprudlande. Vi pratade lite och hon sa att hon hade lite ont i knät och kände sig lite trött. Hon satte sig i roddmaskinen och drog ett par drag. Upp på skärmen kom följande meddelande: ”Batteriet slut”.

Inget kunde beskriva Sandra bättre än så batteriet var slut. Hon sa att hon hade känt sig stressad och inte sovit så bra på senaste. Sover man inte tar batteriet slut ganska fort. Vi lyssnade på meddelandet på roddmaskinen och tog det lite lugnare än vanligt på passet. Visst, man blir pigg av träning, men till en viss gräns. Ibland kan det vara vettigt att lyssna på kroppen och försöka att förstå VARFÖR den är trött, inte bara känna ATT den är trött. Bemöt olika tröttma olika. Ibland behöver du kanske äta mer, träna ett brutalpass, köra yoga och stretch, ta en tupplur eller bara ta det lite lugnare än planerat på gymmet. Acceptera att du är trött och ta det därifrån.

Trevlig helg!

Blogg

Så ska du träna för att bli snabbare på milen

av Runners World Antal visningar: 1346

En gemensam nämnare för de löpare som springer riktigt fort på 10 000 meter, är att de tränar väldigt mycket. Grunden är generellt ett stort antal distanspass i moderat tempo, kombinerat med två till tre kvalitetspass samt ett långpass per vecka. Ta till exempel Sveriges just nu snabbaste man på 10 000 meter, Mikael Ekvall. Han springer oftast 18 till 19 mil per vecka, inklusive distanspass, intervaller, trösklar, backträning och långpass.

Men nu har kanske inte alla målsättningen att springa 10 000 på 28.31, som Ekvall har gjort. De flesta siktar snarare på att fixa milen under 60, 50 eller 40 minuter. Då kan man klara sig med betydligt mindre mängdträning och istället fokusera på fart. Om du vill greja milen på 60 minuter kan det räcka med 2-3 pass i veckan innehållande distanspass på 10-12 kilometer, intervallträning i form av ”tusingar” (t ex 4 x 1 000 meter) och backträning.

Om du däremot har som mål att klara milen under 40 minuter så krävs det betydligt mer träning. För att lyckas med detta behöver man oftast genomföra minst fyra till fem pass i veckan. Enligt LG Skoogs träningsupplägg bör distanspassen ligga på 12-18 kilometer i 4.30-5.00-minutersfart, och tempot på tusenmetersintervallerna ska vara kring 3.40-3.45 minuter per kilometer. Vad gäller backträningen föreslår LG att du springer 10 x 1 minut uppför i din milfart, med joggvila nerför backen. Tröskelpassen kan till exempel bestå av 3 x 10 minuter i 4.10-tempo, med två minuter joggvila mellan intervallerna. Så vill du få snabba fötter på milen – spring mycket!

Och du, våga testa 10 000 meter på bana – det är tufft men roligt. Och du slipper fundera över om banan var för kort eller inte!

Här hittar du alla artiklar och blogginlägg från Team ASICS Go Run It

Blogg

50-50

24 sep 2015 av Runners World Antal visningar: 408

Igår hände det som inte fick hända. Lagen om alltings jävlighet i kvadrat. Nej, kubik. ”Om något kan gå snett så kommer det att gå snett och vid sämsta möjliga tillfälle”. Var till naprapat imorse. Han gav mig en 50-50 chans att kunna starta på söndag i Berlin. Egentligen borde jag känna mer ilska och frustration än vad jag gör just nu, men om det är nåt jag har lärt mig i sommar så är det att skador är ofrånkomligt och en del av vår sport så det är bara att acceptera. Det jag däremot inte förstår är timingen, mitt under min nedtrappningsvecka. Inte i samband med upptrappning, efter Ultravasan eller halvmaran eller under en hård träningsvecka. Varför just nu?

Känslan i måndags var att kroppen äntligen börjat svara. Började känna mig lite hängig på kvällen, förmodligen bara nojja, men ställde in tisdagens lugna distanspass bara för att vara på den säkra sidan och såg till att få till 9h sömn. Kände mig riktigt fräsch igår och stack ut för att springa ett kortare pass varav 20min i tänkt tävlingsfart enligt LGs program. Efter 10-15min lugn jogg ökade jag farten och hittade ganska snabbt till 4-fart som kändes bekvämare än väntat. Pulsen låg exakt där den skulle. 3.58, 3.53, 4.01, 3.58, 3.59. Efter 5km tävlingsfart drog jag ner på tempot för att jogga hem. Började efter hand känna att vänster vaden ömmade lite, gjorde inte ont men kändes stel. Stannade till och försökte stretcha ut den. Forsatte jogga. Samma olustiga känsla men nu lite mer påtaglig. Fortfarande ingen smärta men det kändes inte alls bra. Avbröt och promenerade hem. Stretchade ut den rejält, rullade på foamrollern, körde excentriska tåhävningar och tog på mig kompressionsskydd. Samma sak.

Lyckades få tid hos naprapat direkt nu på morgonen. Efter att ha masserat den lite lätt skakade han på huvudet och sa att han egentligen ville gå på med nålar eftersom den var rejält överansträngd, full av triggerpunkter och förmodligen blivit utsatt för microbristningar. Det sista kändes ändå bra. Microbristning. Inte en regelrätt bristning fullt ut. Ett litet hopp tändes. Nålar var aldrig aktuellt för då hade jag haltat ut därifrån och garanterat missat Berlin. Istället gick han på med rejäl djupmassage. När han äntligen var klar sa han att han bara haft en patient innan som skrikit mer än vad jag gjorde. Till slut konstaterade han att vaden behövde minst 72h vila för att en start skulle vara aktuell. Ingen löpning och minimalt med promenader, helst inte anstränga den alls.

72 timmar vila och en 50-50 chans känns ändå okej, det kan jag leva med. Direkt efter massagen ömmade vaden rejält men inbillar mig ändå att stelheten och ömheten minskat allt eftersom under dagen. När jag gick hem från jobbet nu ikväll tänkte jag inte ens på den förrän jag kom till en trappa där ömheten gjorde sig påmind. Men att gå och springa är ju dock inte samma sak, men kanske kanske…

Imorn kl 19.15 går flyget till Berlin. Just nu är jag inställd på att stå på startlinjen på söndag morgon, nåt annat finns inte, men den här gången ska jag inte vara lika naiv som på Stockholm Marathon i våras och fullfölja till vilket pris som helst. Säger vaden ifrån så gör den det, jag har ingen lust att rehaba i 2 månader igen. Men fram tills dess att den säger ifrån så laddar jag upp som om ingenting hade hänt; massa pasta, godis och bra musik! Självklart med ”You’re the best” som sig bör inför en mara.

/Hörs

Blogg

Det är inte synd om mig!

av Runners World Antal visningar: 317

Idag antog jag en ny approach inför mitt Jakob-pass. Jag brukar kolla på programmeringen i telefonen, tycka hemskt synd om mig och stänga ner telefonen. Sen sitter jag och tycker synd om mig ett tag för att den elaka coachen tvingar mig att göra pullups och sedan kan nu ju tänkta er hur pepp jag är när jag väl börjar träna.

Idag var det INTE synd om mig. Jag blev istället arg för att gymnastiken har känts så tung på senaste tiden, belastade mina viktade pullups med 5 extra kilon istället för 2,5 som jag har haft ett tag och bara körde! Det gick ju – jag tyckte inte ens synd om mig när jag höll på! Bara lite inför sista setet. Sedan var det dags för pressar, vilket idag innebar dips, clapping pushups och armhävningar i ringar. Om någon undrar hur hög en clapping pushup måste vara för att man ska undvika att rasa ner med nosen i marken på vägen ner, så kan jag avslöja: Precis så hög som på bilden. Jag var oerhört nära faceplant ett par gånger när tröttman satte in och jag inte längre var så explosiv.

Testa! Det är en rolig övning! Skjut ifrån från botten och klappa när händerna lämnar golvet. Se sedan till att hinna sätta i händerna i golvet igen. Annars: faceplant (se ovan). Testa först på knä så att du känner hur rörelsen ska vara innan du gör den på tå.

Funkar det inte bli lite arg så ska du se att det ordnar sig.

Blogg

Starkt elitfält laddar för Lidingöloppet

av Runners World Antal visningar: 319

Lidingöloppsbekante Japhet Kipkorir (Kenya/Hälle IF) kommer stark till årets lopp och siktar på sin tredje seger på 30km. Han kommer främst att utmanas av bland andra William Morwabe (Kenya) tvåa 2013, Damte Taye (Etiopien) som gjort 28.05 på
10 000m under 2015 och Betesfa Ayele (Etiopien) som vunnit flera lopp under året och gjort 29.39 på 10km. Förra årets segrare Lewis Korir (Kenya) tvingas avstå loppet pga skada.

Andra som utmanar är Lars Södergård (Vallentuna FK) som var bästa svensk 2013, John Börjesson (Ullevi FK) bästa svensk 2014 och Mårten Boström (IFK Lidingö SOK) 6:a 2014, samt en av världens bästa orienterare med VM-guld i bl.a. sprint 2013.

STARKT SVENSKT PÅ DAMSIDAN
Annelie Johansson (Hälle IF) vinnare av Lidingöloppet 2014 utmanas främst av Therese Olin (Ullevi FK) som vann Lidingöloppet 2013 och tog SM-silver på 10 000m 2015, Malin Ewerlöf (IFK Lidingö Friidrott) som vunnit Lidingöloppet 3 gånger (-96, -01 och -09) och Ida Nilsson (Högby IF) som har banrekordet för Lidingö Tjejlopp 10km med tiden 34:22.

– Med så många spännande toppnamn i de bägge 30km-klasserna är det upplagt för en härlig löparlördag på Lidingö, säger Jessica Lindén, Elitansvarig Lidingöloppet.

ANDRA INTRESSANTA NAMN PÅ STARTLINJEN ÄR:
Jonas Buud (IFK Mora), en av världens bästa ultralöpare och som vann VM på 100 km 2015 på den otroliga tiden 6:22:44.

David Nilsson (Högby IF) har i år förbättrat sig på nästan alla distanser och sprang maraton i Peking under VM 2015, bästa svensk på Lidingöloppet 2011.

Martin Lundqvist (IK Sisu Nässjö) 11:a på Lidingöloppet redan 2013, har haft en kraftig utvecklingskurva under 2015.

Ebba Tulu Chala (Spårvägens FK) 18-åringen som tog SM-brons 2015 på 10 000m.

Den norska föreningen SK Vidar kommer med en stark laguppställning även i år efter att ha vunnit lagpriset 2014. Alla löparna har möjlighet att vara topp 20 i årets lopp. De som springer är Dadafo Dhaqabi (sprang in som 4:a på Lidingöloppet 2014), Ulrik Røstad Hovig, Eirik Gramstad, Harald Næs och Rolf Steier.

ELITTÄTT ÄVEN PÅ LIDINGÖ 15 OCH TJEJLOPPET
Även Lidingöloppet 15 km på lördag och söndagens Lidingö Tjejlopp 10 km har samlat ett starkt startfält av svenska och internationella löpare. Lidingöloppet 15 är mer etlittätt än någonsin, på startlinjen ser vi bland annat Abraham Adhanom, Fredrik Uhrbom, Øystein Kvaal Østerbø och Andreas Åhwall.

Trenden att fler kvinnliga elitlöpare väljer Lidingöloppet håller i sig. På startlistan till Lidingö Tjejlopp finns bland annat Cecilia Kleist, Sofia Öberg och Frida Lundén. Vi ser även starka Frida Michold från RW:s Team Asics Go Run It som ett spännande namn att hålla koll på.

Läs mer samt följ samtliga helgens lopp live på www.lidingoloppet.se
Starten för Lidingö 30 går lördag kl 12.30. Lidingö 15 startar lördag kl 9.40 och Tjejloppet på söndag kl 13.30.

Blogg

Träffa oss på Lidingöloppet – få ett provex av tidningen eller en buff

av Runners World Antal visningar: 200

Vi på Runner’s World finns på plats hela helgen 25-27 september på Lidingöloppets sportmässa. Kom förbi vår monter för ett provexemplar av senaste numret, tävlingar och bra erbjudanden på böcker och andra produkter.

Prenumerant? Få en buff!
Du som är prenumerant får även en Runner’s World-buff, så länge lagret räcker. Perfekt för att skydda huvud eller hals nu när hösten är här.

Lidingöloppsmässans öppettider

Fredag, kl 09.00-21.00
Lördag, kl 07.30-15.00
Söndag, kl 07.30-14.00

Vi ses på Lidingö!

Blogg

Äntligen yoga

23 sep 2015 av Runners World Antal visningar: 225

Oj så många gånger som jag har sagt ”Jag måste bli bättre på att gå på yoga”, och sedan gör jag INGENTING åt det! Men idag blev det av! Lunchyoga på In Balance i Stockholm var precis vad både huvud och kropp behövde. Min rygg har varit lite… instabil på senaste tiden och yoga funkar varje gång. Och ändå har jag så svårt att komma iväg.

Eva Ericsson som hade klassen var otroligt skön. Hon skrattade hela tiden och var befriande avslappnad. Och jag var väl ungefär så balanserad som jag kunde förvänta mig. Hur är det möjlgit att det har blivit så svårt att lyfta benet upp i en split? Det känns liksom som att styrkan inte finns! Och jag svettades som en gris när jag skulle stå i krigaren. Det säger en del om hur olika träningen är mot den jag brukar göra. Och att jag borde göra det oftare för att stabilisera och mjuka upp.

Har du någon träning som du vet att du borde göra men som du inte får till?

Blogg

Off Season

av Runners World Antal visningar: 259

Hej igen!

Lite över tre veckor har gått sedan min fadäs i Vichy. Haft gott om tid tänka samt analysera vad som gick snett. Gjorde omgående en magnetröntgen av ryggen samt besökte sjukgymnast med erfarenhet från idrottsskador. Bägge konstaterade min kropp visar tecken på slitage, orörlighet, obalans samt stelhet. Egentligen inget konstigt på en nästan 40 år gammal människa som ägnat merparten åt sin fritid åt idrott på hög nivå. Det som var bra är jag nu kan blicka framåt med vetskapen det inte var några allvarliga problem utan måste lära mig ta hand om mig bättre.

Med detta i bagaget tog jag en välbehövlig paus från allt vad struktur heter. Har inte spikat något datum exakt när jag sätter igång igen men det lutar åt slutet oktober. Till dess blir det sporadisk löpning, cykling när jag känner för det samt så mycket simning & styrka jag kommer åt.

Har tittat lite på nästa år och redan bestämt mig för tre tävlingar som jag sannolikt kommer köra. Två av dem ligger väldigt tidigt så jag behöver starta min grundträning 7-8 veckor tidigare än normalt. Efter denna säsong vet jag att jag kan köra rätt bra trots mestadels vinterträning. Det bevisade jag i Dubai, Cannes & Fuerte. Behöver dock hitta några helger innan SA där jag tillåts cykla lång på riktigt samt får några open water simningar. Kör självklart vidare med coach Björn Andersson.

Ironman Sydafrika går 10:e April och ser ut passa mig finfint. Simma i hav, cykla på en vinpinad och bucklig bana sedan springa i värme. 75 Kona slots och sedan en lång period innan det är dags växla upp igen. Tröttnade i somras på lägga hela sommarsemestern på träning. Även om dygnet innehåller fler timmar så var jag ofta trött och oinspirerad när jag skulle leka med barnen. Vill inte vara en sådan pappa längre. Mina ungar har dessutom blivit större och kräver mer engagemang från mig. Det minsta man kan ge dem är sitt intresse & tid.

Två andra lopp som jag planerar är Ironman Dubai 70.3 (februari) samt SM på halvdistans i Vansbro (juni). Anmäld till Challenge Fuerte 23:e april men bestämmer mig efter målgången i Sydafrika. Vill verkligen köra bägge då Playitas ligger mig varmt om hjärtat. Får tyvärr stå över Cannes Triathlon 16:e april av uppenbara skäl L

Går allt som planerat kör jag Hawaii 2016 och denna gång hoppas jag hinna förbereda mig länge och väl innan. Tidigare har det blivit aningens panikartat och hafsigt då Kalmar går endast 8 veckor innan. Jag anser man behöver åtminstone ett kvartal på sig för återhämtning samt förberedelser innan man kan köra en full Ironman igen på toppen av sin förmåga?!

Ska dock bli extremt intressant följa Hawaii från soffan detta år och följa de lyckliga som är där. Är otroligt avundsjuk och känner mig nästan bestulen på min chans komma dit. Man lär sig dock av sina misstag så nästa år hoppas jag stå för underhållningen istället (?!).

Tack för visat intresse!

Nelker

Blogg

Ledarkrönikan: Möten som förändrat mig

av Runners World Antal visningar: 232

Att springa innebär att möta andra människor. Det är oftast oproblematiskt, såvida man inte tycker att det är obehagligt att synas i tajts med snor i ansiktet. En del av dessa möten kan till och med påverka våra liv – på gott och ont.

Ett sådant möte var när jag under ett segt långpass irrade ut på en gångbana längs den tungt trafikerade motorvägen. Mitt på sträckan såg jag ett par löparskor sticka ut ur ett buskage. När jag passerade sneglade jag in. Skorna tillhörde en ung kvinna som uppenbarligen hade gjort en ansats att ge sig ut och löpträna, men gett upp. Nu satt hon där, i löparkläder på en parkbänk två meter från en bullrig, smutsig motorväg och rökte en cigg. Det var befriande att se. Jag avundades nästan hennes beslut – att bara ge fan i springandet och ta en cigg bredvid motorvägen istället.

Jag brukar tänka på henne när träningen känns tung, för alla löpare känner så ibland – det är jag helt övertygad om. Jag hoppas bara att kvinnan på bänken vet om det också. Att hon inte är ensam. Att alla vi som springer har suttit med en cigg på den där bänken vid motorvägen och stirrat, men att man också kan springa förbi den, och lägga den bakom sig. Kilometer för kilometer. Det var det jag gjorde den dagen. Det är det jag gör varje dag.

Mötet med en halvnaken man i en mörk skog påverkade mig också, men på ett annat sätt. Det mötet ägde rum under ett kvällspass i augusti, när jag blev överrumplad av det tidiga mörkret. Försiktigt trippade jag hemåt i halvdunklet samtidigt som jag försökte urskilja stigens konturer. När jag tittade upp såg jag en skepnad framför mig på den smala skogsstigen. Jag stannade till, mest av förvåning.

Mannen tittade på mig med outgrundlig blick. Han bar ett par kortbyxor, kanske kalsonger, och hade ett gigantiskt skägg men var i övrigt naken. Jag kände igen honom – jag hade skymtat honom i skogen under sommarens pass – och jag visste under vilken presenning han bodde.

Det gick några sekunder. Min puls dunkade. Mörkret kändes plötsligt mörkare. Mannen lyfte armarna i en Jesus-liknande pose. Vill han ha en kram, tänkte jag.

Eftersom jag drar en gräns – det vet jag nu – vid att krama okända halvnakna män i en mörk skog så vände jag om och sprang. Jag tittade inte bakåt.

Kanske blev han lika rädd som jag och flyttade till en annan skog efter vårt möte. Kanske tyckte han bara synd om mig, som irrade runt i mörkret alldeles ensam. Kanske tänkte han att den där killen behöver nog en kram.

Det kommer jag inte att få veta. Däremot vet jag att något förändrades där. Jag tycker visserligen fortfarande om kramar – men jag springer inte gärna ensam i mörkret i skogen längre.

Nya numret – RW nr 9 – i butik torsdag 24 september

Ta en tjuvtitt på allt du kan läsa om i nya numret

Så här gör du för att läsa Runner’s World digitalt

Prenumerera: 12 nr och en Garminprodukt 899 kronor