På kampanjsajten kan man se bilder på en naken kille och tjej endast iklädda ett par Vibram Five Fingers. På kroppen står det olika budskap som är klickbara och får den nakna kroppen att rotera för ytterligare information.
Bilden på den ensamma kvinnan visar annonsens framsida. Baksidan ser ut så här:
Skärmdumpar från kampanjen (youarethetechnology.com)
Kampanjen hittar du här:
För bara några månader sedan var vi fem löpare från olika städer med olika bakgrund, sysselsättning och målsättning som vid det laget inte kände varandra alls.
Men vi hade en sak gemensamt, samma sak som senare förde oss samman. Passionen för att springa!
På olika håll satt vi i våra kammare, läste varandras bloggar, följde varandras vardag, inspirerades av varandras drömmar och några bloggjoggarträffar senare blev det bestämt att vi skulle genomföra ett utmanande löparäventyr tillsammans.
Datum blev bestämt, distansen spikades till 50 kilometer och planeringen påbörjades.
Genom våra bloggar fann vi fler löparentusiaster och lördagen den 4:e december kl.12.00 var vi sexton taggade Tomtetågare som gjorde oss redo för avfärd.
Med start i Jönköpings central var målet för denna underbart vackra vinterdag att för egen maskin på snötäckta vägar ta oss hela vägen utmed Vättern till vackra Visingsö.
En finare vinterdag kunde vi inte fått.
Temperaturen höll sig kring -5, snön gnistrade, solen sken och det småländska snölandskapet var bländande vackert.
I samlad trupp med pigga ben och glatt humör betade vi av kilometer efter kilometer med solsken i blick och snön knarrandes under våra flitiga fötter.
En kort vätskepaus vid en mil och sen ett första ordentligt stopp vid café Kaffe & Kackel vackert beläget vid en sjö.
Här väntade kaffe och färdigbredda mackor som vi hade beställt i förväg och för oss alla var det vid det här laget dags för en välbehövlig vila och energipåfyllning.
För några av våra vänner som ville vara med på vårt äventyr men tyckte att fem mil var för långt nöjde sig efter vår fika och tackade för sig.
Vi andra vevade igång våra nu lite småfrusna kroppar igen med sikte på nästa korta vätskepaus ungefär en mil senare.
Vid det här laget började vi inse att vi låg riktigt bra till tidmässigt och det lutade åt att vi skulle hinna med färjan över till ön en timme tidigare.
Sakta men säkert började mörkret att falla, pannlampor åkte på och med mer än trettio kilometer i benen var det många av oss som fick bita ihop lite extra.
Kilometer efter kilometer tog vi oss fram på de moddiga vägarna. Vi var olika pigga och trötta under loppets gång men en hand i ryggen, några peppande ord och lite extra energi var aldrig långt borta.
Med ganska exakt fyrtio kilometer i benen var vi tillslut framme vid färjan där vi hade en halvtimmes vila framför oss medan vi färdades från fastlandet över till ön.
Ett utmärkt tillfälle för en välbehövlig vila, fylla på med vätska och byta från blöta underställströjor till torra.
Väl framme vid färjeläget började vi alla känna av att vi hade nästan ett maraton i benen men ändå genomsyrades stämningen i gänget av glädje, kämparglöd och hundra procent fokus på att fortsätta.
På vintervackra Visingsö kom våra pannlampor väl till användning. Här sprang vi mestadels på små vägar omgivna av den mörka skogen med snöklädda granar.
På sina ställen var det nästan magiskt att på det mjuka underlaget springa i tystnad och njuta av känslan när löpningen bara flyter.
Efter dryga milen på ön närmade vi oss tillslut målet på vårt ultraäventyr och med ganska exakt 50 kilometer i benen stängde vi av våra klockor med orden yes, we did it!
Vi var trötta i kroppen men höga i knoppen. Vilken dag, vilken kväll och vilket toppenlyckat Tomtetåg vi precis tagit oss igenom.
Det råder ingen tvekan om att löpning motiverar, förenar och utmanar. Löpning för människor samman, skapar gemenskap, inspirerar och sprider glädje.
Vi hoppas att vår lilla berättelse kanske har inspirerat fler att anta utmaningen och finna gemenskapen genom underbara äventyr i goda löparvänners lag.
Starten gick fredag
10 december redan 08.00. Då är värmen inte så tryckande, det blir det senare
under dagen och framförallt när tävlingen efter två dagar når öknen.
Fyra helsvenska lag har lämnat den svenska
vargavintern och tagit sig ner till Arabiska halvön och Abu Dhabi: SilvaGerber,
FJS powered by Saab, Statkraft och Explore. Dessutom finns Martin Flinta i
Thule Europe och Malin Lundvik i norska Jotun Paints.
Chansen att det blir
svenskt på prispallen är större än tidigare år. Har egentligen aldrig fattat vitsen med
förhandstips, men SilvaGerber och Martin Flinta är väl de hetaste kandidaterna
till feta segerpremier bland svenskarna. Alla tror att Richard Ussher, Nya Zeeland, ska leda sitt lag till en
fjärde raka seger.
> Följ Anders Burmans blogg – Multisportbloggen
Under januari-maj kommer vi följa era framsteg tillsammans med Running Sweden och rapportera om dem i Runner’s World samt på runnersworld.se. Sista tävlingsdag är fredag 17 december. Vinnare utses av jury. Marathon Challenge Silver är värt 8000 kr.
Se detaljerad specifikation här.
[form code=28]
Vi beklagar förseningen.
Alla som köper boken innan 15 december kommer få sina böcker innan jul signerade av författaren Jonas Colting.
Vi har väl alla någon gång haft ont i någon sena i knäet, hälen, axeln eller någon annanstans i kroppen. Tills helt nyligen har sjukvården sett på detta som svårbehandlade inflammationer, som uppkommer på grund av överansträngning. Ny forskning vid Umeå Universitet förändrar nu detta synsätt i grunden. Umeå-fynden att de smärtande senorna producerar ämnen som liknar nervernas signalsubstanser och att smärtan botas med ingrepp utanför senan har skapat ett helt nytt forskningsfält. Nära hundra av världens främsta senforskare samlades därför till en konferens i Umeå i slutet av september.
Smärtande sena gav nytt forskningsfält
Den framgångsrika, umeåbaserade forskningen kring smärtande senor började 1993 när Håkan Alfredson rekryterades till Umeå av professor Ronny Lorentzon, då landslagsläkare för Tre Kronor. Alfredson var ortoped i Kristinehamn och läkare i Färjestads elitserielag, och det var via ishockeyn de lärde känna varandra.
– När man kommer till ett universitetssjukhus förväntas man forska. Den forskning som pågick vid Umeå Universitet handlade mest om ben, medan jag var betydligt mer intresserad av senor, så jag skrev min doktorsavhandling på temat ”Bentäthet hos idrottande kvinnor”, och bedrev senforskning parallellt, berättar Alfredson.
Det som gjort att Håkan Alfredson fått behandla världsstjärnor, som bland andra Zlatan Ibrahimovic, är utvecklingen av träningsformen ”excentrisk träning”, en slags ”tvärtom-metod”. Excentrisk träning hade testats med viss framgång i Kanada, men var aldrig utvärderad i forskningsstudier. Anledningen till att Håkan Alfredson intresserade sig för metoden var att han själv fick ont i en hälsena. Han gick då till Ronny Lorentzon och bad att han skulle operera honom. ”Aldrig i livet”, blev svaret från Lorentzon. ”Då blir du borta alldeles för länge. Vi vet ju båda att en operation i senan innebär lång rehabilitering och tre till fyra månaders sjukskrivning. Jag behöver dig här, arbetandes för mig.”
Egen excentrisk träning
Håkan Alfredson började pröva excentrisk träning för att försöka bli fri från sina smärtor. Den kanadensiska metoden modifierades, Håkan utsatte sig för smärtsam belastning genom gradvis ökad viktbelastning med ryggsäck på ryggen. Vid excentrisk träning av hälsenan ställer man dessutom den smärtande foten på tå på ett trappsteg och sänker långsamt hälen nedanför trappkanten. Sedan använder man den andra foten att ta sig upp till utgångsläget igen.
– Jag tränade på detta sätt i en vecka och blev bara sämre, berättar Håkan Alfredson. Svårt haltande bad jag åter Ronny att operera mig, men svaret blev detsamma: ”Aldrig i livet!”. Då blev jag riktigt arg och tänkte att då får jag väl köra excentrisk träning tills senan går av, då måste han ju operera mig!
Ilskan fick Håkan Alfredson att lägga på allt tyngre vikter när han tränade, och smärtan ökade. Han blev allt mer övertygad om att senan snart skulle gå av, men till hans förvåning började han istället bli bättre.
– Det tog några månader, men till slut var jag helt bra, berättar han. Den märtsamma belastningen hade mycket förbryllande botat smärtan. Var detta en tillfällighet i ett enskilt fall? Eller hade vi kommit på något? Vi bestämde oss för att testa behandlingen på 15 personer som stod på väntelista för operation. Förbluffande nog blev alla 15 bra. Av dessa var det bara en som fick återfall och behövde opereras, konstaterar Håkan Alfredson.
Ny behandlingsstrategi
Detta fick umeåforskarna att intressera sig för smärtmekanismerna och dra slutsatsen att det knappast kunde röra sig om vanlig, klassisk inflammation eftersom den enligt alla kunskaper och erfarenheter om inflammation borde bli värre av all träning och belastning.
Idrottsmedicinarna tog hjälp av professor Sture Forsgrens forskningsgrupp på enheten för anatomi för att försöka klarlägga vad som låg bakom smärtorna, samt av röntgenläkaren Lars Öhberg för att försöka visualisera senorna bättre.
– Genom ultraljudsvägledda vävnadsprover tagna från området med högt blodflöde i och utanför senan visade Sture Forsgren att det fanns nerver i anslutning till blodkärlen utanför senan.
Ultraljudsspecialisten Lars Öhberg visade i sin tur att just de kroniskt smärtande senorna hade ett högt blodflöde i anslutning till förändringarna i senorna, något som inte finns i normala smärtfria senor.
– Vi upptäckte sedan att lokalbedövning i området utanför senan gav total smärtfrihet, och detta fynd var startskottet för en helt ny behandlingsstrategi: skleroserande polidokanolinjektioner och minikirurgisk skrapning.
Snabba behandlingsresultat
I Umeå praktiseras inte längre den traditionella, hårdhänta, operationsmetoden där man skär upp senan och karvar ur det förändrade innehållet.
– När vi nu, tack vare kollegorna på anatomen och Öhberg på röntgen, vet var någonstans smärtan ska angripas kan vi via mindre ingrepp på ett effektivt sätt bota de flesta patienterna. Resultaten har varit fantastiskt bra, 80 till 90 procent av patienterna botas utan behov av långvarig rehabilitering och sjukskrivning, konstaterar Alfredsson.
De snabba resultaten av behandlingen är också orsaken till att många elitidrottare från alla världens hörn söker sig till Umeå för behandling av sina smärtande senor.
– Excentrisk träning är förstahandsvalet vid behandling, men om inte detta fungerar har vi injektionsbehandling eller kirurgisk skrapning att ta till, fortsätter Alfredson.
Den stora gruppen patienter är trots allt vanliga medelålders patienter som inte kan motionera eller klara sina arbeten på grund av smärtande senor.
– Det finns ingen övre åldersgräns, den äldsta patienten vi opererat hos oss var 88 år gammal.
Ämnen som signalerar smärta
Men hur var det nu med inflammationen? Håkans Alfredsons erfarenheter av excentrisk träning talade ju emot inflammation i senorna. Kunde detta bevisas?
– Håkan och hans medarbetare mätte halten av prostaglandiner, som vi vet är en del av inflammationsprocesser, i senorna, berättar Patrik Danielson, en ung forskare och läkare som gjort akademisk raketkarriär och som nu är universitetslektor vid enheten för anatomi.
– Halterna var inte förhöjda, fortsätter Patrik Danielson , vilket innebar att smärtorna och svullnaden måste bero på något annat än vanlig, klassisk inflammation. Att det inte rör sig om en vanlig inflammation har även bekräftats i andra
studier världen över. Vad forskarna i Umeå istället upptäckte, var att halten av en
helt annan substans, nämligen glutamat, var förhöjd i de sjuka senorna jämfört med de friska. Glutamat är en substans som annars är känd från nervsystemet. Detta ledde grundforskarna vid enheten för anatomi in på ett helt annat spår i sina studier.
– Man kan säga att detta spår formligen exploderat i en rad nya spännande fynd de senaste åren, berättar Patrik Danielson.
Forskargruppen har även upptäckt att cellerna i de smärtande senorna producerar flera signalämnen som man tidigare bara trodde fanns i nervsystemet, som till exempel neuropeptiden substans P. Den är sedan tidigare känd som en nervsignalsubstans som är viktig för vår uppfattning av smärta. Substans P är också känd för att vara inblandad i vad som kallas ”neuroinducerad inflammation”, vilket skulle kunna vara just vad personer med senåkommor är drabbade av.
Läkemedelsbehandling i framtiden?
Substans P kan få cellerna i senvävnaden att växa på ett närmast okontrollerat sätt som först liknar läkning men som sedan går över styr och får blodkärl att växa in i senan, något som umeågruppen visat genom helt färska experimentella studier i en avhandling av Gustav Andersson. Dessutom tror forskarna att det substans P, som bildas i senan tillsammans med andra ämnen som exempelvis glutamat, kan reta de relativt få nerver som finns i anslutning till senan och få dem att signalera smärta vid kroniska senbesvär.
– Om man kan bevisa att detta är en av orsakerna till smärtan och vävnadsförändringarna, skulle man eventuellt kunna behandla tillståndet även på farmakologisk väg, alltså med läkemedel, genom att på något sätt blockera substans P och de andra ämnena, eller genom att få substanserna att sluta bildas i senan, avslutar Patrik Danielson.
Ett pressmeddelande från konferensen, med kontaktuppgifter till Patrik Danielson och Håkan Alfredson, hittar du här.
Newline är ny partner till Marathon Challenge 2010-2011. Företaget gör som bekant bekväma, funktionella och snygga löparkläder som passar perfekt till den typen av träning som våra deltagare i Marathon Challenge ska bedriva.
– Vi tycker det är kul att stödja ett initiativ som Marathon Challenge då det är unikt på många sätt, säger Rune Johansson, Country Manager på Newline.
Deltagarna som köpt Marathon Challenge Brons får en Newline t-shirt, coacherna kommer springa i Newline-jackor och deltagarna som köpt Marathon Challenge Silver kommer få en Newline Coldtack.
Många löpare äter nyttigt, åtminstone till 90 procent. Du kanske äter havregrynsgröt eller fullkornsbröd med ägg till frukost; yoghurt eller fil med frukt till mellis; kött eller fisk med grönsaker, potatis, eller fullkornsproduktertill lunch och middag. Det är en bra kosthållning som kan förbättras med några små, enkla tillägg, som dels bräddar näringsinnehållet och dels ger en trevlig smakvariation i din kost.
Smarrigare smothie
-> Tillsätt kakao
Oprocessad kakao är det livsmedel som har klart högst antioxidantvärde per 100 gram. Kakao är rikt på flavonoider – antioxidanter som sänker blodsockret och det dåliga kolesterolet. Flavonoider skyddar också huden mot solskador och minskar blodets c-reaktiva protein, som är en markör för inflammation i kroppen. ”Kakao innehåller inget tillsatt socker och dessutom mindre mättat fett i jämförelse med mörk choklad”, säger nutritionisten Susan Kleine.
Det smartare valet: Det sätt som man tillverkar kakao på har stor betydelse för hur mycket av flavonoiderna i råvaran som bevaras. Alkalisering (avsyrning), fermentering (jäsning), rostning och uppvärmning vid höga temperaturer minskar mängden flavonoider och dess nyttiga, skyddande ämnen. Oprocessad kakao innehåller mest näring. Bra ur etisk, liksom ur hälsooch miljöperspektiv, är den kakao som odlas på familjeägda fair trade-plantager, där man inte använder bekämpningsmedel.
Fylligare fil och yoghurt
-> Tillsätt Linfrön
Linfrön är rika på den essentiella fettsyran omega3 tack vare sitt höga innehåll av alfa-linolensyra, en typ av omega3, som bekämpar inflammationer i kroppen. Linfrön innehåller också det ämnesomsättningsförhöjande vitaminet B6 och dessutom 3,3 gram fibrer per matsked.
Det smartare valet: Välj gärna ekologiskt odlade linfrön. Tillsätt två matskedar linfrön i din gröt, fil eller Müsli. Vill man motverka trög mage ska man välja hela linfrön eftersom de bildar ett gel som är effektivt för tarmarna. Om du inte tycker om linfrönas konsistens kan du köpa krossade linfrön, eller krossa dem själv i en mortel eller med en mixerstav.
Läckrare lax
-> Tillsätt oregano
Oregano kompletterar laxens smak perfekt, men det är inte kryddans enda fördel. Forskare från Department of Agriculture har upptäckt att just aromatiska örter har upp till 20 gånger mer antioxidanter än andra örter. ”Antioxidanter minskar ömheten och påskyndar återhämtningen i trötta muskler och stela leder”, säger idrottsdietisten Molly Kimball.
Att smaksätta mat med hjälp av aromatiska örter, som tillexempel oregano, basilika, mynta, timjan, saffran, vanilj med flera, gör att du kan dra ner på saltet och fettet i matlagningen.
Det smartare valet: Använd hellre färska örter än de torkade kryddorna för bästa antioxidantinnehåll. Välj äkta vanilj framför syntetiskt framställt, till exempel ”Bourbon Vanilj”, som finns i välsorterade matbutiker.
Mäktigare macka
-> Tillsätt alfalfagroddar
Alfalfagroddar är en bra mineraloch vitaminkälla och innehåller dessutom kostfibrer och fytoöstrogener. Aktuell forskning pekar på att fytoöstrogener kan skydda oss mot vissa former av cancer, bland andra bröst- och prostatacancer.
Näringsrikt ris
-> Tillsätt Gurkmeja
Kryddans gula färg kommer från kurkumin, en kraftfull antiinflammatorisk fytokemikalie (naturligt växtämne), som också ingår i curry. Ett flertal studier har visat att kurkumin är bra för vår hjärna och kan minska risken för cancer och diabetes. Studier vid US Departement of Agriculture har dessutom visat att gurkmeja förhindrar fettcellsexpansion, vilket alltså motverkar övervikt.
Det smartare valet: Tillsätt gurkmeja när du kokar riset och använd gärna kryddan i soppor och chiligrytor.
Härligare havregrynsgröt
-> Tillsätt vilt växande blåbär
När forskare från Cornell University i New York testade 25 olika frukter och bär fann de att vilt växande blåbär har det högsta antioxidantinnehållet. Blåbär är rika på C-vitamin, som behövs för att producera L-karnitin, ett ämne som hjälper kroppen att omvandla fett till energi. Dessutom innehåller blåbär karoteniden lutein, som skyddar ögat mot vanliga ålderssjukdomar som grå starr och makuladegeneration.
Det smartare valet: Svenska blåbär anses vara de nyttigaste i världen. Frysta blåbär innehåller lika mycket antioxidanter som färska. Syltade, sockrade blåbär innehåller inte lika mycket näring som den rena råvaran.
Sundare sallad
-> Tillsätt sojabönor
50 gram sojabönor innehåller 5,5 gram protein, 2,6 gram fibrer och mängder av folsyra, vitamin K och magnesium, vilka spelar en avgörande roll för muskelarbetet. I en amerikansk studie från 2009 fann man också att sojabönans antioxianter – isoflavoner – minskade den cellförstörelse som uppstår i samband med hård träning.
Det smartare valet: Koka sojabönorna i saltat vatten i fem minuter eller köp bönorna färdiglagade på burk. De ekologiskt odlade bönorna är givetvis nyttigare.
Bättre salladsdressing
-> Tillsätt hampfröolja
Olivolja och linfröolja är bra omega3-källor, men hampfröolja innehåller en större mängd omega3. Ett flertal studier har visat att omega3 har en triglyceridsänkande effekt och därmed minskar risken för hjärtinfarkt. Hampfröolja innehåller också omega6 som dämpar inflammationer i kroppen.
Det smartare valet: Den nötiga hampfröoljan är mer smakrik och mindre oxidationsbenägen än linfröolja. Hampfröoljan lämpar sig bra i sallader och för matlagning, men inte för stekning eller uppvärmning över 170 grader. Förvara hampfröoljan i kylskåp. Hampfröolja ska inte förväxlas med hampaextrakt.
På sajten ”Äkta vara – mat istället för tillsatser” finns lästips, länkar och nyhetsrapportering om mat och vår matindustri. På sajten kan du också söka innehållet på samtliga tillsatser som anges med E-nummer på de livsmedelsprodukter som säljs i Sverige.
– Förlåt killar, det går inte idag. Min kropp säger ifrån och jag kan inte andas riktigt, sa Jonas till mig och sin bror Fredrik samtidigt som tårarna rann ner för kinderna. Han var redo att bryta vid 15 kilometer sprungna.
Vi peppade honom och gick med honom några någon kilometer. Efter promenad började vi jogga sakta igen. Tempot ökade och i backarna hörde man att Jonas andning var tung. Jag har sprungit mycket med Jonas och vet att det inte ska låta så.
Jonas gick med tätgruppen från start som höll stabil ”fyra-fart”. Första milen passerades på cirka 40 minuter. Efter promenad och löpning passerade Jonas halvmaraton på cirka 1.31 och fortsatte kämpa mot målet.
Det var en klar dag. Det innebar temperaturer upp mot 35-40 grader celsius i solen. Lite lätt medvind.
Jag och Jonas gick relativt långa sträckor. När vi sprang gjorde vi två till tre miles i taget. Våra kilometertider löpandes låg på cirka 4.30-4.50 men andningen blev för tung för Jonas efter långa löpsträckor och då började vi gå igen.
Maraton, halva sträckan passerades på 3.31. Inte någon katastrofal tid men en frisk Jonas hade kunnat lägga första maran på 3.00 enligt honom själv.
Efter maraton fick Jonas lite ny energi. Mentalt kändes han bättre och sa själv att det var skönt att komma närmre Kona.
Vid tre halvmaror sprungna (63 km) fick Jonas veta att han nästan delade andraplatsen med Slater Fletcher från USA. Sista halvmaran var dagens bästa tid. Han var riktigt stark och jag kunde bara springa en kort sträcka med honom innan jag var tvungen att byta med bror Fredrik. Nu pratar vi kilometertider ner mot fyra minuter igen. Jag var rökt vill jag lova. Loggade nog cirka 40 km löpning med Jonas idag…
Jonas gick väldigt lite sista 20 kilometrarna. Han hade vittring på målet och när supportbussen släppte honom en kilometer innan mål var vi alla väldigt glada. Alla i teamet jobbade riktigt bra idag. Supportteamet är stolta över Jonas.
> Se film från dag 1
> Se film från dag 2
> Se film från dag 3
Det är en lättnad att ha kunnat genomföra
ett 90-minuterspass utan att känna smärta i knäet. Jag har löpningen i blodet
och har beslutat mig för att fortsätta tävla.
Film från dagen
Resultat:
509 Colting Jonas 37 M 7:24:03 14:52:47
514 Fletcher Slater 33 M 7:26:25 15:15:33
520 Le Roux Mike 34 M 7:44:51 15:24:12
524 McEvoy Christian 28 M 7:51:56 15:56:38
508 Cokan Nino 37 M 7:53:12 16:17:10
526 Monforte Amber 32 F 7:57:58 16:19:42
505 Biscay Hillary 32 F 8:28:09 16:45:18
536 Wang Gary 43 M 8:10:12 16:50:03
531 Ribeiro Alexandre 45 M 8:08:18 16:53:44
501 Armstrong Shanna 36 F 8:22:18 16:54:50
518 Joswig Markus 29 M 8:17:50 17:10:09
503 Beasley Scott 49 M 8:25:43 17:23:46
502 Augusto De Sousa Milton 36 M 8:20:20 17:32:09
537 Winkler Kathy 44 F 8:47:28 17:42:16
> Fler här!
Bilder från dagen
Dag 1
> Läs Jonas inlägg om dagen på hans blogg här
Resultat dag 1
Herrar
1. Jonas Colting, 37, (SWE) Swim 2:16:04 Bike 5:14:40 TOT 7:28:44
2. Mike Leroux, 35 (AUS) Swim 2:28:50 Bike 5:10:31 TOT 7:39:21
3. Slater Fletcher, 33 (USA) Swim 2:43:25 Bike 5″05:43 TOT 7:49:03
4. Christian McAvoy, 28, (USA) Swim 2:38:28 Bike 5:26:18 TOT 8:04:42
5. Nino Cokan, 37, (SLO) Swim 2:53:19 Bike 5:30:40 TOT 8:23:58
6. Gary Wang, 43 (USA) Swim 3:01:42 Bike 5:38:09 TOT 8:39:51
7. Alexandre Ribeiro, 45, (BRA) Swim 2:44:341 Bike 6:00:55 TOT 8: 45:26
8. Markus Joswig, 29 (GER) Swim 2:43:47 Bike 6:08:34 TOT 8:52:17
9. Scott Beasley, 49 (USA) Swim 3:06:04 Bike 5:51:59 TOT 8:58:03
10. Carlos Conceicao, 46, (BRA) Swim 3:04:45 Bike 5:55:53 TOT 9:00:38
Damer
1. Hillary Biscay, 32, (USA) Swim 2:20:48 Bike 5:56:21 TOT 8:17:09
2. Amber Monforte , 32, (USA) Swim 2:42:10 Bike 5:39:34 TT 8L21:44
3. Shanna Armstrong, 36, (Ft, Worth TX) Swim 2:40:16 Bike 5:52:16 TOT 8:32:32
4. Kathy Winkler, 44 (Marin CA) Swim 2:42:39 Bike 6:12:09 TOT 8:54:48
5. Megume Kobayashi, 37, (JPN) Swim 3:12:45 Bike 6:26:19 TOT 9:39:04
6. Vanusa Maciel, 40 (BRA) Swim 3:21:20 Bike 6:30:51 TOT 9:52:11
7. Laurie Beers, 56 (USA) Swim 3:33:36 Bike 6:37:00 TOT 10:10:42
8. Kimmie Rouse, 55 (USA) Swim 31:06 Bike 6:51:51 TOT 10:32:57
9. Suzy Degazon, 46, (PR) Swim 3:56:04 Bike 7:11:16 TOT 11:07:20
10. Wendy Minor, 65 (USA) Swim 3:24:08 Bike 7:49:24 TOT 11:13:32
Film från dagen
Bilder från dagen
Jag var där för att titta på min dotter Malin som skulle delta i samma 5000-meterslopp, som ingick i Västerbottens GP. På grund av att så få killar anmält sig fick herrar och damer springa i samma heat. På herrsidan deltog två av Västerbottens bästa löpare, Kristoffer Österlund och Niklas Berglund. När startskottet small stack Jeri iväg som ett skott, passerade de första 200 meterna på 31 sekunder och ledde med 40 meter! Hon passerade 400 meter på 67 sekunder och blev upphunnen av herrklungan först efter dryga 600 meter. Måltiden visade 16.34, vilket gör Jeri till en löpare i svensk toppklass.
På väg i bilen till Skellefteå för en intervju med den 21 år unga Jeri Emeru tänker jag på Jeris löpkapacitet: 31 sekunder på de första 200 meterna i ett 5000-meterslopp! På bilstereon sjunger Håkan Hellström: ”Man måste dö några gånger för att kunna leva”, och jag funderar på om Hellströms tes kan stämma in på Jeri, som inte utan skäl flytt ensam över halva jordklotet till ett främmande och annorlunda land utan någon anhörig som kan ta emot henne. Dessutom, som hårt satsande löpare måste man köra nästan dödligt tuffa pass för att kunna flytta gränserna för hur fort man kan springa.
Jag träffar Jeri i hennes nya hemstad Skellefteå, där hon bor sen i somras. Hon sökte asyl i Sverige, kom till migrationsverket i Märsta, blev flyttad till Gävle och hamnade till slut alltså i Skellefteå. Jeri berättade för personalen på migrationsverket att hon tyckte om att springa och de gav henne numret till Kent Norström, som är tränare för en löpargrupp i Skellefteå AIK.
Jeri ringde upp Kent, men eftersom hennes kunskaper i engelska och svenska är minst sagt blygsamma sa hon bara:
”Running five kilometers and ten kilometers.” ”Va?” sa Kent.
Jeri upprepade: ”Running five kilometers and ten kilometers!”
Efter en stunds förvirring förstod Kent vad Jeri ville och lyckades förklara att hon skulle komma till Norrvalla IP klockan tio följande lördagmorgon, och sedan dess är Kent Jeris tränare.
Vi träffas hemma hos Kent, som bjuder på kaffe och bullar. Jeri har inte hunnit lära sig svenska eller engelska än så Kent har kontaktat tolken Alemayehu Dibaba för min intervju. När jag träffar Alemayehu och Kent så förstår jag att Jeri hamnat i rätta händer. De är två lugna och trevliga män som dessutom fattar vad löpning handlar om.
Jag har massor av frågor till denna fascinerande tjej som jag har framför mig, men innan intervjun börjar visar jag henne ett exemplar av Runner’s World och förklarar att tidningen har över 80 000 läsare per nummer. Hon bläddrar och hajar till då hon ser en bild på världsmästaren på maraton, etiopiern Haile Gebrselassie.
Du chockade oss alla i din första tävling, Kågeluffen på tio kilometer, när du pressade Kristoffer Österlund ända in i mål. Hur tänkte du i det loppet ?
– Jag visste ingenting om hur bra löparna var, men jag tyckte det var konstigt att herrar och damer sprang tillsammans. Jag bestämde mig att göra en bra tid och inte bry om de andra löparna.
Du fortsatte att förvåna oss i ett 5000-meterslopp någon vecka senare då du öppnade på 31 sekunder de första 200 meterna, hur lyckades du med det?
– Jag ville göra en bra tid och var jätteladdad. Sen har jag sprungit mycket ända sen jag var liten och är van att köra hårt. Men lite nervös blev jag kanske när jag såg killen med TV-kameran. Faktum är att jag faktist hade hoppats göra en ännu bättre tid.
Ser du skillnader på hur vi tränar i Sverige mot hur ni tränar i Etiopien?
– Ni springer mer på asfalt i Sverige och tränar färre antal pass per vecka. I Etiopien tränade jag tre pass om dagen de tre första dagarna i veckan, två pass om dagen de tre följande
dagarna och ett pass på söndagen. Dessutom tror jag att vi etiopier är mer fokuserade under träningspasset än svenska löpare är. Under träningspasset fokuserar jag bara på den löpning som är här och nu.
Vilken är din förklaring till att Etiopien har så många bra löpare?
– Vi springer mycket redan som barn. Vi lägger helt enkelt ner många timmar på löpning.
Har du något favoritpass som du längtar till?
– Alla pass är roliga. Jag tycker alltid att det är skoj att springa. (Här flikar Kent in att 5 x 1200 meter i Vitbergsterrängen är en liten favorit.)
Har du något hatpass – något pass som du inte längtar till?
Jeri tittar på mig som jag vore galen.
– Nej, alla pass är roliga, förtydligar hon för den till synes trögfattade reporten.
Hur ser en normal träningsdag ut för dig här i Skellefteå?
– I somras sprang jag två gånger om dagen, men därefter vilade jag. Nu går jag i skolan och då kliver jag upp klockan sex på morgonen och springer i 40-60 minuter. Sen blir det skola och läxor, och så ytterligare ett löppass på kvällen. Innan jag går och lägger mig lyssnar jag lite på musik eller tittar på någon film. Ibland blir det lite för lite vila eftersom jag sover i en sal med sex andra personer.
Har du några andra intressen förutom löpningen?
– Jag tycker om att lyssna på musik och se film på fritiden, men jag skulle vilja jobba med att träna barn och ungdomar.
Vad tycker du om den svenska maten? Får du i dig tillräckligt med hänsyn till träningen?
– Jag blev väldigt förvånad när jag förstod att ni äter både hästkött och griskött. Kent har också visat mig surströmming. Det luktade inte gott, säger hon och rynkar liet på näsan.
– Jag äter blandat – en del av den svenska maten, men också en del etiopisk mat som går att köpa här i Sverige.
Jag undrar så klart hur Jeri som vuxit upp under Afrikas heta sol upplever det svenska klimatet och Jeri berättar hur hon väntade på att det skulle bli mörkt så att hon kunde gå och lägga sig. Men i Skellefteå blir det inte mörkt på sommaren så det blev några nätter utan sömn innan hon vande sig.
Kent berättar om när höstens första is la sig som en tunn, hal hinna över marken ett par veckor före intervjun. Han hade förväntat sig att Jeri skulle halka runt ungefär som Bambi på hal is Disneyklassikern, men Jeri hade till hans förvåning inga problem med det hala underlaget.
– Vi sprang en tio-kilometerrunda längs Skellefteälven och Jeri sprang hur lätt och avslappnat som helst, trots ishalkan.
– Det är som att springa i sand, förklarar Jeri. Då måste man också vara avslappnad och ha ett lätt steg.
Jag nickar eftertänksamt. Två så olika underlag, men samma löpteknik. Intressant. Sedan frågar jag om vilka framtidsdrömmar Jeri har beträffande löpningen.
– Jag vill förbättra mig på favoritdistanserna 5000 meter och 10 000 meter. Sen skulle jag vilja göra bättre tider än de bästa damerna i Sverige, och en dag få delta i Olympiska Spelen. Jag vill bli en stjärna – träna och tävla med de bästa.
Jeri har levt under mycket svåra förhållanden och hennes nuvvarande livssituation är inte vad man kan kalla optimal. Hennes målsättning är att träna och bli bäst, vilket hon hoppas kunna göra och bli i Skellefteå. Annars kan hon tänka sig att flytta. Det finns inte så mycket som binder henne till just Skellefteå. Hon har inga föräldrar eller andra släktingar. Hennes hem är en flyktingförläggning, där hon delar sovsal med sex främmande människor. Jeri beklagar sig inte, men det kan inte vara lätt. Jeris klubb, Skellefteå AIK, jobbar hårt för att ordna sponsorer och förbättra hennes livsvillkor, och Jeri hoppas på att få uppehållstillstånd och få fortsätta lära sig svenska och engelska.
Jag frågar henne vilka råd hon vill ge till en svensk tjej som vill satsa på löpning, och nämner min dotter Malin, som i år har växlat från att spela fotboll i divison ett till att börja löpa seriöst. Jeri spaltar upp fem punkter:
Fokusera på varje pass och genomför det på ett bra sätt.
Satsa tid på träningen.
Ha tydliga mål.
Våga pressa dig på träning och bli trött.
Vila, ät och sov mycket.
Foto: Ola Westerberg
Innan vi skiljs åt visar Kent ett filmklipp från Youtube som heter ”Bekele song – Anbessa” Filmen handlar om 10 000-metersfinalen i Aten 2004 och den respekt och vördnad som Bekele känner för sin landsman Haile Gebrselassie.
Haile har varit skadad och är inte i den världsrekord-form han varit så han hänger inte riktigt med i tempot. Hans landsmän Bekele och Sihine försöker vänta in honom, men är samtidigt
oroliga för att nån av kenyanerna ska sticka. I slutet av finalen lyckas den etiopiska trion ta en trippelseger med Bekele som vinnare, Haile som tvåa och med Sihine på tredje plats. Sången till klippet heter Anbessa, som betyder lejon, och framförs av Etiopiens störste artist, Tedros Kassahun. Detta klipp brukar Kent och Jeri titta på ofta för att få inspiration.
Jag hoppas denna fina, starka flicka och talang kan få sponsorer och hjälp med sin sociala situation och att hon ska få starta upp på nytt här i Sverige. Vi behöver starka kvinnor och förebilder och Jeri skulle bli en utmärkt ungdomsledare vid sidan av sin egen löparkarriär.
Jag imponeras också av Kents drivkraft, hur han orkar och hinner med heltidsjobb, familj och sitt tränaruppdrag, som innebär att han tre gånger i veckan tränar 25 löpare i åldrarna 20-67 år och ovanpå det nu också är Jeris tränare. Vi norrlänningar är bra, och vi kommer att få se och höra mer om Jeri Emeru från Skellefteå AIK.
