Simfokus

Som någon slags heltidssatsande triathlet är man beroende av bra sponsorer. Jag har turen att ha några av de bästa produkterna och tjänsterna på markanden som sponsorer. Städigt på jakt efter nya utmaningar och lösningar. Vill ni stödja mig med något under 2015? Kontakta mig på emma_graaf@hotmail.com vettja!

Här är klara samarbeten och sponsorer för 2015:

Cykelcity: Mitt triathlonteam som jag också tävlar för. Förser mig med cykel från Cervélo, klockor och wattmätare från Garmin, hjälmar och cykelkläder från POC, våtdräkter från Orca, tävlingskläder från Verge, skor och sadlar från Fi´zik och mycket, mycket mer! Servicen jag får i butiken är OSLAGBAR och man lär sig alltid något nytt av den kompetenta personalen!

Apollo: Stöttar mig i min satsning genom träningsresor och träningsläger, bla på Playitas Resort. Har ni en vecka över i år, kom och träna! Vädret är stabilt och anläggningen passar tom barnfamiljen. I år blir det minst 5 veckor i träningsparadiset!

Access Rehab: För att hålla mig skadefri och kunna träna obehindrat så har jag fått förlängt mitt avtal med massörerna, naprapaterna och sjukgymnasterna på AR. De hjälper mig ALLTID med mina krämpor och nojjor och fixar mig så att jag kan fortsätta simma, cykla, springa utan träningsuppehåll pga någon smärta som det finns lösning på. De är experter på idrottare, förstår hur vi tänker och det uppskattar jag. Nu kör vi! Ett år till med stark och smidig kropp!

Milebreaker: Förser mig med de bästa energiprodukterna och kosttillskotten från de flesta märkena på marknaden och jag får dem tryggt, säkert och snabbt hem på posten.

Wattbike: Ni har väl inte missat min nya Wattbike! Hjälper mig att konservera cykelformen under vinterhalvåret och kunna träna wattbaserat utan att slita ut mina tävlingsgrejer. Alltid lika kul att cykla wattbike och jaga ett effektivt rundtramp.

Saucony: De bästa löpskorna på marknaden (enligt mig) och de enda skor jag behöver och använder. Jag kör helst i Kinvaran på tävling och Ride-modellen under distanspassen. Saucony har även kvalitetslöpkläder och bästa plagget är mina split-shorts (när jag har dem på mig känner jag mig som en ”riktig” löpare).

LifeProof: Lifeproof är ledande på marknaden för skyddande skal för telefoner, läsplattor etc, anpassade för ett aktivt liv i vatten, snö, kyla och värme. Jag som är ganska ”drullig” av mig kommer uppskatta att inte behöva köpa ny telefon i tid och otid för att jag spräckt skärmen på den eller att den blivit full med vatten:).

Goldlife: Nystartat företag med webblösningar, grundat av Jonas Gold som sköter min fina hemsida. Kolla in på www.emmagraaf.com.

Vill ni vara med på tåget? Kontakta mig: emma_graaf@hotmail.com, jag söker ständigt alla slags sponsorer och samarbeten!

---

Jippiiiii!!! Då var det klart! Jag åker på landslagsläger den 17 februari med alla landslagsuttagna till ITU VM i Motala 2015. Vi blir ett skönt gäng som ska sparra varandra under två veckor och träna hårt. Ser så mycket fram emot detta! Lägret blir på Fuerteventura, Playitas i samarbete med Apollo och anläggningen, och gissa om jag är taggad!

Förra året tillbringade jag också en hel del tid på Playitas, 8 veckor totalt faktiskt, och jag gillar verkligen stället. Har längtat tillbaka ända sedan jag kom hem i maj. I fjol bodde jag, Nils Svensson, Patrik Nilsson och Ludvig Fleetwood i egen regi strax utanför anläggningen men i år flyttar jag in på anläggningen och jag är så glad!

På Playitas finns ALLT som man behöver som triathlet eller annan idrottare. Dessutom finns allt tillgängligt på gångavstånd och det finns alltid träningssällskap i världsklass, vädret är alltid fint och klimatet behagligt, för att inte tala om maten! Dessutom är inte resan så värst jobbig eller lång. Att åter få cykla i kort-kort har jag längtat efter under mina kalla MTB-pass här i Norhyttan.

Långdistanslandslaget består av mig, Eva Nyström, Lena Holmgren, Åsa Lundström och Camilla Lindholm. Jag känner mig mycket hedrad att få chansen att representera Sverige och tävla för mitt land och även åka på dessa landslagsläger. Vilket lag vi är! Känns overkligt att få stå bredvid sådana duktiga tjejer som är med i laget.

Men det slutar såklart inte där! Efter landslagslägret stannar jag och Simon kvar och bor 3 veckor till på Playitas och sista veckan toppas med sällskap av ett episkt Terrible tuesday läger. Nelkers TT-gäng har faktiskt blivit en egen stjärnspäckad klubb! Ni kommer få se i vår, men team Cykelcity triathlon har fått en konkurrent som Sveriges mest toppade klubb;). Jag har inte bytt klubb och jag kommer inte att göra det heller men I´m just telling.

Totalt blir det alltså 5 veckor mellan 17 februari till 24 mars och ska ni åka på läger så kom och träna med mig under den perioden!!! Sällskap är alltid kul och kan man inte träna ihop kan man alltid ta en café con leche i poolbaren, njuta av livet och titta ut över de bruna bergen och havet. AHHHHH, gud vad jag längtar. Boka en resa nu vettja och joina!

Patte och Ludde simmar, jag solar och tar selfies;).

Arla morgon och på väg på dagens första pass (simning) med Nils, Anna, Patrik och Ludde.

Kvalitetsslappande vid poolen på Playitas. Gött va?!

Fika med favvo-tjejerna Åsa Lundström och Maja Stage.

---

I helgen har jag fått äran att delta på Ludvika Simsällskaps läger med Glen Christiansen och Magnus Engström. Det var Magnus som med hans breda kontaktnät över simmarsverige fick hit den numer Hamburg-baserade elittränaren och OS-deltagaren Glen.  Glen har även agerat mental coach till Magnus, under simåren och nu som tränare,och gav oss även förläsningar i mental coaching och hur man vänder ngt negativt till något positivt.

Träningarna var minst sagt kluriga och vi simmade diverse nya simsätt och teknikövningar så jag fick lov att koppla på mitt gamla konstsimstänk med kroppskontroll, rytmn och samtidigt ta i allt vad jag orkade. Efter varje träningspass om 90 min var jag mer slut i hövvöt (som den gamla Göteborgaren skulle ha sagt) än i kroppens muskler. På något vis lyckades jag ändå bli rejält sliten i armarna med det nya tekniktänket.

Första passet på fredagen var nämligen filmning och var och en av oss 22 simmare fick en teknikgenomgång och feedback på vår simning av Glen. Ok, det var egentligen inget nytt. Jag jobbar på samma saker jämt och ständigt (catchen) och Magnus skäller på mig varje pass om detta men det känns alltid som något nytt när man hör en ny person säga det och när de säger det med en annan infallsvinkel. Den här helgen hade jag verkligen TID att fokusera på just tekniken och aktivera musklerna. Då blev man också rejält trött!

Lördagen bjöd på fortsatt teknikarbete och mycket bröst eftersom gamle Glen är gammal världsmästare i just bröstsim. Även om man är en halvbra triathlet som mig så är det viktigt att behärska simsätten och kunna variera träningen med lite annat än bara crawl. Så jag kämpade på och det kändes tillslut rätt bra, även i bröstsimmet. Lite startträning, kick-träning under vattnet och en hel del annat hann vi också med.

Sista passet på söndagen körde vi laktat. Vi blev tillsagda att köra som om det vore ett stort mästerskap och Glen ville se pers på 50 m specialsimsätt. Mitt är givetvis crawl. Med den mentala inställningen gick jag in och gav järnet-OCH PERSADE!!! 41.96 var förra bästa tid och nu var det 31.7. Helt ok för mig som aldrig tränar varken starter, vändningar eller sprintrace. Jag brukar ju heller aldrig ösa bara 50 m och ta tid. Finns förbättringspotential och det gillar jag! En lite bättre start, simteknik, vändning och kondis så ska nog även jag lätt klara under 30 sek (magisk gräns).

Det jag är mest stolt över helgen är dock inte alla simträningar och perset. Jag har växt som person en hel del, ett helt till huvud tror jag. Det har hänt en massa negativt under helgen som har varit en tung, tung börda att bära. Men jag har inte låtit det på verka min träning. Träningen har varit min pysventil och den har hjälpt mig gå igenom det svåra och ta mig igenom skiten som en starkare människa nu när jag är ute på andra sidan. Ta hand om era medmänniskor därute och var rädda om varandra. En snygg och framgångsrik utsida är inte alltid det på insidan. Stötta varandra, var snälla och peppande och jobba med er själva. Mental kraft är halva loppet!

Hej och välkommen till Ludvika!

Yoga-inspirerad uppvärmning på land á la Glen.

Instruktioner i bröstsim, inte det lättaste. Fattar verkligen inte varför detta simsätt lärs ut till barn som första simsätt. Det är svårt, koordinatoriskt och alla behärskar det inte. Mer crawlsim åt folket! Snabbare, lättare och snyggare!

Häng inte på linan!

Övade på starter-tror jag fattar galoppen nu faktiskt! Det går snabbare att ta sig i nu iallafall.

En bild säger mer än 1000 ord. Koncentration var ordet!

Hela glada gänget i LSS.

”Håll käften och simma bara”-Glen i ett nötskal.

Varje dag utsågs ”Swimmer Of the Day” och fredagens förebild var norbergscyklisten och simmaren Cecilia Czarnecki som snart kommer att göra triathlondebut med dunder och brak. Håll utkik, för tjejen är ruggigt vass på både simning och cykling (löpningen vet jag inget om). Lycka till Cissi och välkommen i sporten!

Alla foton är stulna av Magnus Engström.

---

Nytt år och nya träningstimmar mot nya mål. Alltid lika kul att titta tillbaka, fundera vad som gick bra/dåligt och sedan vända blad, hitta nya utmaningar och kämpa för nya tider, watt, pace och placeringar som ska slås.

Jul och nyår var helt fantastiskt roligt. Trots omöjliga (!) träningsförhållanden med -25 grader och löpning med värmeväxlare i truten samt skidor på finfina skidpår den ena dagen, till plusgrader, test av broddar under Sauconyskorna och blixthalka nästa dag. Dessutom mörker nästan hela tiden så träningen ute blir begränsad till pannlampelöpning om eftermiddagarna och kvällarna. Mycket tid i gymmet för att hitta rutiner för nya styrkeprogrammen och för att jobba på styrkan och rörligheten i de svagaste länkarna i kroppen. Kul!

Tyckte jag fått in en bra snits och rutin på allt så BOOM: halsont. Jaha, bara acceptera och vila vila vila. Men kanske inte är så konstigt när man åker tåg i 7 timmar med folk som hostar lungorna ur sig och snörvlar som om de ska snyta ut hela innanmätet. Tack för de bacillerna, liksom. Att efter resan köra ett 2,5 timmar långt simpass var kanske inte det smartaste eftersom jag legat i maximalt 1,5 timme i vattnet, den senaste tiden.

Nu är jag iallafall tillbaka i Ludvika och tillbaka i rutiner (jaja, jag ska bli frisk först) med simning med LSS, styrka hemma i vardagsrummet och på Må Bättre Ludvika samt en hel del ledarledda spinningpass på gymmet, urmejlingar på Wattbiken och rekreationsturer på MTB:n. Och så lite löpning på det förstås.

Jag älskar att träna med andra och eftersom jag gör det har jag valt att fortsätta instruera spinningklasser på gymmet. Jag kommer att köra cykel-intervaller varje måndag kl 18-19:30 och varje onsdag kl 6:30-7:15. Kom och träna med mig! Det är kul, svettigt och effektiv cykelträning där vi fokuserar på arbetet och intervallerna INTE till att hoppa och studsa till musiken;).

Välkomna!

---

Så var det dags att knyta ihop säcken och summera tränings och tävlingsåret 2015. Det har varit ett spännande år som i och med att jag i januari tog tjänstledigt från min konsulttjänst på Golder Associates för att testa på ett år som ”brödrostproffs”.

Hela ”proffs-satsningen” byggde på att jag flyttade från Stockholm och jobb med min dåvarande sambo. Sambon hade fått jobb i Östersund och jag fick valet att stanna i Stockholm, jobba och lägga pengar på lägenhet och inte ha så mycket tid att träna, ELLER flytta med till Östersund och testa mina vingar som heltidsatsande. Då var valet inte så svårt, trots att jag ogärna flyttade från alla goa träningskompisar i Stockholm och alla bra träningsmöjligheter som storstaden erbjuder. 

Östersund var ganska bra, men dalkulla som jag är, kommer jag aldrig känna mig hemma på något annat ställe än Dalarna…..Tyvärr. Östersund är inte heeeelt optimalt för triathlon heller under vinterhalvåret och det gjorde att jag åkte på ganska många läger till sol och värme. 

Första 2 veckorna utomlands blev på Fuerteventura och Playitas med min goda vän Åsa Lundström. Det är en lyx att få träna med en av sina gamla barndomsvänner som delar samma intresse och satsning. Tyvärr gick jag på lite väl hårt lite för tidigt efter off-season så jag blev sjuk i hela 2 dgr på lägret. Sedan var det full fräs igen. Har lärt mig att lite lugnare träning behövs för att komma igång och i år blir det lite längre uppbyggnad på hemmaplan innan jag åker utomlands och tränar. Dels för att ha en lite stabilare grund, dels för att bli lite mer sugen på det och dels för att jag gärna ägnar mig åt vinteraktiviteter på hemmaplan.

I februari drog jag till Playitas igen och flyttade ihop med Ludwig Fleetwood, Patrik ”rismannen” Nilsson och Nils Svensson. Tillsammans hade vi ett episkt träningskollektiv och jag stormtrivdes med att bara träna träna träna hela dagarna och hänga med ett bra gäng. Dessutom kom ju ett koppel av människor och hälsade på oss så vi var aldrig ”ensamma” vilket var superkul. Det är ju det som är den största fördelen med Playitas. ALLA kommer dit och tränar, det finns alltid de bästa förutsättningarna för att träna, alltid sällskap och det är alltid sol.

Första tävlingen blev på Playitas, nämligen Challenge Fuerteventura. Tävlingspremiären gick åt helvete. Storbölade när jag kom i mål pga all press jag lade på mig själv (press som jag fick för mig att andra hade på mig men som egentligen inte fanns). Vidrig bana med massa backar som är min sämsta gren. Nu längtar jag till 2015 års tävling där jag hoppas på en bättring, minnet är bra men kort. 

Från första tävlingen till andra tävlingen på Mallorca. HELKUL, med sällskap av Cecilia Jessen och glassigt läger med Team Snabbare, dessutom med min tränare Björn Andersson på plats. Jag njöt i fulla drag fram till tävlingen, var avslappnad som få och är nöjd med min insats på 70.3:an trots TVÅ punkor. Tänk vad mycket mental inställning kan göra!

Totalt alltså 10 veckor läger, men efter Mallorca fick det bli träning på hemmaplan i kyla och elände. Det började närma sig ett av huvudmålen, dvs för-VM vid Vättern i Motala.

SM i Motala var en kall historia och jag har nog aldrgi frysit så mycket i hela mitt liv. Hade jag inte varit så tjurskallig som jag är hade jag nog aldrig fullföljt för tävlingen gick verkligen skit på alla sätt och vis. Det enda som var bra var simningen men jag lyckades knipa silvret iallafall så jag är jätteglad över det och min insats i det stora hela. Dvs att jag tog mig i mål.

Fick en liten kick av att åka upp till Vanbro och se min nuna på alla Vansbrosimmstidningar som delades ut. Och simningen gick jättebra! Trots en väldigt stökig vansbrosimning blev jag bästa tjej från Dalarna.

Med sliten kropp i kylan tog det ett bra tag innan jag var på G igen. Tränade på hemmaplan i Norhyttan och hade optimala träningsförhållanden med vänner.

Medeldistans SM i Jönköping kördes med inställning att bara ha kul och slappna av och det var plötsligt kanonkul att tävla igen, trots att det egentligen inte gick så bra (8 plats). 

Det var skönt att känna att det var kul igen och Kalmar Ironman gick bra! 

Under hösten beslutade mig för att flytta från Östersund och hamnade i Norhyttan hos mina föräldrar istället, vilket kändes som en enorm lättnad. Började prestera riktigt bra på träningen och jag kände att jag började landa i min satsning.

Fortsatte träna och tävla med GLÄDJE till sporten igen och det gick bra även på Barcelona och Thailand, även om mina ambtitioner inte riktigt kom överrens med min prestation. Det är iof något jag måste jobba mer med, alltså att vara nöjd med min insats, men det kommer nog framöver.

Nu har jag lite chill-period och tränar det jag har lust med. Mycket välbehövligt med ändå så svårt. Nu drömmer jag mig bort till 2015 års mål, träningsläger och tävlingar och hoppas på ett riktigt Gott Nytt År.

Önskar alla vänner, bekanta och följare/läsare en riktigt härlig nyårsafton och god fortsättning!

Vill tacka mina sponsorer Cykelcity, Milebreaker, Access Rehab, Saucony, POC, AES Norhyttan, Goldlife, Wattbike, Cervélo och Garmin för all support och hoppas ni vill fortsätta jobba med mig!

---