Nya #trailbabies i garderoben (och skogen)

En sak jag reflekterade över efter kursen är det här med information och kommunikation.

Det är väldigt ofta vi informerar om saker. Det informeras enormt mycket överallt men det är bara kommunicerat när det tas emot av någon.

Och HUR det tas emot är ju helt olika. Ord har så enormt olika innebörd för oss.

Det jag skriver här. Är information. Som blir kommunikation på olika sätt beroende på vem du är. Säkert är det någon som tycker att jag är alldeles för mycket! När jag tycker att jag sprungit snabbt- tycker någon att det är långsamt. Någon tycker det jag tycker är långsamt är rätt snabbt.

Men en sak är säker och nu när jag sitter med en nulägesanalys och förslag till handlingsplan för en avdelning så finns det ett ord som är nyckeln till nästan allting: Kommunikation. Alltså inte information. Dialog.

Förra veckan när Obama satte sig i förhandlingar med republikanerna efter budgetstupet så hände något.

Börsen steg.

Så är det. När vi pratar med varandra. Då händer saker.

---

Inspirerade av amerikanska PCRM- Physicians Committee for Responsible Medicine så bildas nu också i Sverige en läkarledd förening för kost och hälsofrågor. Den är under konstruktion och beräknas vara färdig till början av 2014.

Det ska bli intressant att se vad för råd som kan komma därifrån.

Klart är iallafall att de flesta av de 11 000 läkare som är med i PCRM förespråkar vegankost av hälsoskäl.

För oss västerlänningar som har lite svårt att inte få äta vår ”traditionella kost”, ”måste ha kött för proteinets skull” och tycker det är tråkigt med konsthållning som inte innehåller temporär svält och sifferkombinationer så kanske det blir lite jobbigt.

Men det går att bara öka andelen vegetariskt och vegansk kost man äter. Istället för att tänka att nu måste jag utesluta kött så kan du tänka att nu ska jag införa vegetarisk kost flera dagar i veckan.

Klimatet, djuren och din kropp kommer tacka dig!

---

Jag är just hemkommen från två riktigt härligt, tuffa, roliga, inspirerande och tänkvärda dagar!

Vi har en egenkomponerad ledarskaps och coachutbildning som jag, även om jag ju jobbar helt fristående från de vanliga ”linjerna” fått äran att gå. Jag leder ju på mitt lilla sätt.

Vi har utgått ifrån DISA och även om jag vetat att jag är en klassisk ”gul”- Inspiratör, fladdrig social eldsjäl utan tålamod som gärna bara KÖR rätt på och så får det bli lite som det blir så vet jag att jag har andra delar också.

Och de här två dagarna och genom den analys vi fått göra tillsammans med en handledare har jag lärt mig mycket mer om hur jag ska dra nytta av mina styrkor (jag är GUL men också RÖD, vilket kortfattat står för ”Verkställare” och så är jag grön också vilket står för mer omhändertagande).

Hur kommunicerar man bättre med andra som har ett annat grundbeteende? En väldigt analytisk och pedantiskt ”blå” person blir ju helt förskräckt över hur jag far fram.

Hur kan jag coacha bättre de som reagerar annorlunda än mig?

Hur ger man negativ feedback bättre? Hur ger man en tillsägelse? Hur kommunicerar man effektivare och driver en grupp mot ett uttalat mål?

Sånt har vi arbetat med ledda av och Ami och Patrik från Mindset som verkligen levererat över förväntan. De var otroligt duktiga, kunniga, engagerade och speciellt Ami fastnade jag för.

Jag känner mig full av nya idéer, lite starkare i att kommunicera och ta mig an alla de ”blåa” människor jag ofta måste prata med och så ser jag enormt mycket fram emot att gå steg två som drivs av Renée Manne. Vilken fantastisk utbildning! Vilken möjlighet! Vilket företag jag jobbar för!

Jag känner än mer hur jag fullkomligt älskar att coacha, att föreläsa och att hjälpa andra till förändring. Det är helt underbart, och samtidigt frustrerande, att ha hittat rätt och hittat så mycket att göra. Jag har gett mig själv i läxa att börja bli lite mer strukturerad. Älskar att sladda in lite oförberedd och spontanlösa problem med ett sjujäkla driv och envishet men det finns smidigare sätt att göra saker.

Jobba på det alltså. Och så är ju mina initialer ASF- Alltid Ständig Förbättring. #workit

 

---

Förra veckan var den första med lite mer fart på länge.

På måndagen sprang jag de 7 km till dagis med 5 kuperade i 4:40 fart i mitten.

I tisdags joggade jag tillbaka till jobbet 11 km med en sväng med Maria.

I onsdags körde jag lite löpskolning och styrka utanför huset.

I torsdags sprang jag hem från Ulrika Hoffers föreläsning efter att ha juicat en herrans massa god juice och ätit av det Ulrika hade med och bjöd på. Var raketbränsle för de var nog mina snabbaste 6 kilometerna någonsin. Swosch hem.

Fredagen blev en jogg till jobbet 7 kilometer.

I lördags hittade jag en tid för barnvakt och fick till 14 kilometer fartlek inklusive en rolig fin sväng i Hagaparken där jag hittade ett kul spår i skogen bakom Fjärilshuset. När jag stannade vid ett rödljus så sa det bara pang i knäet. Som en låsning. Testade för menisk men ingen solklar smärta och ingen smärta alls efteråt och vilade igår och joggade lätt lätt fem kilometer imorse. Kände ingenting.

Så tillbaka till planen med mer fart. Uthållighet har jag som sagt men vill få upp farten så imorgon blir det morgonjogg (mest för att jag är på kurs och ska orka sitta still hela dagen).

På kvällen 6 x 1000 meter med 1-2 minuters vila med N

Onsdag: Styrka

Torsdag: Morgonjogg 45 minuter cirka

Fredag: Stor dag med massa jobb så förmodligen vila

Lördag: Långpass med fartökning i mitten 20-30 kilometer med N.

Imorgon är det dessutom Skypemöte med coachen. Jag vet att den träning som kommer bli är ungefär den jag tänkte träna förra året men inte blev av. Nu är frågan om jag kan få den att bli av. Hej 4 am rise och 8- mils helger. Hej sikta mot målet. Sikta ordentligt! Hej verkligen ge det en chans i 7 månader. Hej utmaning.

Hej vecka 42!

Ett starkt gäng underbara tjejer som debuterade som ultralöpare på Tjejmarathon 2012. Såna här bilder, såna här veckor när jag räknar minuter- de ger mig enorm kraft och glädje!

---

Det du fokuserar på. Det du riktar din uppmärksamhet mot, får energi. Det växer. Oavsett vad det är.

Fokuserar du på att du är sen. Tänker du inte att du försöker komma i tid.

Tänker du på att morgonen blev rörig. Då tänker du inte på att stanna upp och ta nytt grepp om dagen.

Får du ett  halvtaskigt mail och svarar lika illa, så fortsätter den mailkonversationen i den andan. Snäser du och är kort och otrevlig så skickar du ut den negativa energin och ger den energi att växa.

Hänger du upp dig på att du inte gör det du tänkte, inte känner som du vill känna, inte tränar som du vill träna och är där du vill vara så minskar du chanserna att tänka de tankarna, som får dig att känna det du vill som får dig att tycka bättre om ditt läge och ger dig bättre möjlighet att göra de val som tar dig framåt.

Det är konstruktivt att reflektera över varför saker inte blev som det var  tänkt men ibland så hamnar vi helt onödligt i en nedåtgående spiral av negativa av tankar som kan sabba en hel dag- bara för en liten skitsak. Och det är såna saker jag pratar om förstås- skitsaker!

Klarar vi av att börja mata det positiva så växer det. Riktar vi ljuset bort från det som gick fel till det som gick bra, till det du vill ska gå bra framöver- är det lättare att det faktiskt gör det!

Snap out of it som man säger på engelska! Snap out of it och mata de positiva tankarna. Mata mata mata dem!

---