Simläger och föreläsning i Älvdalen

Premiär för min nya blogg på Stockholm Triathlons hemsida där jag kontinuerligt kommer blogga tillsammans med några fler, ännu okända, triathleter på olika nivåer. Här kan nybörjare som erfaren triathlet, läsa om mina tips och trix, tävlings- och träningsinspiration, eller bara vardagen som triathlet som försöker heltidssatsa.

Läs inläggen på:

http://triathlonbloggen.weebly.com/

Eller

http://stockholm.triathlon.org/news/article/premiaer_foer_triathlonbloggen/se

Skulle vilja reservera mig lite över bilden. Simningen är det jag kan bäst eftersom jag levt i bassängen sedan jag var 7 år (konstsim). Triathlon, cykling och löpning (började med 2009), lär jag mig fortfarande massor av varje dag. Man blir aldrig fullärd i den här sporten;). Dessutom är jag ju faktisk fortfarande lyckligt 29 (fyller inte förrän 16 februari). Foto:  Gunnar Eld. 

Då var jag hemma i Dalarna igen efter ett par hetsiga dagar i Stockholm. Det kommer dröja ett par dagar till innan jag åker ytterligare ett hem, Östersund. Det börjar bli många platser jag kallar för ”hem” nu!

Har sovit hos Supertriatleten Mikaela Persson och hennes kille Tobbe (värt att hålla koll på de här två) under mitt besök i Stockholm. De bor precis mitt emot Access Rehab som jag besökt hela två gånger under mitt besök i stan. Lite lustigt att först gå upp på behandling hos Andreas och Tobias för att sedan titta rakt in på deras kontor när jag gått ”hem”. Det fanns en hel del att göra på denna arma kropp och för att fortsätta underhålla styrka och rörlighet har jag fått en mini-Redcord som jag ska sätta upp i taket i Östersund för att kunna träna alla små stabiliserande muskler.

Jag har även hunnit med ett besök på min nya samarbetspartner IGoMoon som gör min nya hemsida. Håll koll, snart kommer den lanseras och den blir mycket proffsig! Jag fick även med mig en fin raket från besöket:).

Givetvis har jag hängt en hel del med grabbarna på Cykelcity som gråter en skvätt varje gång jag tar med min P5:a dit för service. De tycker inte jag tar hand om den väl så jag har fått en läxa i skötsel och aerodynamik. Dags att börja tänka på deltaljerna Emma Graaf! Jag och Pontus Lindberg har hjälp Otto, Gabriella och Ragge med simningen i höst och den som verkligen gått framåt är Otto. Killen börjar bli riktigt snabb! Ragge har haft det desto kämpigare men det är väldigt roligt att titta på:)! Hoppas ni fortsätter kämpa på nu och att jag få se er på någon tävling i sommar!

Att träna i Stockholm är väldigt socialt. Det finns alltid någon att tampas med i poolen, på löpbanan, gymmet eller hojen. Till det sociala kommer givetvis fikat. Vårt stammisställe är Lisas Café på Katarina Bangata. Det är nästintill obligatoriskt efter simningen. Där kan man ta sig en portion Gunde-gröt, en macka eller en semla (godare semlor finns inte) och tjafsa med alla triahtleter eller med gubbarna på gubbhyllan, där Petter är en flitig gäst. Hos Lisa känner man sig alltid välkommen och kaffetimmarna där är det jag kommer sakna allra mest i Stockholm (tills jag kommer tillbaka i mars).

Från en Lisa, via 2 timmar lätt rull på cykel, till en annan Lisa med lite mer sportig bakgrund fick vi oss en god lunch med duktiga datanördsskridskocyklisten Edvard, innan det var dags att ge sig av med bussen till Dalaskogen.

Helt slut i kropp och knopp ska jag nu tillbringa resten av helgen hos mamma och pappa i snölandskapet. Blir en väldigt lugn helg med lätt simning, löpning och ridning (!). Sedan ska batterierna nog vara laddade igen!

Redcord stabilitetsträning för hela kroppen.

Andreas knäckte rätt ryggen i ursprungligt läge med hjälp av hans gigantiska biceps.

Nicklas på Lisas Café fixar semlorna till alla hungriga triathleter.

Proffsfikerskan själv!

Ny hemsida på G, byggd av min samarbetspartner iGoMoon.

Bytte sol och värme på Fuerteventura mot lite kallare och vintrigare Dalarna.

Nyblivna simmare och snart triathleter! Mamma och kusin vitamin satsar mot Kalmar minitriathlon 2014, vem kommer och utmanar dem?

Sista träningsveckan på Playitas och dags hemresa för mig. Sista dagarna som har pendlat mellan tipptopptommenopp och skit. 

Så var det dags för första och sista riktiga vilodagen här på Playitas. Tid att blogga, äta extra god frukost, sola och ta en riktig kaffe i Gran Tarajal. dessutom kolla in lite andra landslag som är här nere och tränar.

Gårdagen var dedikerad till en riktig triathlonträningsdag: först simning i öppet vatten, direkt ut på cykelträning och direkt efter det crosslöp på 6 km. Kroppen är riktigt igång och det är riktigt kul att träna! Mitt fokus på cyklingen var att bara försöka suga tag i Åsas bakhjul under hennes intervaller. Gick bra-tills uppförsbackarna började komma, ett tu tre så var jag avhängd och hörni, ta inte en 25-kassettens ner hit! Det är väldigt tungt uppför!

Hade faktiskt med en bergskassett så jag är faktiskt inte så blåst, det var bara det att den var 10-delad och inte 11-delad så P5:an sparkade direkt bakut. misstag nr2 var att ta mina 404:or vilket visade sig vara ett rent helvete att cykla med härnere. Kastvindarna var inte att leka med och jag flyg som en vante över vägen, kändes det som. Nu är hjulet fram utbytt mot en lägre profil tack vare killarna på cykeluthyrningen, de fixar det mesta åt mig och Åsa. Vi är där nästan varenda dag!

Grabbarna på uthyrningen meddelade oss att det på torsdag och fredag ska blåsa vindar i upp till 65 km/h. Det ger ju negativ hastighet om man kör i motvind! Nej, de två dagarna är det nog bara att snällt sätta sig på en trainer. Inte världens roligaste kanske så vi får hoppas att vädergudarna är med oss…

Nu har jag varit på Playitas i nästan en vecka. Tog med mig lite dåligt väder när jag landade så någon solbränna kan jag inte visa upp.

Tiden bara försvinner här nere när man erbjuds göra det man älskar mest av allt…dvs träna!

Trots att det är kom-igång-säsong nu för de flesta triathleter tränar vi ändå ganska mycket. Med cykling ute adderat, inga minusgrader och härlig inspirerande idrottsmiljö, så är det ganska lätt att komma upp i mängd. Det är även möjligt eftersom vi förutom träna, kan vila och äta riktigt bra. Maten (buffé) är kanon här på Playitas och jag äter nog lite för mycket för mitt eget bästa, det skulle inte förvåna mig om jag går upp i vikt efter dessa två veckor! Vi ser alltid till att få minst 8 timmar och det lyckas vi med riktigt bra trots att vi börjar träna kl 06:00, som idag.

När jag kom i tisdags var delar av landslaget i triahtlon och MTB här. Det var riktigt kul att träffa och träna med alla, om än kort, innan de reste i torsdags. Ok, lite besviken blev jag när jag kommit från lång resdag, sprungit, gymmat och bytit om till middagen och jag förväntade mig att jag skulle få bli ”underhållen” av de andra eftersom jag själv inte orkade prata. De var något tröttare än mig efter 2 v stenhårt läger och det blev ganska tyst vid bordet….ett tag, sedan kom vi igång som vanligt;).

Playitas (Apollo) är huvudleverantör av Olymiska kommiténs träningsläger vilket innebär att det ständigt är duktiga athleter här på anläggningen, vilket är riktigt inspirerande!

Just nu är även karate-, judo-, brottnings och boxningslandslaget här. Idag har vi spelat in en film med kampsportaren och programledaren Musse (regissör) och Ola (filmare) resultatet kommer att ses på Apollos hemsida för Playitas framöver. Riktigt kul och riktigt proffsigt! I morse fick vi mota bort några spanjorer från simbanan när vi skulle ta den sista scenen. Vi hade bara bokat till halv och spanjorerna ville hoppa i men som tur var fick vi filma det sista medan de klämde ihop sig på en bana. En av dem var Javier Gomez. Blev lite starstrucked!

Riktigt härlig olympisk pool (50 m) finns det här. Tyvärr har vädret varit riktigt kasst så jag väntar med spänning på att få lite färg och sol på mig. Meeeeen jag ska inte klaga, det är trots det kortbyxväder!