#foodsforeverydaychampions Krutbröd!

Alla vill vara lyckliga men många missar att vägen dit går via att vara tacksam för det man har.

Ibland är det svårt. Livet händer. Skit händer. Det är svårt att vara tacksam.

Man tar saker för givet. Sånt som är lätt att just ta för givet när man sitter och dinglar med benen högst upp på Maslows behovstrappa med självförverkligande som största utmaning.

Vi har så mycket att vara tacksamma för. Så mycket så viktigt så lätt att uppskatta men lika lätt att glömma bort.

Att ta sig tid att känna tacksamhet för det man har är en av de enklaste sätten att lägga en riktigt bra grund att bygga en lugn och stabil ”lyckobas” av. Kanske blir man inte euforiskt bubblig av att tänka på sitt hem och sitt jobb men tänker man till på de nära och kära man har så kan man nog känna en enorm tacksamhet att de finns.

Att ta sig tid att känna tacksamhet då och då, kanske ta hjälp genom att skriva ned vad man är tacksam för tror jag är viktigt i vår hektiska jagande värld.

När jag bodde i Australien gjorde vi ”thankful for” vid middagsbordet. Man sa bara enkelt  och kort vad man var tacksam för den dagen- det stora eller det lilla.

Ta en ”tacksam för” tid lite då och då. Kanske en minut varje dag. Att inse vad man har kan ge trygghet att våga men också att känna sig nöjd med det man har.  Och ge en varm fin känsla av just lycka inombords.

foto: writingnovellsthatsell

 

---

Löpning så här långt in i graviditeten skrivs det en del om. Och tycks desto mer. Vad gäller allt i en graviditet är det individuellt!

Men oavsett vem man är händer det saker i kroppen. Ligament mjukas upp och bäckenbotten luckras upp för att ..eh ja det ska ut en melon genom en citron. Ni vet.

Det är större risk för skada då allt är lite labilt och jag är mycket medveten om det när jag sticker ut på mina joggingrundor. Jag är försiktig. Tar kortare steg, har (oftast) tjockare skor. Går utför. Flåsar inte så mycket.

Det är dock inget i kroppen som säger att jag ska sluta- det är skallen. Lillspark har ”åkt ned” och jag får mer syre och av fogar känner jag ingenting alls. Däremot när jag yogar kan jag få ett hugg av den nerv som var i kläm i symfysen när jag födde förra gången. DEN smärtan knäcker precis allt jag någonsin känt.

Hela tiden får jag höra hur liten magen är. Det är inte så roligt. De flesta vet ju inte vad som hänt men jag är väldigt lätt att oroa efter det och det står i journalen också tack o lov. Magen växer precis som den ska kan jag tala om. Alla värden är i topp.

Så jag tar det försiktigt. Ändå.

Veckan blev:

Måndag 30 min distans kväll. Tisdag: Helt slut efter tuff dag- vila! Onsdag. 40 min riktigt skön terrängjogg på eftermiddagen. Torsdag: 40 min terräng i Ursvik och lite styrka. Fredag: 40 min morgonjogg. Lördag: Vila och lite rörlighet. Idag söndag sprang jag och N 7an i Ursvik. Älskar att springa där i alla vårtecken och bland ljusgröna blad.

Så av majutmaningen har jag avverkat 2 terrängpass av 7. 1/7 styrkepass 1/7 morgonpass och 1/7 rörlighetspass.

Nästa vecka bjuder på en herrans massa jobb och händelser- precis som maj brukar.

Måndag planerar jag att springa mellan kurs och middag då jag är på utbildning.

Tisdag blir ett morgonjoggpass och ev styrka kväll

Onsdag blir det morgonjogg och om inte styrka dagen innan styrka då

Torsdag ska jag försöka simma morgonen

Fredag: morgonjogg och rörlighetspass

Lördag: terrängpass

Söndag: ja det blir nog ett morgonpass igen.

Morgnarna är liksom min tid. Hela kroppen mår bättre, hela dagen. Inget ryggont, bättre syresättning, bättre humör. Lugn.

Hoppas du ska ha en fin vecka också!

Få kläder som passar nu men har mina Falke tights, en av deras fantastiska sportBHar, ett enormt gult linne från Reebok och oftast en gammal lopptischa över. Efter träningen: kompression!! Och en podcast i örat!

---

Det blev en tidig start imorse för att ta oss ut till Lidingö och se starten på Lidingö Ultra. Jag ville dit för att krama om Nina och Magda innan start och jag och Lillan lyckades brotta oss in i startledet och ge dem varsin innan de stack iväg.

Solen sken men det var ingen värme i luften direkt!

Jag hann träffa flera av mina ”lidingöfavoriter” som jobbar med Lidingöloppet men mest for jag runt efter Skrotmos som i vanlig ordning hade väldigt mycket energi. Hon ville också springa så när starten på Vårmilen gick, ett nytt millopp som jag om jag tänkt efter nog kunnat springa som ett kort långpass idag, ville hon också springa ett varv på banan så då gjorde vi det men halvvägs var det gräsplanen och kullerbyttor som gällde.

Sen tog vi bilen ut till Rönneberga där man passerar efter 30 km och det var häftigt att se Didrik Hermansen lugnt och stabilt med stor ledning komma förbi och senare slå banrekord på 3:16:07.

Damklassen vanns av Karin Axelsson på 3:49.28. Mer om resultaten kan du läsa här.

Jag skulle vilja göra en riktigt snabb 5-mil någongång om kanske 2 år. Lidingö Ultra är ju rätt kuperad men lockar ändå eftersom jag gillar att springa på Lidingö. Flera frågade om jag var sugen idag men jag är verkligen i ”gravidmode” nu och är helt inställd på att börja om från scratch och bygga upp en väldigt mycket starkare och snabbare Annie för framtida äventyr så jag bara suger i mig inspiration och njuter av att vara på plats och träffa massa fina människor jag känner genom löpningen.

Cred för hemmabakta bars och mycket gott kaffe där! När vi plockat alla uppspolade glasbitar på stranden och hejat massor (”kämpa kämpa kämpa” skrek Risiskrutti) så åkte vi tillbaka till Lidingövallen för det var ju dags för dagens bästa happening: Knatteultran!

En snitslad bana på gräsplanen, ca 150 m lång, med hopp, sandtunnel, tjockmadrass och en stooor hoppborg på slutet. Mitt russin sprang tre eller fyra gånger. Helt rödrosig och glad och så fick hon krama mascoten räven två gånger! Och fick medalj! Och alla fick nummer 1 på nummerlappen och man fick fylla i den själv! Vilken hit!

Det var riktigt kul sen var det skönt att åka hem och ..eh ja röja vidare hemma med hyllor och garderobsstäd och annat.

Bra kämpat alla som sprang!

Jag springer efter N som springer efter E mot hoppborgen …

---

Det heter eg ”utan socker gluten och mjölk” men det är ju faktiskt en massa socker i recepten bara inte vanligt vitt strösocker.

Jag är ett fan av Ulrika Hoffer och vi har lunchat och umgåtts en del och tänker mycket lika.

Jag har varit väldigt sugen på att testa saker ur den här boken och fick ett recensionsex för några veckor sen. 

Oftast när jag unnar mig sött så struntar jag rätt hårt i om det är gluten eller vanligt socker i- för jag gör det inte så ofta! Och då gör jag gärna mitt vanliga kladdkaksrecept med mjöl, strösocker och hela tjottablängen. Oftast ekologiska produkter dock!

Men ” vanliga” recept finns det ju en uppsjö av och därtill en massa mysko recept med allt från fiberhusk till sukralos i och det befattar jag mig inte mycket med.

Ulrikas bok är däremot fritt från sånt utan det är mosade dadlar och osvavlade aprikoser som står för det söta i de flesta recepten på bakverk- och vanligt fruktsocker från frukt i andra!

Därtill förklaras det väldigt enkelt och bra i början på boken vad sötsug är och att förstå det gör det ju kanske lite lättare för en del att tackla det.

Bilderna är fantastiska och man vill testa…allt! Jag är ju en sucker för mjölkfria saker och isglassarna nedan kommer vi definitivt att smarra på sommar.

Igår var det dock godsaken på bilden nedan som jag och Lillan testade! Mycket gott som smoothie innan vi frös in resten till isglass!

Sid 47: Blåbärskyla med päron och blåbär som mixas och fryses- enkelt och gott!

---

Sara har inne i sin Facebookgrupp ”Vägen till toppform” en utmaning på 31 dagar i maj. Jag tycker ni ska haka på! Maj är en fantastisk månad att träna utomhus. Inte för varmt och det här skira gröna det kan man ju bara inte få nog av. Känner med de som lider av allergi och hoppas det går att ta sig ut ändå. Jag gav några tips här och fick ännu fler i kommentarsfältet- kika där vetja!

Inte så himla fasansfullt jobbig maj består av 7 morgonjoggar, 7 terrängpasss, 7 styrkepass, 7 backpass och 3 pass av något du aldrig gjort förut.

Det här ger möjlighet till vid tolkning! Det behöver ju inte vara löpning för att det är backe och terräng!

Och saker man inte testat förut  kan också vara lite vadsomhelst.

Jag har inga problem med morgonjoggarna och 7 pass i terräng längtar jag till. 3 saker jag inte testat förut tänker jag tolka som 3 olika simpass! 7 backpass- där blir det svårt! Jag undviker att springa nedför och orkar inte mycket uppför just nu med mina 10 extrakilon.

7 styrkepass- där är det bara motivation som tryter. Fy fasen vad tråkig styrkan är just nu. Men ack så behövlig. Jag kommer sitta lite framåtlutat och bära runt Lillspark väldigt mycket och ryggen mår mycket bättre av styrka. Dessutom har jag ju helt ovetenskapligt fått för mig att mina ”skridskosteg” gör underverk för fogarna.

Så min utmaning blir:

7 morgonjoggar Inga problem- var nog ute 25 av 30 dagar i april och längtar ut varje morgon jag vaknar. Kroppen känns lättast på morgonen och luften och naturen är som finast!

7 pass styrka – helst utomhus. Annars kommer det inte bli av. Har ju skaffat ett gymkort på Friskis- oklart hur jag tänkte där.

7 pass rörlighet- jag har en provmånad yogobe. com nu så byter backintervaller mot yogobe!

7 terrängpass– om jag får tolka allt utom asfalt med stiginslag som terräng så behöver jag bara vara lite kreativ när jag springer runt sjöarna här där jag bor.

3 pass av något nytt– Jag ska testa lite olika simpass i simhallen tänkte jag: 5 x 200 meter, 10 x 100 meter, 2 x 8 x 50 m + 200 m. Så blir det en kilometer varje gång.

Där har vi 31 dagar och 31 aktiviteter som om man balanserar upp det inte behöver bli någon tyngre utmaning vare sig tidsmässigt eller fysiskt!

Månaden började bra: Igår sprang jag lite kors o tvärs i Ursvik innan jag, N och Skrotmos gick Knattespåret. Kändes helt fantastiskt att få tassa fram i mina Inov-8 Xtalon som inte får jobba så mycket just nu.

Ja ni ser. Löjligt mysigt. Otroligt glad att jag med ca 6 veckor var till beräknat födelsedatum kan vara ute och tassa omkring såhär. N säger att folk stirrar men det struntar jag i. Jag avslutade med lite utomhusstyrka: armhävningar, rodd och skridskohopp.

Idag tog jag en snabb sväng mellan dagislämning och jobb. Som sagt- naturen nu alltså! Det här ljusgröna och det glittrande vattnet. Love it!

Hoppas jag inspirerat dig att ta dig ut!

Jag ser fram emot en mysfredag med min lilla, nä oj rätt stora, tjej idag. ”Tjejdag med mamma” säger hon. Vi ska baka ur en ny bok jag fått ett recensionsex på- det kommer mer om det senare!

Ha en fin fredag!

 

 

---