Jodå- stretching ÄR bra

Har jag skrivit om det här förut? Isåfall gör det inget- så värt att skriva om igen.

Förra året, innan jag visste att det var en bebis på g så planerade jag att springa detta fantastiska lopp.

Jag älskar atlantkusten både i Storbritannien och på Irland och 2004 var jag på bröllop i County Antrim. Otroligt vackert!

Tänk att få springa där!

Causeway Crossing är en del av Lost world Racing med lopp på flera ställen i världen. Jag gillar ju inte värme. Gillar hav och klippor. Längtar till att springa det här loppet!

---

Nu när jag själv inte springer runt i ett egoistiskt endorfinrus så hinner jag kika desto mer på hur andra springer. Eller- det gör jag ganska ofta.

Det är några saker jag ser ganska konsekvent som jag tänker måste leda till i bästa fall bara obehag och sämre potentiell fart och uthållighet och värsta fall skador.

1) Svag höft och bål. Antingen med en sittande flexion i höften framåt eller en rätt rigid kropp där benen struttar efter och armarna överroterar framför kroppen för att kompensera. Då jobbar inte höften rätt och då aktiveras inte rumpmusklerna och steget blir väldigt slitigt. Jag funderade idag på om det här är en version av att försöka sätta i framfoten istället för hälen men istället för att göra det genom att komma fram och upp med höften så faller man framåt istället utan att bålen är med och håller upp överkroppen. Ja- ok inte helt lätt att förklara vad jag menar här kanske men: Fram och upp med höft. Tassa fram!

2) Mobiltelefoner i handen. Främst tjejer. Med slängande hörluruar. Även om telefonen inte väger så mycket så blir det en onödig spänning i en del av kroppen som verkligen inte behöver vara spänd om du inte använder armarna för att rusa en kort intervall. Sätt telefonen i en sån där ficka. Eller i sportBHn som jag brukar göra fast jag ska försöka sluta med det- inte bra med alla dessa r elektriska signaler och definitivt dyrt när den blir svettskadad!

3) För mycket kläder. Det spelar ingen roll hur bra funktionsmaterial du har- långa svarta tights och lång tröja en varm dag orsakar bara onödig svett. Är du varm när du sticker ut har du formodligen för mycket på dig. Se däremot till att dra på dig varmt direkt efteråt istället för att bli kall då.

Ja det var dagens tips från coachen som var ute och knatade i Ursvik. Åkej, jag joggade några steg också på flacken. Det var så himla konstigt att gå.

 

---

Att åka bort en helg och träffa andra med samma intresse- att röra på sig och må bra. Ta hand om sig lite extra, hämta inspiration, få en hel del träningsvärk, äta gott och umgås- en paus från vardagen helt enkelt, det tror jag många mår gott av att unna sig!

Det finns en hel massa såna här tillfällen och jag tänkte tipsa om två:

I Yxnerum (Åtvidaberg några mil utanför Linköping) kan du 9-10 augusti  för 2450 kr ta del av en helg med fokus på både inomhus och utomhusträning och föreläsningar. Läs mer här.

Missade du Workout Åre? Vill du njuta av Åre i vacker höstskrud, spaa, träna, lyssna på inspirerande föreläsningar? Då hoppas jag du vill komma till Åre den 19-21 september.

Jag kommer att föreläsa där och leda löpteknikpass. Av logiska skäl inte dra iväg upp på fjället men kanske finns tillfälle att ta en tur upp på Solstigen?

Friskis & Svettis kommer också vara på plats samt grymma Sofie Åhman som jag fick träffa 2013 då SVT var med oss på toppturen under Workout Åre. Kommer bli en grym helg!

Kan verkligen slå ett slag för att njuta och träna den helgen, Jämtland i september är oslagbart.

Läs mer här

Disig morgon med utsikt från hotellrum på Holiday Club

 

 

---

Rörelse helar. I balans med att sova 7-9 timmar per natt tror jag stenhårt på att låta kroppen vara i rörelse så mycket det går.  Jag tror speciellt på att röra sig när man är gravid snarare än att bara ha fötterna högt.

Man sover bättre, man blir mindre svullen, man syresätter bebisen och kroppen bättre och man är bättre rustad inför förlossningen. Sen får man ju hoppas att den inte sätter igång precis efter man tränat men- ja har man motionerat mycket under graviditeten så orkar man nog med det också.

Disclaimer OBS OBS OBS gäller inte de som inte kan röra på sig av diverse krämpor. Bara så jag inte får mammamaffian på mig igen. Jag pratar om mig och vad forskningen generellt visar på nu.

Jag är redo för battle. Jag är så fruktansvärt pigg just nu. Det blev som en energiinjektion att avsluta på jobbet igår, få lämna över på ett bra sätt till den ledningsgrupp jag jobbar på uppdrag för och känna att jag faktiskt kan gå nu. Har lite grejer kvar och kommer så ha men inga krav.

Massor att göra som alltid men portionerar ut det lite varje dag. Försöka träffa lite vänner, som idag bästa Annika. Lite ärenden, lite jobb hemma, lite träning. Lite slappande och så ordentligt med sömn. Fötterna i kompressionsstrumpor med magnesiumlotion uppe på två kuddar. En kudde mellan knäna. Ser förmodligen väldigt lustigt ut men uj uj så bra jag sover. Ganska mycket isglass och jordgubbar. Och choklad. Men mest en massa bra mat.

Raska promenader varvat med simning och lite styrketräning. Mina armar och min rygg ser sorgligt omuskliga ut så nu ska de få massa kärlek framöver. Kommer ju inte bli någon löpning och sen inte simning heller på ett tag så kan ju roa mig med att bygga upp bra med styrka där istället.

Just varit hos barnmorskan. Tre dagar till beräknad födsel. Ingen diastas. Kan fortfarande hålla magen så den ser nästan liten ut. Bebis fixerad men far runt så gott den kan därinne.

Så veckans träning blir lite dag för dag.

Igår hittade jag till Huvudstabadet. Det är en lite sliten 50 metersbassäng, 25 grader, utomhus. En bred motionsbana. Inget fancy. Men jag var nästan i extas! Helt lyrisk! Bassängen är grund och ljus= jag inte rädd. Och vilken skillnad att simma 50 meters, man hann ju komma in i flyt! Simmade 100 m insim eller vad det heter. Sen 16 x 50 meter och sen 100 meter lugnt. Totalt en kilometer innan de stängde och vi var tvugna att gå upp. Hade gärna simmat längre och var som sagt helt euforisk! Vatten- älska vatten! Det var inte som att dyka i klara vågor i havet i Australien med delfiner och annat skojs under vattnet men det var vatten. Det räcker.

Idag blir det gymet. Lite cardio (ogillar det ordet- låter som 1990 kom tillbaks och ville vara med och träna) och sen styrka för hela kroppen. Mycket rygg och axlar.

Imorgon simma igen.

Osv. 

Dag för dag.

Något bortglömda.

---

Framgång har väldigt lite med tur att göra.

Men vi slänger oss ofta med det. ”Vilken tur du har som x y z”. Precis som Ingmar Stenmark ironiskt noterade att han fick mer tur ju mer han tränade.

Skillnaden mellan de som lyckas och de som misslyckas tror jag ibland kan vara hur man möter ett misslyckande.

Allt ifrån attt något går riktigt åt h*vete till att något inte blir som man tänkt. Båda har potential att vara fantastiska lektioner för hur saker och ting inte ska göras.

Att bli bra på något sägs ta 10 000 timmar. Ändå verkar vi ofta tro att just det vi ska göra, om det så är att gå ned 10 kilo, orka springa milen eller springa 16 mil- det ska gärna gå lätt.

Fort. Utan bakslag. Raka vägen framåt. Som inget annat i livet.

Att säga att det ”inte går”. När man stött på hinder Fått tänka om flera gånger. Fått stanna upp. Pausa. Omgruppera. Det är att ge tappt.

Allt det är en del på vägen. Att tro att en träningsplan eller kostplan ska gå enligt plan från A-Ö, det är rakt av naivt.

Det kan absolut bli som man tänkt. Men man får räkna med att det inte blir det några gånger först. De som lyckas. Är de som håller i. Hängivelse och uthållighet är en utmaning i vårt ”allt- nu” samhälle. Men fortfarande nyckeln till framgång.

Ge aldrig aldrig upp.

bild: behappyblog.tumblr.com

 

---