Mitt träningsupplägg

Jag älskar att lära mig nytt och lära mig mer. Nutrition är ett av mina favoritämnen. Inspirerande, frustrerande och rätt provocerande när man förstår hur fel många är ute.

Mest är jag ju upprörd över med vilka underliga argument vi rättfärdigar att mata barn med raffinerade näringsfattiga produkter fulla med tveksamma tillsatser under epitetet ”barnmat”, att vi proppar dem med välling, godis och accepterar RisiFrutti som ett ok mellanmål.

MEN jag ska lämna det för nu.

Jag är på fördjupningskurs i nutrition på PNC. Den som tror att det är reklam för Pauluns produkter är fel ute. Snarare är det en fullmatad kurs med en helt fantastisk näringsfysiolog- Martin Brunnberg samt en massa andra duktiga lärare- bland annat Eva Rusz (KBT), Kristina Andersson och David Jonsson.

Det jag gillar mest är att det inte kastas sanningar över oss. Speciellt inte från Martin. Det är fokus på vad forskning pekar på- gärna med reflektion av att det kan vara olika. När vi pratar om farmakologi och medicin så tar han upp var dessa ämnen finns naturligt. Det är ingen diet som förespråkas och uppsjö av tillskott (dock probiotika och vitamin D) utan snarare väcks mer frågor och reflektioner. Fullärd blir man aldrig. Man lär sig helt enkelt att veta att det finns massor vi inte vet. 

Jag älskar att applicera den kunskap jag har här på jobbet men även på klienter, på mig själv och förstås på de jag bryr mig om. 

Idag är en mastig dag med aptitreglering på förmiddagen, fortsättning av KBT på eftermiddagen. Sen ska jag vara med på en workshop med Martin och efter det är det en inspirerande föreläsning av min bloggkollega här underbara Susanne.

Älskade fästmannen tar hand om E ikväll och jag får en heldag med lärande och en löprunda i höstsolen på lunchen.

Fina torsdag!

---

Hej känna sig stark. Bli starkare. Uthålligare. Grymta lite. Gå in i bubblan. Slå på. Stänga av. Andas frisk luft. Dansa över löv. Svettas mycket. Huttra lite först.

Lyfta en till. Springa en till. Öka lite.

Krama ur lite. För att fylla på mycket.

Idag kändes det ok med min raspiga röst att testa att träna igen. Jag vilar gärna en extra dag, tar det säkra för det osäkra.

Kursen är heltid, jag försöker hinna med det viktigaste på jobbet, hinna till simskolan, greja med Tjejmarathon (ni skulle bara veta vad jag fick igenom igår!), maila klienter, pussa på min fästman (bild på mig här med hjärta i ögonen).

Och då får träningen gå snabbt.

Idag blev det en supersets på gymet här på Mornington Hotel:

OH squats/armhävningar

Utfallssteg med axelpressar/rodd

Thrusters

Dynamisk planka/ryggresningar

Rörlighet.

KABOOM på 40 minuter.

Löparskorna testar jag imorgon. Längtar.

---

Bättre och bättre för varje år! Så jobbar vi! Och nu släpper vi Tjejmarathon 2014.

Tjejmarathon är ett lopp som handlar om gemenskap och att gå ihop och förändra till det bättre  och utmana sina gränser- för att vi kan.

Vi har hittills samlat in över 200 000 kronor till Panzisjukhuset och Hungerprojektets arbete i Bangladesh. Andra större lopp gör stor sak av att de har en välgörenhetsaspekt och ju fler lopp som arbetar med frågan desto bättre men vi är grymt stolta över att vi är så små och ändå har genererat så mycket pengar!

Så vill vi fortsätta! Så i år är fokuset än mer på insamlingen. Vi testar en ny sträckning- nu på Maddes hemmaplan, lite tidigare i juni och tar lite hjälp av lite nytt folk för att bli ännu starkare i vår organisation och insamlingsarbete.

Vi har valt att stötta Panzisjukhuset igen. Dr Deniz Mukwege fick nyligen altrnativa Nobelpriset. Han grundade sjukhuset 1999 och jobbar med att behandla de kvinnor och barn som utsätts för så hemska saker så det knappt går att sätta ord på . Men Läkartidningen gjorde det nyligen. Läs. Orka läs.

Tänk dig att vara med och stödja ett projekt för att ge de här kvinnorna- och barnet som aldrig kommer kunna själv få barn- tillbaka till ett liv. En chans till mening, en chans till trygghet. Det väljer vi att stödja i år.

Det är samma kärna- samma kärlek tilll löpningen utomhus, till kraften inom oss och viljan att göra skillnad. Tjejmarathon är bland det häftigaste jag får vara med om i mitt liv. Jag har skarpa bilder som fyller mig med värme från när vi släpper iväg startfältet, såg folk gå i mål där distansrekorden rök all världens väg. ”Årets bästa lopp” som Peter sa.

Hur tjejerna det första året tog varann i handen över mållinjen.

Samma från förra året- en riktig kämpardag i sol.

Nytt datum, ny sträckning, lite nyheter. Många nya löpare hoppas vi- och hoppas alla som var med vill springa igen.

Läs mer här!

---

Jag är som sagt sällan sjuk och man kan lätt tycka att det är ett stort misslyckande att bli förkyld men den här snuvan var rätt väntad.

Jag hade en kanonfull vecka förra veckan och i fredags blev jag både kall och varm och vaknade med snuva på lördagen. Sen försvann rösten och den är inte tillbaka än.

Jag vilade dessutom två dagar extra förra veckan för när jobbet är MAX då är träningen MINI och bara med fokus UTOMHUS och FRISK LUFT. Så det blev inte så mycket löpning men mina backintervaller i tisdags var riktigt fina!

Det gör inte så mycket att det inte springs just nu. När man coachar andra så kan man leva ut lite genom dem. De senaste veckorna har det presterats med glädje (Mycket viktig aspekt i min coaching- det ska lysa om rapporterna) på både Tjurruset, SUM, Hagenloppet och bara i största allmänhet.

Jag sitter på en pilatesboll på kurs hela veckan för den här duktiga läraren och väntar ut att börja springa tills rösten kommer tillbaka. Om det är någongång det passar att vila så är det nu. Jag börjar träna för Coach med stort C snart och då blir det andra bullar.

Så vill ni läsa om vad en av mina adepter tränar för så kika in här hos fina doktor Magda. Det är så så roligt att få hjälpa till mot spännande mål!

Nästan så man glömmer sina egna ibland! 🙂

---

Man kan alltid se på saker på två sätt. Alla dessa saker man måste göra.
Jobba till exempel. Handla mat. Städa. Tvätta. Motionera.
Och ibland är det skönt att bara sura lite över att göra det. Muttra lite och få det gjort! Men alltför mycket i vardagen som bara genomförs- som att släpa sten- det är ett slöseri på konstruktivt tänkande och lycka tycker jag.
Det mesta du gör, gör du ju i ett syfte att bygga ditt liv. Handla bra mat för dig och kanske din familj. Göra luften bättre hemma istället för att dammsuga *suck*. Få rena kläder- snarare än att ta hand om tvätten.
Träna ett grisigt pass för att bli starkare.
Tvinga sig i säng för att orka med dagen efter med full energi.
Perspektivet att inte bara göra ”måste-saker” utan att bygga en väg, ett liv, kanske gör några saker den här veckan lite lättare.

---