Jag hade väl inget att oroa mig för? Det var jättekul att spela in film!
Tack Sara för bilderna!
Såhär roligt hade jag och Magnus på vår första löpklass:
Skorna av!
Och sen tog jag hand om mina ben, min mage och mitt hjärta!
Tack ALLA för min roliga födelsedag! Tack för alla grattishälsningar!
Lilla jag liksom. För fyra år sen firade jag min födelsedag med en stor stor mage. För 9 år sen surfade jag i kallt vatten i fem timmar. För 10 år sen jobbade jag med min C-uppsats i Örebro och för 11 år sen pluggade jag inför sluttentor i London. För 8 år sen pluggade jag också fast då biologi, journalistik och Marine and Coastal management i Australien.
Livet har tagit många galna svängar. Jag har tagit många svängar.
Idag gick jag upp tidigt och jobbade: som hälsochef, som ordförande i en ideell förening som arrangerar Sveriges första ultra för välgörenhet och lite som coach i egen firma.
Mitt liv är helt sprängfullt av fantastiska bitar och trots allt har jag ett inre lugn. Jag vet att det inte syns utåt så bra :).
Den viktigaste biten är tjejen nedan. Och min familj inklusive min älskade underbara pojkvän.
Men idag tänkte jag faktiskt unna mig att säga Bra jobbat Annie !!!
Bra pluggat. Rest. Vågat. Krystat. Ammat. Nattat. Tröstat. Slitit. Gått upp tidigt. Jobbat hårt. Tagit skit. Envisats. Tränat. Sprungit 16 mil. Släpat. Peppat. Rest på sig. Stått kvar. Tjatat. Drivit.
Bra levt helt enkelt! Massa misstag men överlag- Vavavoom alltså i 34 år idag!
Vad jag önskar mig? Jo att du tar en minut och läser här. Läs och ta in! Och bara om du tycker det är värt det så får du gärna skänka en slant till vår insamling.
Ha en fin dag! Tack för att du läser min blogg!
Det är helt onödigt att skada sig för det mesta. Men många löpare är skadade. Ofta och länge. Jag undrar hur många som just nu rehabbar ett löparknä genom att behandla området med friktion, stretching och vila utan att gå till grunden med problemet?
Hur många som liksom jag gått runt med stel bröstrygg och trott att problemen har med höften att göra? Tight ITB fast det är en annan muskel som fått överarbeta?
Sen jag började träffa Andreas har mycket fallit på plats. Jag förstår min kropp, och andras, mycket bättre. Ser andra saker. Dagliga rörlighetsövningar för min bröstrygg snarare än att slita i benen än hit än dit. Nya övningar. Jobba från grunden.
Förstå att får kroppen inte ut rörlighet på ett ställe, tar det ut det på ett annat. Får ett ställe jobba för mycket blir det stället trött och det blir obalans. Allt handlar inte heller om att göra bålen stark eller att spänna den till förbannelse. Jag det är mycket nytt som hänt på träningsfronten de senaste åtta månaderna.
De går inte över direkt för att förändra från grunden tar tid. Men det är helt fantastiskt att ha tuggat stigmeter som en bergsget de senaste dagarna och sprungit fort utför UTAN att mitt vänsterben ”surar”! Haleluja!
Att vara skadefri för mig är förutom att muskler, senor och ligament är glada även att det endokrina systemet mår gott och det ska jag skrva mer om senare.
Så mina tips för att hålla sig skadefri är:
1) Lyssna på kroppen! Så enkelt är det. Lyssna. Säger den vila- så vilar du. Du vet själv när du är TRÖTT eller när du är seg. Seg- då tränar du. Sovit jättedåligt och känner dig hängig? Gå och lägg dig! På riktigt! Sova är bland det bästa du kan göra och så många timmar före midnatt som går.
2) Träna varierat! Det här har jag skrivit om tidigare. Träna alla system.
3) Ät ren mat! Go bananas på grönsaker. Skit in skit ut. Guld in- glory out(och lite skit)! Kroppen behöver massa bra grejer för att jobba optimalt. Det är inte rocketscience. Men du behöver tänka till när du blir hungrig- vad tar den här kroppen framåt?
4) Identifiera dina svagheter och stärk dem! Ta hjälp av någon som kan titta hur du springer. Överroterar du i överkroppen eller är överkroppen stel? Faller ena foten in? Hur sliter du skorna? Var får du ont? Kroppen är expert på att ge signaler som om vi förstår dem talar om vad det eventuella problemet är. Fine. Alla kan stuka foten, eller ramla eller slå sig. Men det är så onödigt med skador som beror på överbelastning av en obalans. Att prehaba är också att vila när du ska vila. Slentrianmässigt repetitivt tränande är ett otyg!
Dessutom har jag hittat en träningsvideo för förebyggande styrka för erfarna träningsutövare. 6,5 minut ungefär. Helt fantastiskt! DOCK! Övningarna är avancerade och du ska definitivt inte vara trött i benen eller springa hårt efteråt. Det är dessutom ingen bra idé att tro att ge sig på alla på en gång utan kanske testa en försiktigt. Börja försiktigt med små rörelser med någon eller några av övningarna och ta det sedan vidare.
Riktigt riktigt bra film. Men mycket avancerade övningar!
Se här
Sist på pucken men det är ju den som gör mål sägs det! Jag har iallafall upptäckt Instagram och där heter jag ansofisticated. Tror jag.
Så fiffigt! Man lägger upp en halvdålig bild, klipper bort kanterna, drar på något filter ( 1977 är dock ingen favorit) och voila! Så kan den bilden nå tre medier på en gång!
I helgen blir det nog mycket Instagram. Jag tar en hel del fantastiska bilder. Fantastiskt dåliga men jag är ofta på fantastiska platser!
Här är en bild jag tog av misstag:
Så! Följ ”ansofisticated” på Instagram så hänger du med!
Bilder från dagens rek-tur! Runt Totthummeln!
Man lever hela tiden men ibland lever man liksom UT.
När tåget rulllade in till Åre så var jag jätteseg. Klockan var klockan jätteseg också. Men man har ju varit med ett tag (33 år och 363 dagar närmare bestämt) så man vet att det är bara att sticka ut.
Eller upp.
Jag skulle reka leden upp till Åreskutans topp inför toppturen på Workout Åre i helgen och jag älskar ju att ge mig ut själv på äventyr.
För en sån här tur (på cirka 2,5 timmar) i relativt tuff terräng, där jag inte kommer träffa någon och ingen skulle se mig om något händer så tänker jag alltid på säkerheten även om flera personer visste var jag var.
Jag tar alltid visselpipa med, färgglada kläder och laddad mobiltelefon. Därtill lite energi och överdragskläder- och det blåste inte nådigt uppe på Skutans nordsida.
Jag knatade på uppförs med raska ben- går nästan lika snabbt att gå om jag inte ska maxa med mjölksyra för fort. Upp förbi Tott, upp mot Sadeln och sen vika av mot leden upp mot toppen. Sprang på lite där det var flackare.
Det var riktigt magiskt. Det är lite svårt att beskriva men himlen var så dramatisk och solens strålar lyste som strålkastare genom molnen. Det var bara jag och långt där nere såg jag hus men vinden och naturen och fjället gjorde att allt kändes så långt bort. Ingen stress. Ingen oro. Bara en lerig och halkig utmaning att ta sig uppför!
Det var mindre snö än förra året men blött och slirigt som attan. Snölegorna släppte på flera ställen så jag rasade igenom. I terräng är det extra viktigt att ” hålla ihop steget”- annars kan det bli ofrivilllig spagat.
Jag behövde inte tänka så mycket på mina nya skor- och det är ett kvitto på att de är bra- de bara gjorde sitt jobb. De är betydligt stadigare runt hälen än Inov-8 och för såna här turer passar det bra. Skitiga och leriga blev de direkt iallafall. Jag testar inte skor, jag maxtestar.
Väl på toppen var jag euforisk som vanligt. Spelar ingen roll hur många gånger man tar sig upp- Summit ascents ska firas!
Sen skulle jag studsa ned. Det tog sin lilla tid fram till slutstation för kabinbanan där det är stenigt men sen for jag utför tusenmetaren på ett underbart packat snöfält och fortsatte dundra på utför så leran sprutade. Det tar ordentligt på låren att springa utför- det ska man veta. Oj oj, men så värt. Jag gillar att det går undan och jag får jobba med snabba snabba fötter. Hamnade i downhillbanan med sina snurrar. Huj så roligt det var!
Väl nere tog jag en snabb sväng förbi Ica och sen mötte jag upp fantastiska Sara som cyklat hit! Ja- hela vägen från Uppland hit. Ett riktigt snyggt genomförande: Bra planerat, bra mental strategi och bra inställning- då behöver det inte bli jobbigt. Då kan det få vara äventyr och vavavoom! Läs här!
Jag har lovat inlägg om : adrenal trötthet och hur det är en viktig parameter för oss som tränar, fettförbränning, ultra och så tips inför Stockholm Marathon! Det kommer- börjar imorgon :).
Bilderna nedan kan inte återge hur fantastiskt det var men lite snö,lera, höjdmeter och dramatisk natur hoppas jag ni får med er!
Gänget bakom Axa Fjällmarathon är också agenter för Dynafit i Sverige. Där känner jag både Patrik och Mattias och idag hälsade jag på dem och deras lager ute på Frösön innan jag nu åker till Åre.
Jag provade ut ett par nya terrängskor som utlovas hålla för riktigt tuffa utmaningar.
Jag älskar mina Inov-8 men är inte helt nöjd med hållbarheten till exempel i Xtalon 190. För långa obanade tuffa pass vill jag ha en riktigt stadig sko och jag gillar 212an men vill gärna testa en annan sko.
Dynafit- MS Feline Superlight sitter riktigt bra på min fot (naturlig hålfot) och känns riktigt stabil. Det är en stadig häl på den och jag är osäker på vad för drop det är. Jag är inte van vid någon drop alls så det känns lite ”klossigt” att gå i dem men det kommer det nog inte göra när jag använder dem där de ska användas- i terrängen!
Tåboxen är rymlig- jag tog en storlek större som vanligt och vikten är cirka 260 g i min strl 41.
Jag köpte också en ryggsäck– en X4 Pro 20 liter- komplett med krok för att bära cykel och allt. Har velat ha en större löparsäck för att kunna springa längre turer i fjällen i år.
Idag hann jag med ett kort studiebesök hos Cattis Olsson på Svenskt Vintersport Centrum. Hade kunnat stanna länge i labbet med det stora ”skidlöpbandet” där Ben från Bath University studerar kolhydratsupptag hos idrottare. Så intressant! Hade massa frågor och funderingar!
Nu är jag på väg till Åre för att reka toppturen inför söndag. Det är mindre snö än förra året och jag ser fram emot en magisk eftermiddag uppe på skutan för mig själv med naturen som lekkamrat!
Jag sitter på fik i Östersund och jobbar efter en kort flygtur i förmiddags. Några hundra meter härifrån ligger den lilla etta jag sålde 2010.
Östersund är min favoritstad. Jag bestämde för över 12 år sen att någongång ska jag bo här och när jag flyttade hit bestämde jag att jag alltid ska bo i Jämtland men så hände massa saker och nu är jag fast i storstaden och vad underbart det är att kunna åka hit och träffa vänner och jobba mobilt och lufta både lungor och skalle lite.
Jag har varit smart och sparat massa kreativt jobb: förbereda två träningspass, två föreläsningar och lite strategiförslag för proaktivt hälsoarbete. Jag tänker ofta bäst när jag sitter ensam i lugn och ro och kommer varva jobb med att reka inför helgen! Såhär ser den här fantastiska veckan ut som också innebär min födelsedag!
Tisdag: idag. Vila. Sprang till dagis igår i värmen och höll på att förgås. Avskyr värme om det inte finns vatten att dyka i!
Onsdag: Åker till Åre. Ska ta mig upp på skutan och ev reka en sväng på vägen ner. Blir en lång tuff och underbar dag! På kvällen ser jag framför mig att jag och Sara som då cyklat 60 mil till Åre (ja WOW jag vet!!!) dricker bubbel och äter choklad i baren på Holiday Club där jag bor.
Torsdag: Yoga på morgonen. Fortsätta reka lite. Luncha med en fin vän. Styrkepass med inte ett gram lagt på benen men desto mer på ryggen.
Fredag: Yoga på morgonen. Jobba på och sen kommer min syster upp som ska vara funktionär och så drar hela balunsen igång på eftermiddagen. WorkoutÅre är mycket träningsglädje, frisk luft och höjdmeter i sin bästa form! Det är en ära att få vara instruktör där bland alla stjärnor som Jessica Clarén, Matthew Griffiths, Magnus Hagström (som jag ju kör passen med), Blossom, Jim Berg, Andreas Öhgren och Sandra Fagerlund med fler med fler- se själva!
Det är också en ynnest att kunna jobba mobilt som jag gör nu. Det är något av det viktigaste i mitt liv- frihet under ansvar. Att kunna styra över sitt jobb och ha flexibilitet. Ibland jobba där och hur jag vill.
Tacksamt!
Jag blev intervjuad av Sofia på My Next Workout för ett tag sen. Fick frågor som fick mig att tänka till lite. Tack Sofia!
Jag tycker intervjun återger bra vad jag tror på och vad jag står för.
Medan jag packar ned allt jag har i träningsväg för att flyga till republiken imorgon tipsar jag om att läsa den här
Den här utsikten tänkte jag ha under fyra kvällar.
Gissningsvis ser din ”att göra” lista ut som min. Överfull med grejer som inte hinns med. Jag har under våren börjat med att faktiskt ta en stund varje dag och reflektera över vad jag gjort varje dag.
Fokusskiftet från att bara konstatera vad som måste göras imorgon till att se allt du gjort idag gör mycket för hur positivt det kan kännas inför morgondagen. Att se att mycket blir gjort kan göra det lättare att ta itu med jobbiga saker. Att se att inte så mycket blir gjort kan vara första kuggen i att ändra på det.
Att mentalt gå igenom allt du hunnit med och först sen skriva ned det som ska göras imorgon.
Kanske i kategorier: ” jobb” ”träning” ” privat” för att se att alla bitar får sin uppmärksamhet.
Testa!
Viktigt också med tid då det inte behöver hända något alls!
Och du, ge dig själv en klapp på axeln!
Klockan ringde tidigt och jag och N tittade på varandra lite som två fån- hur tänkte vi nu då? Somnade sent efter att försökt hänga med i Eurovisionsfestivalen men vi är alldeles för obrydda. Men sent blev det.
Jag tränar gärna före frukost med min vanliga ”kaffe och BCAA” laddning och likaså idag. Betydligt lättare att cykla än att springa med lågglykogena muskler tycker jag!
Vi trampade ut mot Ekerö. Soligt, vackert, lugnt, tyst. Nästan ingen vind.
Kände mig uppvärmd och fick upp mer och mer fart allteftersom vi cyklade.
Det var första gången jag cyklade på Ekerö och absolut inte sista. Otroligt fint, lantligt och fina cykelvägar utan massa ”stök” på backen. Bara att rulla på.
Jag visste att jag inte skulle hinna få in något längre pass, max 5 mil så försökte kompensera med att höja intensiteten lite. Om det inte var för att jag tycker det är lite läskigt att cykla snabbt så skulle jag kunna trycka på riktigt ordentligt tror jag. Min cykel är snabb och mina ben är starka.
Tycker 30 km/h är skön distansfart och idag låg jag där och ned mot 35-40 km/h där det gick att trampa på. Var ju knappt någon vind. På vägen ut och till Ekerö vågar jag inte trampa på lika mycket- det är så mkt tvärgator och sånt så där går det betydligt långsammare.
Sen är väl cyklister ett roligt gäng va? På varje mil går det minst en sur farbror med illgul vindjacka och knäna pekandes rakt ut som inte hälsar.
Sen kommer det gäng som tar upp hela vägbanan och en och annan trampare som liksom jag inser att det här är ju helt underbart och hej på dig med vad kul att du är ute men det ser mycket anspänt ut i mångas ansikten. Däremot var det faktiskt många som hälsade väldigt glatt idag jämfört med förra gången!
Jag hade riktigt roligt. Cred till N som hakade på på sin mountainbike och försökte hänga med. Det går verkligen fortare på räser!
Det kommer bli fler cykelturer på Ekerö- tidiga mornar innan klungorna börjar dyka upp!
Sen bytte jag till klänning. Komplett med olja på vaden från cykeln – rookiestyle
Jag brukar skriva om ”Veckans träning” men det har varit lite si och så med det den här veckan och det har ju sina anledningar. Jag har ju haft en dundervecka på jobbet och då blir det till att knö in träningen där det går, utan att det går överstyr.
Men i måndags tränade jag intervaller med Rubin på jobbet. Lisa Nordén hade under tiden min telefon. Det var lite coolt.
I tisdags vilade jag. Från träning. Inte från annat. Högpulsgrejer och var riktigt förbannad i flera timmar.
Onsdag: Styrka med Magnus. Tunga benböj och frivändningar. På kvällen 6 snabba kuperade fartlekskilometrar i Ursvik.
Torsdag: Off Road med Friskis&Svettis. På kvällen sprang jag säkert 5-6 kilometer på Solvalla.
Fredag: Vila och vardagsmotion. Gick massor inne i stan.
Lördag: Idag!
Jag har hört från min granne Vic att man dragit om Extremespåret i Ursvik. För den oinvidgde så är Ursvik ett naturområde cirka 2 km från min dörr som är det närmsta friluftsliv man kan komma här. Det är spår om 2,5,5,7,10 och så ”Extremen” då på 15 kilometer som är enormt kuperad. Upp och ner och kors och tvärs i skogen på både stora och små stigar.
N och jag hade sovit gott och ätit långfrukost innan vi sprang (jag) cyklade(han) iväg. Jag kände mig lite tom i magen, nästan lite svag men det gick upp och ned med det. Kände också fortfarande av träningen i veckan som varit mycket benfokuserad. Mitt nästa längre lopp förutom halvIronMan är ju Axa Fjällmarathon. Tredje gången gillt och jag vill verkligen ge mig själv en chans att springa bra då.
Hade en gel och lite vatten med och tyckte steget rullade på riktigt bra. Kroppen har svarat på fartträningen och jag kan springa på i bra fart nu där det inte är för brant förstås.
Öppnade som vanligt lite för fort men jag orkar alltid krascha och ta upp farten sen igen. Men första fem gick i riktigt bra fart och sen gick nästa fem inte alls så fort och sen plockade jag upp farten igen sista fem. Målet var att springa nära tröskeln så gott och jämnt det gick och få till ett flyt även över rötter och stenar.
Kändes riktigt bra att spurta in i mål på under 4:00 fart. Det är inte riktigt ett steg jag behärskar så mycket men jag övar!
Jogg dit och hem ger mig 19 fina kilometer idag. Imorgon ska jag upp tidigt och cykla.
Idag är annars en riktig hemmadag. Tvättmaskinen går flera varv, jag plockar med papper, betalar räkningar, rensar garderoben och jobbar ikapp med lite jag inte hunnit under veckan. Har fått några förfrågningar om jobb jag måste fundera på.
Sen förbereder jag självklart lite inför Workout Åre och pysslar med Tjejmarathon.
Vad gäller min podcast så har jag iallafall köpt en mikrofon nu. Jag och N ska laga en god middag, poppa litervis med popcorn och vi kommer nog somna framför eurovisionsfestivalen någonstans runt niosnåret. Inga konstigheter!
Hoppas du har en fin helg!
Vad för signal ett varumärke skickar beror ju på tidigare upplevelser. Jag och Friskis go way back. De har min kärlek och mitt intresse och jag blir glad när jag tänker på dem!
Min mamma började träna på Friskis ute i Jakobsberg när de drog igång i slutet på 70-talet och jag har varit med från barnsben. Jag har till och från tränat där och det är enda stället jag köpt medlemsskap på de senaste 15 åren. Det säger en hel del!
Friskis&Svettis är Sveriges största ideella idrottsförening. 74 000 medlemmar och 1400 volontärer. Inget vinsstyfte utan överskottet går tillbaka till verksamheten. Vinst för alla medlemmar kan man säga. Jag blir alltid glad när jag ser loggan eller när jag ser en anläggning- Friskis är hälsa för mig!
Så när det då var dags att prova på Friskis & Svettis Off Road så hade jag höga förväntningar både på instruktörer, på bemötande, på atmosfär och på upplägg av passet.
I torsdags var vi var ett gäng om cirka 20 personer som möttes på F&S Hornstull och det var så kul att få krama om Sara, Kenth, Mia med flera!
Trevligt bemötande och tydlig genomgång där vi fick förklarat hur det här nya konceptet med nya utomhuspass fungerar: Kvalitetspasset, Cross, Distans, Off Road. Mer om alla pass kan du läsa här.
Så stack vi iväg ned mot Tanto och var redan då indelade i tre grupper. Ledarna sprang först och vi värmde upp innan adet var dags för första stationen. Vi jobbade i par och man skulle ned på backen direkt. Upplägget hittills påminde mycket om CrossNature men där är det mer strukturerat fokus: ”Nu kör vi ben/överkropp” och lite tydligare varför övningar ska göras.
Vi fortsatte passet genom att springa vidare till nästa station och så fortsatte det runt i Tanto. Kul övningar men lite otydligt och inga alternativa övningar gavs. Nu i efterhand läser jag att det på Off Road krävs förkunskaper så hade jag läst det innan hade jag tagit emot passet på ett annat sätt.
Som en gruppövning skulle vi i laget (cirka 6 personer) tävla mot de andra två lagen genom att ta oss upp och runt en rätt knölig runda samtidigt som vi höll i varandra. Under flera tillfällen kände jag att jag inte hade kontroll på kroppen då jag drogs framåt och drog en tjej bakom mig. Tävlingsdjävulen hade klorna i tjejen längst fram som drog som attan och det var kul men jag kände att vi inte riktigt hade koll.
Ett väldigt roligt pass men absolut inte för alla!
Jag tycker det är viktigt att instruktören är tydlig och att det erbjuds alternativa övningar för det kan komma deltagare som är erfarna men inte känner sig bekväma med alla typer av övningar.
Eller så får man acceptera att Friskis nu tagit steget in i den genre där man faktiskt erbjuder pass som inte är för alla?!
De har alltid varit bra på att ta in nya träningsformer och genomföra dem i F&S anda och min önskan är att man inte tappar hjärtat i sin strävan att hänga med nya träningstrender. Man har ett enormt starkt varumärke att vårda och med tanke på att ”alla erbjuder allt” gäller det att hålla sin linje. Tror jag.
Om någon frågar var man ska köpa träningskort så är Friskis alltid mitt förstahandsval! Off Road rekommenderar jag tilll dig som är redo för en utmaning och annars vet jag att ”Cross”passet erbjuder en bra genomkörare för hela kroppen under lite lugnare former.
Tack Friskis&Svettis för att jag fick komma och prova på! Jag hade jätteroligt!
