Bor eller jobbar du nära Odenplan, Hornstull eller Fridhemsplan är det dags att spetsa in blicken lite extra i jakten på ett par Reebokskor, löparskon Zquick. De finns utplacerade på de här tre platserna, och det gäller att hitta skorna och fånga dem på bild och lägga på instagram med hashtag #ReadyZGo. Den som får flest likes för sin bild vinner skor till sig och tre kompisar.
Läs mer om tävlingen HÄR! Tävlingen håller på till och med nu på söndag.
Ut och leta!
Vindrutetorkare
Håll en medicinboll mellan dina fötter, och rotera med hjälp av din bål bollen från sida till sida ner på golvet bredvid dig.
Situp med medicinboll
Håll bollen mellan dina fötter och res upp din överkropp i en ”situp” så högt du kan mot bollen.
Bergsbestigaren
Stå i ”plankan” med underarmarna mot bollen. Spänn din bål samtidigt som du växelvis drar upp knäna mot bollen.
Rysk twist
Sitt med fötterna i luften, rotera en medicinboll från sida till sida ner på golvet bredvid dig.
Musslan med motstånd
Med ett gummiband runt dina knän, tryck det ben du inte står på utåt åt sidan – mot bandets motstånd.
Bakåtsparkar med motstånd
Med bandet runt dina vrister, sparka bakåt med det ben du inte står på och arbeta mot bandets motstånd.
Sidoplankan löpandes
Stå i ”sidoplankan”, med underbenen på en balansboll. Spänn bålen, dra ditt knä mot bröstet. Byt sida.
|
|
|||
Vill du läsa hela artikeln om Mo Farah? |
|||
|
Det här är början av en stor artikel från Runner’s World nummer 4 2014. |
|||
|
Löparklubbar är hetare än någonsin – i alla dess former!
Nu vill vi se just ditt löpargäng – oavsett hipsterfaktor, fart eller mål! Vilka springer du med? Hur tränar och umgås ni? Varför tränar just ni ihop? Instagramma ditt löpargäng under #mittlöpargäng och @runnersworldswe!
I RW nr 4 springer Sofia Hedström med hippa löparklubben Orchard Street Runners i New York för att visa den stora bredden på löparklubbar och löparälskare:
”När Anna Åkerlund och jag gjorde radioprogrammet Upploppet i P1 var det de nya löparna vi berättade om. En ny generation löpare – som vi båda tillhör – som inte väljer funktionella springkläder och som inte slaviskt nöter asfalt för att pressa tider på olika lopp. Det fanns många historier att berätta i radioprogrammet – löpande hårdrockare, löpande före detta heroinister och fenomenet festlöpning. Under mina sju år som löpare har jag med egna ögon sett hur antalet springande hipsters ökat på min bro i New York, Williamsburg bridge.
På sätt och vis kan det nya löparklimatet på min bro likställas med hur jag sett mina kvarter förändras – staden byter skepnad snabbt. Antalet löpare som bär hiphop-keps och batikmönstrade tajts, eller som springer med bar överkropp, täckt av tatueringar har blivit större.
Löpning har helt enkelt blivit sexigt, säljbart och coolt även bland människor som tidigare inte klassade sig själva som utövare. Följden är att bilden av en löpare håller på att förändras. Sportklädesmärken anlitar numera amatörklubbar som modeller i sina reklamfilmer, och lopparrangörer beskriver sina events som rockfestivaler snarare än traditionella sportevent.
Här på Runner’s World ser vi också ett tydligt generationsskifte och under den senaste internationella konferensen i New York i november låg fokus på att en ny typ av löpare pockar på uppmärksamhet. Ofta beskrivs de som ”urbana löpare”, men jag föredrar att kalla dem – eller snarare oss – som efter år av passivitet hittat till löpningen för ”hipsterlöpare”.”
|
|
|||
Vill du läsa hela den här artikeln? |
|||
|
Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 4 2014. |
|||
|
Den bästa tiden börjar nu. Äntligen ska vi få kvitto på den träning vi gjort under vintern. Äntligen är det dags för de första löpstegen på torr asfalt eller längs blommande skogsstigar. Det är en fantastisk upplevelse – som många gör i ett par helt nya skor.
Kanske även du funderar på att köpa skor inför våren? Då har du kommit rätt. För aldrig tidigare har det funnits så många olika typer av löpskor att välja mellan som nu. Utbudet av skor för olika typer av underlag, löpstilar, löpfilosofier och träningsformer fortsätter att växa. (Jodå, det finns förstås till och med specifika löpskor för ”obstacle races” – de spektakulära hinderbanelopp som växer snabbt i popularitet.)
Idag kan vi välja mellan minimalistiska skor, som Tarahumara-löparnas sandaler som beskrivs i boken Born to Run till extremt ”maximalistiska” skor med väldigt mycket dämpning. Samtidigt som den här mångfalden är positiv i många avseenden, blir det allt svårare att navigera i utbudet som konsument. I skotestet i nr 4 guidar vi dig därför till ett urval modeller som passar dig och dina förutsättningar bäst, så att du sedan kan gå till en butik och testa dem ordentligt.
Men innan du slår till – fundera på hur du springer och var du springer, och om du behöver mer än ett par löpskor. Visst går det alldeles utmärkt att springa i skogen eller på vintern med samma skor som du använder på asfalt på sommarhalvåret, men det finns andra argument för att använda olika par skor när du löptränar.
Forskare har visat att risken för att drabbas av överbelastningsskador (och den är som du vet tyvärr rätt stor för oss löpare) minskar om man alternerar mellan flera olika par. Det kan liknas vid effekten av att springa på olika underlag - det ger en variation i den belastning som, om den blir alltför ensidig och intensiv under en längre period, kan leda till skador.
Men fler skor är förstås inte svaret på alla skadeproblem, då är det viktigare med variation i träningen och att springa på olika typer av underlag – i nr 4 kan du läsa om hur du bemästrar alla sorters underlag. Det förebygger inte bara skador, utan gör dig också mer allround och vältränad som löpare – och till skillnad från löpskor är det helt gratis.
Men det är inte bara utbudet av skor och sätten vi springer på som växer och förändras. Medan de traditionella friidrottsklubbarna får allt svårare att rekrytera medlemmar växer mer eller mindre löst sammanhållna grupperingar fram i de sociala, digitala nätverkens mylla.
De nya löparna integrerar löpningen som en del av sina identiteter, istället för att anpassa sina liv till löpningen. De umgås, dejtar, festar och springer i samma sammanhang – och de gör det med likasinnade. Den nya löparen hittar man oftast bland unga, medvetna stadsbor. Några av dem möter du i Sofia Hedströms reportage från New York och Köpenhamn.
Till sist – du som är prenumerant har fått vår TrailCoach med detta nummer, en inspirerande specialtidning om traillöpning som vi ger ut varje år. Är du inte prenumerant så kan du köpa den i vår webbshop (ja, det lönar sig att prenumerera).
Trevlig läsning!
Så äntligen kom den. Min specialbeställda Trek Speed Concept 9.9 Project One. Detta är flagskeppet i deras flotta när det kommer till Triathlon- & Tempocyklar. Eftersom jag var supernöjd med föregångaren blev valet enkelt. Finns säkert minst lika fina och bra cyklar därute men orkar inte gå igenom ovissheten hitta något som passar min kropp och mina behov. Why try fix something that isn´t broken?!
Då vi triathleter tvingas på gott och ont att bli prylnördar så följer här lite specs på de aktiva val jag gjorde.
Valde mekaniska växlar från Schimano från deras värstinggrupp Dura Ace. Elektroniska växlar är säkert bra men extremt dyra och gissar knepiga att mecka med om man skulle få problem långt ifrån kunniga mekaniker. På bilderna har jag inte fått dit min wattmätare från Quarq/Sram ännu. Då kommer vevpartiet se annorlunda ut. Det går inte att ha Quarq på Schimano, därför kommer cykeln tyvärr ha mixade komponentgrupper.
Hjulen är Bontragers Aeolus 9 clinchers. Valde bort tubdäck denna gång då jag tycker det är lättare att byta däck på det ”vanliga” sättet. Limma tubdäck har jag aldrig gjort och det skulle antagligen bara ta lång tid och bli fel om jag försökte. Körde på Zipp 808 innan men enligt de som kan så är dessa minst lika bra. Dessutom sägs det gå lika fort på kanttråd numera så varför inte göra det lätt för sig?! Discen åker på när det är dags för den typen av tävling. Knappast i Cannes eller på Fuerteventura.
Tog max drop på styret då jag kände att jag hade limiterade möjligheter att sänka det så mycket som jag ville på den förra. Känns lite ovant nu i början eftersom jag kört på linjecykel länge men antar att jag kommer vänja mig. Valde hyfsat raka pinnar denna gång då det kändes bättre för mig helt enkelt. Jonas Colting kallar för övrigt de uppåtböjda varianterna för ”Age Groups” pinnar. Not in a good way 🙂
Färgsättningen är mitt eget val. Gillar orange och tycker en svart cykel är snyggt. Resten är standard förutom sadeln där jag valde Bontragers RXL Hilo då den påminner om ISM sadlarna. Traditionella sadlar fungerar inte på mig, får väldiga domningar och smärtor av sådana.
Nå vad tycks….fram med era reflektioner?!
Jag vet att den är stor XL, ett s.k Älgstaket. Ni vet vad de säger va, stor cykel = långa, hrrmm ben.
(Har inte cykelns alla förvaringsboxar på, det får ni se på pre race bilderna)
Så här såg föregångaren ut. Som ni ser inte samma drop sadel/styre.
Fyra av fem platser till EM-lagen offentliggörs i början av maj och ytterligare en plats efter ASICS Stockholm Marathon.
Charlotte Karlssons 2:42:48 i Milano innebar en femteplats i loppet och en sänkning av personbästa på distansen med 1 minut och 40 sekunder. Trots att Charlotte drogs med en envis stressfraktur under hela förra året har hon hittills den här säsongen visat sig starkare än någonsin; i februari persade hon på halvmaran i Barcelona och igår visade hon marathonformen och klev upp på en andraplats på kvallistan inför EM i augusti.
Hej Charlotte! Stort grattis till nytt PB! Hur kändes loppet?
– Det kändes bra. Jag siktade på ett nytt personbästa, d v s under 2.44.28 (Florens 2012). Planen var att försöka springa ett jämnt lopp där första halvan på ca 1.22 och därefter öka om det kändes bra.
Jag hade en bra känsla i kroppen i princip hela vägen. Däremot fick jag springa nästan hela loppet själv, jag hade ryggar att ligga bakom totalt 3 km. Det var också väldigt varmt, upp emot 25 grader vid målgång. Gatstenarna som var under 3 km (efter att man sprungit ca 29 km) gjorde att jag var tvungen att dra ner på tempot ordentligt då det blev mycket tyngre att springa, men jag lyckades hämta hem de förlorade sekundrarna när det blev asfalt igen.
Jag hade ingen koll på att jag sprang så jämnt som jag gjorde. Jag tittade på klockan lite i bland och visste att jag låg i hyfsad fas, men det var inte förrän det var 1 km kvar som jag insåg att jag skulle greja det under 2.43.
Hur har initiativet med att skicka lag till EM påverkat din träning inför den här säsongen?
– Jag var skadad hela förra året och kom igång med träningen ordentligt i slutet på januari i år. Om det inte hade varit för EM så hade jag förmodligen väntat med att springa marathon fram till Stockholm, men annars har inte träningen påverkat något. Jag har velat komma tillbaka till löpningen så fort som möjligt efter skadan oavsett.
Vad tror du själv var den största faktorn till att det gick så bra igår?
– Jag har haft bra flyt med träningen den senaste tiden. Jag har känt mig otroligt motiverad och målinriktad. Jag hade med mig ett grymt supporterteam (pappa + 2 vänner) ner till Milano. Jag sprang mitt eget lopp och påverkades inte av några andra löpare. Jag är inne i en sån fas i livet att löpningen känns grymt kul – då går det ofta bra!
Ungefär samtidigt i Zürich tog Frida Lundén hem en åttonde plats och sänkte sitt personbästa med hela 2 minter och 45 sekunder! Den nya tiden 2:43:37 placerar henne i dagsläget på en tredjeplats på kvallistan till EM.
|
|
|||
Mer Frida Lundén och EM-satsning! |
|||
|
I Runner’s World nummer 4 2014, som du hittar i butik just nu, har vi gjort en stor intervju med Frida. Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande: |
|||
|
”Men vad gör hon!? Dansar? Fristående gymnastikprogram?”
Nej, jag tränar crossfit. I fredags ingick ”kasta en boll över räcket” i passet. Det var jätteroligt, som du säkert ser på bilden, även om jag ser lite för fånig ut för mitt eget bästa. Det var överlag ett roligt och rätt soft pass. Lite goblet stepups, kast med stor boll och halos med viktskiva. För mig var det tur att det var ett soft pass, annars hade jag inte kunnat vara med för jag hade en snuva på ingång. Och mycket riktigt. På fredagseftermiddagen däckade jag ihop fullkomligt. Jag var helt sänkt och somnade så fort jag satte mig ner.
Snuvan kom som ett brev på posten, så där som det gör när man haft en mycket stressig period och sedan får ett andrum att slappna av i. Då är det som att kroppen, helt felaktigt, tänker ”HON BEHÖVER SNUVA!” Nåväl. Elva timmars sömn mellan fredagen och lördagen gjorde susen och gjorde att jag piggnade till tillräckligt för att kunna…
…SIMMA! AD-Sofie Lantto fyllde 40 och det var dags för fest. Och som den rediga triathlet hon är så inleddes festen med två timmar simning. För alla. Vi som inte kunde skulle få lära oss att crawla. Och de som redan kunde fick teknikputs. Själva simningen gick över förväntan. Jag måste erkänna att jag hade lite hybris och trodde att jag skulle vara GRYM! Och när jag fick ligga med ansiktet ner i vattnet och bara köra gick det bra. Det gick till och med snabbare än jag hade tänkt mig. Sedan kom problemet med andningen. Jag kunde inte andas! Efter ett tag fick jag in rätt huvudrörelse för att suga in luft, men insåg då att jag inte andas ut när jag simmar. Jag bara drar in en massa luft och håller sedan andan. Så när jag försökte andas igen var det ju redan fullt! Och jag kan avslöja att det är jävligt svårt att bli snabb på att simma om man måste stanna varje gång man ska andas.
Roligt var det i alla fall.
Idag är snuvan på tillbakagång. Jag vilar idag och hoppas på att kunna köra träning i morgon, men då ta det lite lugnt för att se att kroppen hänger med.
Kommer säkert få käka upp det här inlägget men det skiter jag i. Jag är en person som lever i nuet och orkar inte fundera mycket på framtiden. Idrotta som jag gör är knappast hälsosamt även om jag skulle bli ett ganska snyggt lik om jag fortsätter såhär.
Min rumpa eller rättare sagt nerv har nu ”läkt”. Symptomen är till 95% helt borta och jag har börjat löpträna igen. Plockar inte upp där jag slutade utan blir mest en mix av lättare distans- & tröskelpass. Enligt Björn ska jag jogga hela april månad men med två race inom kort kändes det som en hyfsad risk/reward att testa benen ändå. Det knepiga kommer vara att hinna få upp någon typ av muskeluthållighet i de specifika löpmusklerna. Motorn är i topptrim då jag cyklat & simmat som en dåre under de gågna tio veckorna som jag inte har sprungit. Känner efter 20-30 minuter in på löprundorna att min pop försvinner, måste anstränga mig som en dåre för att bibehålla steget & frekvensen. Gör dock klart synbara framsteg med varje pass och hoppas vara i fas i de tre grenarna i slutet av maj. Tänker dock fortsätta med mina samlagsliknande yoga övningar året ut för att förebygga liknande skador igen. I skrivande stund har jag tappat ca 10-15 seks per km i min tävlingsfart.
Nu närmast väntar en tävling på Rivieran eller närmare bestämt Cannes. Den går av stapeln den 13:e April. Bra startfält är det, han som vann Hawaii ska köra så där rök mina chanser till 1:a priset 🙂
Skämt åsido, skulle ändå ner med familjen för att fira påsk när jag såg att det låg en tävling där som jag tror passar bra inför säsongen. 2 km simning i Medelhavet följt av 80 km kuperad cykling upp mot Valbonne/Grasse (1600 höjdmeter). Man avslutar med 16 kilometer löpning längs Croisetten (4 varv á 4 km). Temperaturen såhär års brukar vara perfekt, ca 18-21 grader i skuggan och stan är vanligtvis knökfull på helgerna vilket bäddar för ett sjysst publikstöd. Mina nyvunna 4 kilo av oklar härkomst lär inte hjälpa mig uppför kullarna, ej heller inte på löpningen men skitsamma. Ser detta mer som en träningstävling. Inga direkta krav på mig själv även om jag självklart kommer göra mitt bästa. Tar med nya cykeln som jag knappt har ridit in. Kommer bli ovant med tempoställning då jag kört linjecykel sedan November. Tur att det är backigt så man kan växla position ofta. En full Ironman skulle sannolikt sluta med ryggskott 🙂
Kommer antagligen sluta i misär men tävlingsnerven behöver sitt. Inte nålat på mig en nummerlapp sedan NYC Marathon och är duktigt revanschsugen. Vill mäta mig mot bra motstånd nu tidigt på året så jag hinner rätta till mina korthavanden. Förödmjukad lär jag bli då Frassarna är duktiga simmare och knappast ovana cykla kuperat. Jag kommer se ut som en förväxt blekfis på en dyr cykel. Det får man bjuda på. Ska tackla ner dem i diket sen i Kalmar!
Missa inte nästa nummer då kommer uppföljaren till ”Mikes Bike” no2. Blev nåt jidder med uppladdningen av bilder att ni får vänta några dagar till. Försök att hålla ut eller stalka mig på Instagram sålänge @nelker
Stay tuned!
Michelle ma Belle
Alla de tre marathonloppen bjuder på snabba banor och för fler svenska elitlöpare är det en fin chans att kvala in till sommarens EM.
FK Studenternas Frida Lundén springer i Zürich, Hässelbys Charlotte Karlsson i Milano och i Paris ser vi Moras ultrakung Jonas Buud.
Jonas Buud siktar på att spräcka 2.22.03 och hoppas att resultatet räcker till en av de fem platserna i Sveriges EM-trupp.
– Jag har sprungit Paris en gång tidigare och kommer ihåg att det var en riktigt fin och snabb bana där det finns goda förutsättningar och hjälp med farthållningen. Dessutom verkar vädret bli perfekt för en fin löpdag!
Buud ser det som ett perfekt delmål i satsningen mot det 89 km långa ultraloppet Comrades Marathon.
– Träningen har gått riktigt bra hela vintern och det ska bli roligt att få tävla på söndag. När jag vann vintermaran på Djurgården i november förra året kände jag att det återigen var dags att ge maratondistansen ett utrymme i mitt tävlingsprogram 2014, säger Jonas Buud.
Mest spektakulär på startlinjen i Paris är ändå marathondebutanten Kenenisa Bekele. Det ska bli spännande att se vad den den 31-åriga etiopiern med tre OS-guld och femfaldiga världsrekord på 5,000 meter och 10,000 meter kommer att göra för tid i Paris. Hur nära Kipsangs världsrekord på 2:03:23 kan han att komma?
De hittills starkaste resultaten i startfältet står etiotiske Abdullah Shami och kenyanske Mark Kiptoo för med 2:05:42 respektive 2:06:16.
På damsidan ser vi kenyanska Valentine Kipketer som favorit, närmast jagad av landsmanninan Flomena Cheyech.
Redan klara för EM i Zürich i augusti är Mustafa Mohamed och Isabellah Andersson, men i övrigt lär vad som händer nu i april att få stor betydelse.
Om en vecka är det dags i London och Rotterdam och på Annandag Påsk är det dags för superklassikern Boston Marathon.
Startskottet för Paris Marathon går klockan 8.45, i Zurich startar man klockan 8.30 och i Milano klockan 9.15.
RÖRLIGHETSTEST: Ger besked om tårnas rörlighet
Använd en hand för att hålla nere de fyra mindre tårna mot golvet, samtidigt som du med den andra handen drar stortån uppåt. Vinkeln mellan golvet och stortån ska vara minst 35 grader, eller stor nog för att du ska kunna stoppa in en glasspinne på högkant under tån. Klarar du inte det? Då lider du förmodligen av hallux rigidus (stel stortå) och kan med fördel göra följande rutiner för att förbättra tåns rörlighet:
(Filmen är inbäddad från amerikanska Runner’s World och kan tyvärr inte visas i alla typer av enheter, exempelvis ipad och iphone.)
Vi ville veta varför just du var ”Born to run!”. Stort grattis till Henrik Larsson som vann med motivationen:
”Jag sparkar snett på fotbollen, halkar på skridskorna, träffar knappt bollen i golf. Men vad spelar det för roll när jag kan springa. Ena foten framför den andra. Det jag ser är konst, det jag hör är ljuv musik, vinden är smekningar och dofterna ljuvliga. En trött kropp fylls av liv och problem blir till möjligheter. Jag har mina brister och svagheter. Men springa kan jag, och springer gör jag – och det gör mig lycklig! Jag är den jag är och jag trivs med mig själv, jag är Born to Run!”
I vinsten ingår flyg och hotell till Madrid för två personer tillsammans med SEAT. På plats i den spanska huvudstaden är det dags att springa lite – söndag 27 april går Madrid Marathon, Halvmarathon och 10 km-lopp av stapeln.
Hallå Henrik! Grattis till resan! Du tar med din bror Martin – varför just honom?
– Under senare år har vi sprungit såväl Stockholm Maraton som Sörmlands Ultramaraton tillsammans och i sommar väntar en ny gemensam utmaning, swimrun och Öloppet i Göteborgs skärgård. Har svårt att tänka mig ett bättre sätt än detta för att vässa formen, planera taktik och ha roligt tillsammans.
Vilken sträcka blir det?
– Tveklöst maraton! Trots att ingen av oss träningsmässigt ligger i fas för att springa Maraton om tre veckor så var det aldrig någon tvekan när beskedet kom. Njutningen och glädjen skall maximeras och den här helgen kör vi på devisen ”Desto längre, desto bättre – bära eller brista”.
Har ni varit i Madrid innan? Vad kommer ni fokusera på att hinna med förutom loppet?
– Det är första besöket för oss båda i Madrid, vilket egentligen bara gör vistelsen och loppet ännu roligare. Har precis noterat att Real Madrid spelar hemma mot Osasuna när vi är där och håller precis på att jaga biljetter. Hur ont det än gör på söndag efter loppet så ska jag med ett leende på läpparna släpa min trötta kropp uppför trapporna på Santiago Bernabeu Stadion.
Det är rock n´roll marathon – vad har du själv i lurarna när du springer?
– Med risk för att jag låter tråkig och gammalmodig, men lurarna får vara kvar hemma när jag springer. En av dom stora vinsterna för mig med löpningen är att rensa skallen och sortera tankar, och i det avseendet så tenderar musik i öronen att ha en motsatt effekt. Men det är skillnad när jag springer lopp, då är det fest och det får gärna krylla av live-band längs banan!
Hur började du springa?
– Jag har nog alltid sprungit, mer eller mindre seriöst och strukturerat. För ungefär 10 – 12 år sedan när de 3 barnen kom så blev jag tvungen att börja planera min träning vilket ledde till ökad träningsdos, högre kvalitét och lite bättre resultat.
Hur mycket springer du en vanlig vecka?
– Träningsmängden skiljer sig åt beroende på säsong, men en normal vecka blir det cirka 5 mil fördelat på 3 – 5 pass. Jag försöker variera löppassen och en höjdare utöver löpträningen är yoga som står på schemat en gång i veckan.
Några andra lopp inbokade i år?
– Utöver Öloppet som jag nämnde tidigare så är Göteborgsvarvet en självklarhet när man bor i Göteborg. Det finns även tankar på något ytterligare lopp, tankar som säkerligen kommer att avhandlas och spikas under dagarna i Madrid.
