Idag fick jag en ingivelse att ta mig till Stockholm Triathlon s träningskvällar. Jag trodde det var att öva lite och tyckte det kunde vara bra att få till ett brickpass.
Kom iväg lite sent och hann inte äta ordentligt men tänkte jag skulle vara hemma till halv åtta eller ta något på vägen.
Glömmer plånbok och inser att däcken är nästan platta. Svär lite och cyklar som ett jehu. I linne- varför har inte cyklister linne? Vad är problemet där? 15 kilometer blir det iallafall ut till Sjöhistoriska så då var jag lite uppvärmd.
Kommer fram och ser Cykloteket- samma gäng jag träffade i Arvika- halleluja! De pumpar min hoj. Nej jag vet inte hur man gör och har ingen pump ens. Får jag punka är det kört också för hur man löser sånt har jag glömt.
Träffar fina Madde jag blev tipsad av på Twitter om träningen och det är roligt att ha någon att prata med och fråga lite. Lona från Running Sweden var där och sen började det fyllas på och jag hade insett att det inte började 18.00 utan mer 19.00 med lite genomgång innan. Alla ser proffsiga ut och jag märkte att det här var ju någon sorts tävling där de tog tid och grejer. Tur att jag har några små horn att låta växa ut.
Man fick välja att träna löpteknik i cirka 10 minuter med Fredrik Zillén eller höra om växling och cykelteknik och valde det förstås. Fick med några tips men det var väldigt ad hoc! Hade velat veta mer om hur man cyklar!
Det var många som var nya men även rutinerade triatleter- en kul mix!
Sen hoppade vi i vattnet och det var simstart för en 400 meter runda. Jag hamnade lånt fram och fick testosteronsparkar och armar över mig. Fick stanna upp och fixa med glasögonen men sen fick jag en kick och simmade på. Svårt att få till ett flyt med armar och ben- jag råkade själv klappa till någon på rumpan. jag kikade efter Maddes blå mössa och försökte ligga jämnt med henne (för jag visste att hon var först av tjejerna) och smet upp ur vattnet med henne. 8 minuter och 12 sekunder och då tog jag det hyfsat lugnt ändå. Sen fick jag knappt tag i dragkedjan på våtdräkten men lyckades hitta min cykel. Vi var rätt många ändå!
Uppför en slänt skulle man och sen hoppa på cykeln. Jag tog med skorna i handen och tog på dem sen. Ut på vägen vid Kaknästornet. En sån vacker kväll. Drog på som attan och cyklade om en kille men sen är det som att jag a) inte orkar hålla trycket i pedalerna 2) inte VÅGAR cykla fort. De 7,4 kilometerna tog cirka 14 minuter och sen tog det tid att släpa cykeln över gräset ned mot växlingen för jag försökte dricka lite.
På med älskade löparskorna och knyta fina rosetter innan jag for iväg ut på en 2,4 km runda där jag kände att jag var stel i benen men låg på 4:30 fart iallafall och jo men visst hjälper det lite att vara löpare där man kan jobba med steget. Tog det fortfarande lugnt rent intensitetsmässigt- jag är no way en sprinter och har svårt att vrida upp intensiteten högt bara sådär.
36 minuter sa tjejen vid målet och var helt nöjd. Madde gjorde också ett jättefint lopp och hon ska simma alla Vansbrosimmen nästa helg- strongt! Sen mötte jag Anna som jag tog lite sällis med hem rullandes längst Valhallavägen genom en vacker sommarkväll innan jag trampade på sista millen på relativt tomma cykelvägar!
Det var riktigt bra att få pröva på, gratis och allt! Kan verkligen rekommendera det för dig som ska debutera på triathlon- känna hur det är att komma ur vattnet och byta till cykel och fråga om tips och trix!
Personligen så behöver jag träna på tung cykling med löpning efter. Hur underligt det nu är så verkar simningen funka. Väldigt konstigt eftersom det är det jag tränat allra minst men mina surfarmuskler verkar veta vad de ska göra!
Nu är det dags att sova som ett stentroll!
