Stökig vecka denna vecka tidsmässigt. Ska iväg med jobbet till Göteborg tisdag kväll för att träffa kunder, åter till Stockholm tidigt onsdag morgon. Onsdag kväll ut med sambon och äta en lite försenad alla hjärtans dag middag. Torsdag ut med kunder på kvällen och trassla lite på stan. Helgen är förvisso obokad men då vill jag ta vara på tiden med familjen så mycket som möjligt.

Kan vara svårt att få till alla pass man har på schemat en sån här vecka och för att vara ärlig så är det omöjligt. Därför plockar jag ut de 5 viktigaste passen och kör dem duktigt hårt och fokuserat. De 3-4 st jag inte har tid för stryker jag helt enkelt. Inte mer med det.

Idag t ex hade jag 2*10 km på schemat i kontrollerad fart. Första milen klippte jag i eftermiddags på löpbandet innan jag hämtade på dagis. Den andra körde jag utomhus precis efter att bägge barnen somnat. Det blev ett mycket gott resultat. Första gjordes progressivt från 4:26 och ner mot 3:45. Den sista i mer jämn fart, runt 4:00-4:15 beroende på underlaget. Gör inget att benen blir lite slitna, ska bara simma imorgon. 

Har en idé att testa en grej i helgen som jag såg i ett tränings schema för hårda rackare som planerade att springa Maran på 2:45. Det hela gick ut på att springa de första 15 km av totala 25 km i 4.30 fart. Sen ska man runda av det hela med att köra de sista 10 km i 4:00 fart. Ska se om jag hittar några som vill försöka sig på det här med mig…..

M 

Första träningsveckan efter sjukdom är en grisvecka. Man har dubbel motivation och vill ta igen det man missat. Dum idé, kroppen pallar helt enkelt inte det.

Det största uppehållet har tyvärr drabbat cykeln vilket jag märkte när jag i torsdags skulle göra en trappa. 2.3.4.5.4.3.2 min med 60 seks aktiv vila. Har tappat nästan 10 watt mot jämförbara övningar innan jag blev sjuk. Pulsen låg dessutom mycket högre än vad den brukar. Samma kväll försökte jag även pressa in 4*1600 löpning med kort vila. Blev 3 st i blek fart. Hade noll kräm i benen och pallade helt enkelt inte 4 st.

Stressade in en simträning i fredags. Hade bara 30 min på mig, men tänkte bättre köra någonting än ingenting?! Fick bli 12*100 med start 1:50. Lyckades hålla ganska jämn fart runt 1:34-1:37 per hundring. Dock med usel teknik. Mina muskler orkade inte vilket satte sig på tekniken. 300 progressivt avsim efteråt. 1.5 km på 29 minuter. Inget som gör underverk kanske men simning handlar mycket om kontinuitet så det fick duga.

Idag var det testdags igen. 5 km på Bosön. Benen kändes fräscha och jag var sugen på köra hårt. Vi var ca 10-12 man från min löpargrupp som samlades kl 16:00 på startlinjen.
Hade min coach Pasi där som inspiratör/tidtagare samt fantastiska paret Rosenqvist som hjälpte till. Lätt att tappa bort sig. 25 varv är många att hålla reda på….

Jag hade som tur var David Olerup vid min sida. Vi är till 99% jämnstarka på intervaller och dylikt så vi gjorde upp planen att försöka gå ner mot 17:30 ihop. 41-42 seks per varv i åtminstone 3.5 km sen var det ”fri fart”. Tyvärr innebar det för mig en liten sänkning och för David en ökning. Hålltider idag var 3:25, 6:55, 10:31, 14:04 & 17:36. David dammade in på 17:20. En fantastisk tid i mina ögon. Mina 17:36 får ses som godkänt med tanke på uppladdningen senaste 2 veckorna.

Nu återstår lite cykel imorgon plus ett långpass löpning.

M 

För mig finns inget roligare i sportsammanhang än att mäta mina krafter mot andras. Om det är en stor sanktionerad tävling eller bara ett litet skruttigt bylopp spelar ingen roll. Jag kör så hårt och fort kroppen förmår och lite till. Det är ju då och endast då man får ett kvitto på var man verkligen ligger formmässigt. Med färsk data blir det sen lättare att fortsätta träna på rätt nivå utan att gå bort sig. Sen är det ju enormt viktigt med tävlingsvana också. Stå med 140 i puls innan startskottet pga nervositet gör inte att man tar rationella beslut under loppet. Klart att man ska vara laddad men ”lagom” är nog nyckeln. Tävling är enligt mig den absolut bästa träningen om man vill nå resultat!

Många motions triathleter verkar tro att sporten handlar mest om att träna mer än 600h per år. Sen stå och orera om kostlära, cykelkomponenter och träningsupplägg. Vad vet jag, de kanske har all tid i världen och detta är deras identitet och livsstil. I så fall Fine, fortsätt med det. Men jag vill då se mer jävla anamma på tävlingar och framför allt fler deltagare på tävlingar. Vad är det som är så läskigt med att tävla? Är sanningen så skrämmande……jobbigt att ha gjort antaganden som är skeva mot verkligheten?! Tro mig, ingen annan än er själva kommer döma er efter resultaten. Sist jag kollade var det en induviduell sport och man bör endast jämföra sig med sig själv. Dock ska man använda sig av sina medtävlanden som positiv stress, farthållning m.m.

Med det sagt är det åter igen dags att testa löpformen. På lördag eftermiddag anordnar min coach och Magnus Hagström ett 5 km löptest på Bosön. Ska bli jävligt kul att se var jag ligger. Tyvärr fick jag ett avbräck i träningen nu eftersom jag har legat sjuk förra veckan men hoppas ändå återfå den fina löpform jag hade veckan innan. 
Förra året vid den har tiden hade jag runt 17:45 på den banan. Förhoppningen på lördag är att gå under 17:30, dvs sub 3:30 fart i 5 km. Ska nog gå, eller rättare sagt det SKA FAAN GÅ. Kroppen & hjärtat klarar det, det är bara min sjukt otåliga hjärna som kan sätta stopp för det. Kommer sätta en plan för vad varje 200 meters varv ska gå på och sen försöka glömma allt annat och bara fokusera på det…..

M

Skrev i mitt förra inlägg att jag skulle ta vara på min nyfunna hälsa och träna hårt. Hann med ett kortare distanspass utomhus på 15 km sen var det slut. Min gamla förkylning byttes ut av en influensa. Inte nog med att det suger att vara sjuk hemma och träningsfri. Jag fick även ställa in en sedan länge planerad middag med mina gamla homies. Sociala tillställningar växer inte på träd direkt i mitt liv sedan man blev tvåbarnspappa och träningsfreak. 

Denna gång ska jag mjukstarta lite försiktigare än vad jag gjorde i tisdags. 3*1600 flat out va riktigt idiotiskt nu såhär i efterhand. Lätt annars skylla sina sjukdomar på barnens dagisbaciller men denna gång är det nog enbart mitt eget fel.

Kan ibland inte låta bli att lite bittert tycka att man borde delas in i andra grupper än ålderskategorier när man tävlar som amatör. Singlar utan barn med 40h arbetsvecka borde få kriga i en egen klass så kan vi skol- och dagisföräldrar tävla mot varandra. Kan dagar som denna kännas mer rättvist. Detta vägs dock kraftigt upp av att vi är gladare, mer tacksamma och njuter mer av själva träningen än de som har massvis med tid då den verkligen är en lyxvara i vår tillvaro. Så det kanske är bästa kompromissen trots allt att köra i age-groups….

Nu ska jag dyka ner i pillerskåpet och knarka mig frisk. Tur att man har en pappa som är läkare.

//Mick