B-löpning och test av Inov-8 Ultravest

B-löpning och test av Inov-8 Ultravest


Inte B-löpning för att den inte är bra- den är A-klass men jag ser ut som ett B i de skyltfönster jag passerar. Ett allt större B som tomtar omkring i allt långsammare fart känns det som.

Jag använder pulsen som guide under graviditeten. Det är inte samma puls som innan- jag har vanligtvis en vilopuls på runt 37 slag och en maxpuls på 183 slag (testat 2013). Pulsen är något högre nu eftersom det slår för att syresätta två hjärtan. Pulsen går därför upp lättare när jag springer och jag vill inte jobba på för hög puls. Det finns massa olika råd och rön men min väg är att jobba submax.

När jag inte kan prata ordentligt (eller sjunga med) då ligger jag runt min 85% av maxpuls och där slår jag av. På vägen hem från jobbbet, den kuperade vägen hem via Pampas, hade jag tänkt köra 4 x 4 minuter men se där gick jag bet. Kroppen kändes fantastiskt och jag ville bara dundra på och smaka syra men se när farten började närma sig 4:40 så drog pulsen iväg. Så jag tänkte om.

Istället körde jag fartökningar, som oftast blev i en backe, tills pulsen gick över 155 och då gick jag tills den gick ned till 120 och så började jag igen. Fick till ett jättefint pass och har nu ställt in klockan på att pipa vid 155 så kan jag köra lite längre trösklar utan att titta på klockan så mycket.

Jag tycker jag börjar känna mig lite otymplig och stor men när jag springer så känner jag mig lätt och smidig.  Det är en sån lycka att kunna fortsätta springa utan smärta och att verkligen orka med det utan att bli för trött efteråt. Tacksam!

ÄNTLIGEN har jag också fått prova Inov-8s ultravest! Satan i gatan! Jag har ju sprungit med min sköna Nathan nu i två år men nu blir det ultravest framöver. Jag hann ju inte testa den fullt ut men den sitter verkligen helt fantastiskt- två flaskor fram och den inte ens rörde sig! Alltså satt löjligt bra fast utan att klämma åt. Passar säkert oss som är lite större runt överkroppen bäst men går att ställa in hur som helst.

Den väger nästan ingenting, 195 gram och med två 500ml flaskor fram och vätskeblåsa bak (med isolering man kan ta i och ur) för 2 l så kan du ha med dig 3 liter vätska bara där samt pula ned massa andra saker i den expanderande säcken bak. Nej jag kan inte hitta något negativt med denna och vill inte alls skicka tillbaka den men jag får väl köpa en egen även om jag inte behöver maxtesta den än på ett tag.

Här hittar du mer info om den.

Hörni förresten jag tror det finns platser kvar till på lördag. Det kanske kommer snö också! Jippi!

Ni ser ju hur glad jag är- så bra satt både passet och västen!

Swedish 100 mile Challenge

Swedish 100 mile Challenge


Tänk vad man hittar på nätet.

Den här dokumentären på Kunskapskanalen med 4 lopp i öknen som ger en grand slam om man klarar alla fyra(nej inte ett dugg sugen, avskyr hetta, ogillar sand)- det är klart vi ska ha en i Sverige också! Swedish 100 mile challenge heter den. Och är betydligt lättare att uppnå än den där galna serien som programmet handlade om. Både prestation och kostnadsmässigt. Maj gad, liksom.

Loppen som gäller för oss i Sverige är Arctic Ultra, TEC, GAX och Black River Run. Hela grejen ”startade” i år vad jag förstår vilket gör att inte så många hakat på utmaningen och gör att första Grand Slamen kan uppnås i och med GAX 2014. Jag hade ingen aning om den när jag sprang mina två- hade jag vetat hade jag säkert försökt men fått ge tappt eftersom jag knappast skulle sprungit 100 miles i januari i år.

Och jag tänkte att 2015 är rökt också för det kanske skulle gå att springa 100 miles med en 7 månaders bebbe (amningspaus i varvning?) men jag vill inte ha den pressen så tidigt. Jag vet inte vem det är som kommer till världen i juni- bara att h*n och h*nses storasyster går före allt.

Men nu ser jag att det är på en 12-månaders period det gäller. Inte kalenderår. Så om jag startar med TEC100 2015 så kan jag avsluta med Arctic Ultra 2016. Drömmer jag. Drömmar är mål som inte är satta än. Än sätter jag inga spikade mål. Jag drömmer tills bebis kommer ut och vi vet hur vårt liv ser ut. Vårt för en sån här satsning på fyra 100 miles lopp måste vara stött av min bättre hälft och beror också på hur bebistiden går.

Men när jag kikar in på sidan nu så var det iallafall roligt att se att jag är den enda (??) tjejen i Sverige som kört två ”rena” 100 mileslopp förra året? Så jag och två grabbar har en silvermedalj just nu. Kuligt!

Här kan du läsa mer. Är du sugen? Är du en av de fyra som har chans på guld? Heja säger jag!

Sämsta vinnartiden i mannaminne! Men den dagen var den platsen min.

Välkommen på föreläsning i Göteborg

Välkommen på föreläsning i Göteborg


Den 12e mars ger jag en föreläsning på Clarion Post i centrala Göteborg. För dig som vill hitta inspiration till årets löpning, kanske tränar för Göteborgsvarvet eller ett längre lopp och vill ha lite ”nytt”.

Upplägget bygger på det jag pratade om på Runners Stores ultrakväll förra veckan:

Min ultraresa från 0-100 kilometer. Träning, kost och utrustning. Skillnaden är att vi har över en timme på oss så det finns utrymme att gå lite djupare.

Anmälan sker här och mer information finns på facebooksidan.

Varmt välkomna!

Efter 3,2 mil på Black River Run 100 miles

Veckans träning och provträning på Elixia

Veckans träning och provträning på Elixia


Varannan vecka är av naturliga skäl lättare att träna mer. I några månader till iallafall.

Den här veckan vilade jag tre dagar för att lura en hotande förkylning. Det hjälpte. Bara lite daglig rörlighet och extra promenad blev det måndag till onsdag. Men huvva, jag mådde inte bra. Normalläge är att svettas lite varje dag.

Torsdag sprang jag 7 km runt Djurgårdsbrunnskanalen med Magnus. Mycket trevligt!

I fredags blev det bara en kort jogg innan dagishämtning och i lördags fick jag till en jätteskön morgonjogg som kändes som den kunde fortsatt hela dagen.

Idag ville Lillan leka med grannen och då smet jag iväg på 5 km runt sjöarna och på eftermiddagen när hon åkte till pappa använde jag Elixias ”provvecka” erbjudande.

Jag har redan en gratismånad på Nordic Wellness och har skaffat ett Friskis o Svettiskort som går ut runt datum för beräknad förlossning. Detta eftersom jag vill köra lite mer styrka nu under grav samt gillar stämningen på Friskis. Enda gången sen jag var sisådär 17 år jag har betalt för ett gymkort är just på Friskis när jag väntade Storskrot. Det ligger på vägen hem från jobbet- går inte att missa liksom.  

Förra veckan provtränade jag på Sats Signalfabriken och nu var det dags att testa ett nytt gym alltså eftersom jag ändå skulle åka förbi där på vägen hem tänkte jag. Ja, jag är sjukt smartlat när det gäller gymträning. Finns ingen motivation i mig att ta mig någonstans långt bort för att träna inom fyra väggar.

Elixia i Sundbyberg är ett stort gym med massa klatschiga färger. De har väldigt trevlig personal  och har varit väldigt aktiva här i området för att locka folk inför öppning. När jag träffade försäljare så frågade jag hur de tänkt slå sig in bland Sats, World Class, Fitness Club ( där jag vickade spinning förut), Puls och Träning, och Fitness 24/7. De menade att de höll en helt annan klass än dessa gym och det är ju fine så länge de potentiella medlemmarna fattar det också, och tycker det. Att bara anse att man är mycket bättre gör inte någon sommar. Det är information- inte kommunikation.  Jag hade alltså väldigt höga förväntningar!

Jag har ofta undrat hur sjutton det ska gå runt för det verkar inte vara så mycket folk där (big like!) men med två stora höghus snart klara för inflytt mittemot så kommer de garanterat få fler medlemmar. Nu var jag själv i damernas omklädningsrum fram till jag skulle hem (kl 17). Det såg ut som ett helt vanligt omklädningsrum för övrigt.

I det enorma gymet där ”allt” fanns var det också som vanligt mest killar vid crossfithörnan. Och jag med mina pluttvikter på stora stången.

Iallafall. Hurra för utrustningen och de stora ytorna! Det var helt underbart att ha massa plats. Så länge det spelas discomusik kör jag med Iphonen i sportbhn och allt från Foo Fighters till Kyuss på hög volym i öronen. I min egen bubbla.

Idag körde jag superset med följande:

Uppjogg 5 min med rörlighet med pinne efteråt

Frontsquats/armhävningar

Skridskohopp/frivändning med press

Enbens woodchopper (bål och rygg) växelvis höger och vänster

Rörlighet efteråt.

Tog bra märkte jag när jag skulle tvätta håret. Elixia var verkligen ett fint gym men det kändes lite som ett Sats i neonfärger. Ingen aning om vad det kostar men jag hittade ungefär samma utrustning som på fina Friskis o Svettis Haga och där är det billigt att träna.

Inför nästa vecka har jag planerat att träna lite mer. Jag slarvar lite med en lam ursäkt om att ” jag är ju ändå gravid” och till och med N tycker att mina löppass är lite väl korta ibland :). Har bara känt mig trött efter ett pass och det var mitt långpass så varför inte passa på att strukturera lite så länge det går? Nu ska jag försöka få till följande:

1 pass 4 x 4 min med upp till 85% av maxpuls

En morgonjogg (de funkar kalas nu igen)

1 styrkepass

1 yogapass

1 vanligt MAF distanspass

1 x 15 kilometer med terränginslag

och ev…om jag får till det så ska jag simma. Tids nog får jag nog dra ned på löpningen och det här med att jag bor 500 meter från en simhall. Well det kanske ska utnyttjas. Kanske.

Hoppas du haft en trevlig helg och har en kul vecka planerad. Om inte- GÖRT!

Magnesium för löpare

Magnesium för löpare


Magnesium är faktiskt en antioxidant och är inblandad i flera hundra processer i kroppen. Förutom nervfunktion är det viktigt för musklernas funktion, benstommen och massor av enzymer bildas med hjälp av magnesium.

Överdosering är ovanlig  eftersom kroppen lätt ”rensar ut” men brist kan leda till sömnsvårigheter, kramper, oro och även påverkan på hjärtat.

Det är populärt att ta magnesium som tillskott men ska man göra det bör man vara noga med vad det är man petar i sig. Kostar burken under 100 kronor så är det gissningsvis magnesiumoxid som är svårt för kroppen att tillgodogöra sig.

Magnesiumcitrat däremot är perfekt att ta som tillskott på kvällen för en god natts sömn.

Här är en studie på det.

I en publicerad studie hos AJCN föreslås ett intag på 7-10 mg /kg kroppsvikt för oss som äter en västerländsk diet rik på protein, vitamin D och protein som  kan störa upptaget.

Utan att kunna hänvisa till någon bra studie så är jag också en av dem som smörjer muskler och leder med magnesiumkräm när de är lite trötta. Det är de ju inte så ofta nu men vid större volym så gör jag det. Som sagt- jag tror att det funkar. Men jag kan inte hänvisa till några studier. Men placebo är ju en av de starkaste effekterna vi har.

Hos Ancient Mineral hittade jag min hudcreme och bra magnesium hittar du hos en välsorterad hälsokost. Magnesiummalat är också ok om det finns med!

Apropå att inte ha så trötta ben: för exakt ett år sen sprang jag snöiga 6 mil på fredagen och såsade sen runt Engelbrektshalvan på helgen plus en skidtur till. Om ett år tänker jag att jag är så uthållig igen….

Fredagsbäst är..

Fredagsbäst är..


..att ligga kvar i sängen med Mysan och kramas och snosa

.. ta det lugnt och lämna på dagis lite senare

..jobba hemma i lugn och ro, dricka eget pressadokaffe med kanel. Eftersom jag jobbar 75% och försöker hålla mig till det så är det inte många timmar att jobba idag. Sen bryter jag. Bestämmer att veckan är gjord. För jobbet tar aldrig slut ändå och ingen dör om jag inte jobbar över varje vecka. Däremot ökar min arbetsglädje inför måndag när jag kan styra själv.

..äta lunch med mr 300 km genom öknen

..jobba lite till

…springa en snabb runda och köra styrka på väg till att

..hämta på dagis, gå till dansen, sen hem och göra fredagsmiddag och mysa i soffan med något gott – säkert med gluten i-. Natta med två sagor, titta på På Spåret och jobba lite med egna företaget. Lägga sig tidigt med små volter i magen.

Det är mitt fredagsBÄST idag! Hoppas du får en toppenfredag!

Att leva som man lär

Att leva som man lär


På min föreläsning om hur jag lägger upp löpträningen- och träning över huvudtaget så trycker jag speciellt på tre saker:

* Sömn * Kost * Återhämtning

Om inte de bitarna är på plats så är det ingen höjdare att gå ut och dundra på med ett långpass eller ett hårt pass. Vi är motionärer- hälsa före prestation! Annars ingen prestation.

När Niklas sprang World Transplant Games i Sydafrika berättade han skrämmande om att flera av de tävlande där hade fått nya hjärtan för att de tränat med infektioner i kroppen. Sug på den!

Jag har inte varit förkyld men runtomkring går det både magsjukor och förkylningar. Jag kände av det i måndags och det finns bara en sak att göra: Vila i förebyggande syfte. Speciellt nu.

Tre dagar. Efter att ha tränat/motionerat i cirka 35 dagar i sträck. Känns inte bra alls. Behöva duscha utan att ha varit i träningskläder först? What?

Men så blev det ingen förkylning heller. Och nu blir det träning varje dag resten av veckan. Hurra hurra! Det lönar sig att leva som man lär!

Ikväll ser jag också fram emot nätverksmöte med Lidingöloppet i Globen. Sen är det XL-galan men då åker jag faktiskt hem och avlöser Risiskruttis mormor och nattar. Man kan inte vara överallt men man kan alltid vara där man är.

Happy thursday med en #throwbackthursday bild från toppturen på Workout Åre 2012. Väl värt allt slit uppför att få rusa utför i djupsnö! I år är jag ”mammaledig” från den här turen men hoppas få vara med och leda den nästa år igen!

EXCITED! #ultra #TEC

EXCITED! #ultra #TEC


Tack alla som kom till Runners Store igår! Vad kul det var att få prata om något man verkligen brinner för, inför så många och med några ultraidoler i lokalen.

Det var jättekul att lyssna på Mats från Enervit. Han är grymt kunnig om kost runt lopp och ödmjukt intresserad av vad vi ”gourmander” till ultralöpare vill ha. Har ni tips på vad ni brukar önska er på matstationer- mail info(@)enervit.se

Ett förslag han lade fram var digestivekex, en skiva parmesan och en klick av deras gel ovanpå. Som en syltmacka! Jag vill ha!

Reima är en av våra mest meriterade ultralöpare och har gjort så mycket för att ultralöpningen ska få ta sin rättmätiga plats inom idrottsvärlden i Sverige.

Min föreläsning handlade om min, än så länge, korta ultralresa och hur jag tänker runt träning, utrustning och det mentala. Varför jag gör det jag gör och varför jag längtar tillbaka.

Jag träffade så många fina vänner och fick mycket frågor och positiv feedback- tack så så mycket!

Dessutom fick jag prata lite TEC och det loppet får det att kittla i ultranerven. Jag kommer vara på sidan om i år, i 7-8e månaden (noll koll, vet bara när bebis ska komma) och det ska bli fantastiskt! ”Alla” ska dit! Många ska pace’a och startlistan är epic! Det är massa starka tjejer som kommer dundra in på riktigt fina tider. Jag sa det igår att min vinnartid är den sämsta genom tiderna och jag vet flera tjejer som kommer vara långt under 20 timmar så som de satsar och tränar nu.

På herrsidan kommer det också vara snabba ryck om man ska vara med och fajtas om topp 3. Åh så spännande! Här har ni startlistan. Jag har tre adepter som springer, en är riktigt snabb och har gjort fina resultat under hösten, en SKA runt på 100 miles och en debuterar på 50 miles. Kommer gå bra, kommer vara tufft- som det är!

Jag ser fram emot att vara i depån och peppa och hjälpa så gott jag kan med mina kavlar och den erfarenhet jag ändå har efter 3 st TEC på från 50 km – 100 km.

Ja. Jag önskar jag skulle springa. Men jag är väldigt exalterad över att få vara på sidan om- det är en enorm upplevelse i sig!

Kanske ses vi där!? (Alla bilder nedan: MarathonMia)

Anna Grundahl och Maria- två snabbingar

En av mina förebilder: Barbro!

Ellen aka halva Paceonearth som kommer gå SNABBT i år!

Johan ”tass” Steene. Han vann 2013 och vann nyss smått ofattbara Transomania 300 km. En av mina favoriter på TEC 2014!

#Runnerslove- Föreläsningar och löpteknikklasser under våren

#Runnerslove- Föreläsningar och löpteknikklasser under våren


När allt (nåja) vändes upp och ner i höstas med den här överraskande graviditeten så var min fokusförflyttning från att satsa stenhårt på ultralöpning 2014 till att utveckla mitt egna företag den tiden istället en ganska lös plan. Jag satte ett mål om att ”föreläsa mer” och satte någon boll i rullning. Sen började det hända grejer och nu är det så mycket roligt som händer!

Ikväll föreläser jag om min ultraresa (ja jag vet- den är inte så lång än men kanske kan några relatera till mig som gått från 5- 16 mil på några år snarare än utopen Andreas Falk :)) och ultraträning i en hektiskt vardag. Jag tänkte puffa för denna föreläsning här- men den blev full direkt! 100 pers till Runners Store ikväll. Jag, Mats från Enervit och ultralegenden Reima kommer att prata.

Löpteknik till förmån för MOD- Mer organdonation

Ni som följt bloggen vet att min fästman är levertransplanterad. Han finns ibland oss och kan nu leva nästan ett helt normalt liv tack vare att någon gjorde det enda rätta och lät sina organ rädda liv när dennes eget liv inte gick att rädda.

Så stort, så enkelt är det faktiskt.

Att förena nytta med nöje är bland det bästa jag vet och jag blev så glad när Träning och Mingel i samarbete med MyNextWorkout frågade mig om jag ville hålla en löptekniksklass för dem till förmån för MOD

Här kan du läsa mer och anmäla dig.

Därtill så är jag i Göteborg 12e mars och planerar att hålla en föreläsning om att våga satsa på något som verkar lite omöjligt träna för ultra, eller Göteborgsvarvet för den delen. Träning och kost i en hektiskt vardag helt enkelt! Lokalen är klar och mer information kommer här snart! Save the date om du vill komma på den!

Jag kommer också att föreläsa på Blogger Boot Camp 15 mars i Stockholm. Där finns det definitivt plats kvar eftersom jag har min föreläsning samtidigt som populära Lofsan :).

Jag går förstås att boka för föreläsningar om hälsa, löpning, ultra eller kost om du har en grupp eller lag eller ett gäng. Kontakta mig på mailen ovantill höger!

Jag och Magnus instruear löpteknik på Workout Åre 2013

 

#Måndagspeppen- Says Who?

#Måndagspeppen- Says Who?


Det är mycket man går runt och tänker att man borde göra.

Och så är det saker man gör som man tänker att -uh- ”får” man göra såhär? Såhär gör man väl inte?

Saker som inte stämmer med den uppfattade norm man just då råkar ha trampat utanför.

Själv reflekterade jag över detta i helgen när jag drog mitt långpass. Jag vet, min barnmorska vet, min kropp vet och den lille därinne vet att mina två mil är helt ok. Men jag vet också att det tycks kanske att man inte ska springa så mycket, när man är så gravid. Och jag funderade på vem det var som tyckte det. Och kom på att- ingen! – vad jag vet. Bara något jag fått för mig. Så skönt att identifiera det och släppa det som en riktig brakfis och springa iväg!

När man dras med den här känslan av att:

1) ”Jag borde egentligen XYZ” (tex inreda fint hemma, jobba mer, träna mer, äta raw food, gå upp tidigt för att yoga på morgonen, dricka äckliga gröna smoothies etc etc)

eller

2) ”Såhär ska man nog inte göra” (satsa på ultra för att man är förälder, skita i allt och lägga sig i soffan, äta en helt underbar surdegsmacka full med gluten och laktos istället för en kall otrevlig raw foodsallad, avboka morgondagens vidrigt tidiga gympass för man behöver sova, skita i att gå ut med jobbet för att man hellre slår sönder en säck på gymet eller tränar intervaller med löpargänget. Starta eget, hoppa av karriären, byta det trygga jobbet, dra utomlands helt själv)

Då. Då kan man fundera på ”säger vem?”. Vad är min norm? Vad tycker jag om detta? Vad skulle jag tycka om någon i min omgivning gjorde si eller så? Förmodligen inte så mycket. Vi dömer oss själva alltid hårdast som sagt.

Det är så mycket slentrianmässigt tyckande som jag ibland undrar om någon, ställd mot väggen, faktiskt tycker? Ska man jobba heltid? Deltid? Massa övertid? Ska man gå upp snortidigt på morgonen och träna? Ska man sova istället? Ska man umgås med kollegor fast man hellre tränar? Ska man äta mat man inte tycker om bara för att det står någonstans att det är bra? Måste man springa? Måste man gilla det? Vem tycker det? Vem tycker det?

 Om du inte ens kan peka ut någon som tycker något som är någon som du bryr dig om- så släpp det.  Då lägger du onödig energi på att bry dig om ett tyckande som faktiskt inte ens konkret finns. Om inte du tycker det är viktigt. Så är det inte det.

Men det du verkligen vill. Jobba mycket. Jobba lite. Springa långt. Inte springa alls. Äta gott. Äta rått. Det ska du säga. Till dig själv. Är viktigt.

Långpass på Löpningens dag och veckans träning

Långpass på Löpningens dag och veckans träning


Landet är mitt andra hemma. Stockholm är jobb, många fina vänner och där måste jag bo av massa personliga skäl men hjärtat slår inte för trängsel, betong och yta. Det får luft i fjällen och ute på värmländska landsbygden. Där jag hållt hus sen jag var liten. Efter de två senaste veckorna var det ännu skönare än någonsin att komma hit och dessutom planera in en helg snart igen.

Det lät som Ingmarie, Camilla och gänget hade en riktigt lyckad Löpningens dag i Stockholm.

Det hade jag med! Långt ifrån asfalten och med min N som enda sällskap.

Jag har inte sprungit långpass sen nyårsafton.  Inte för att jag inte velat- jag har inte hunnit!

Det var en riktigt seg Annie som skulle ut igår. Jag hade helt brutal träningsvärk- det engelska ordet DOMS- delayed onset muscular soreness är ett mycket bättre ord: för stora lårmusklerna så är det nästan värst sådär 36-48 timmar efter träningspasset och det råkade vara just igår då. Aj Aj.

Desutom hade det vräkt ned snö och det var inte direkt någon plogbil som varit framme där vi sprang. Men allt detta visste jag om och då ställer man in sig på det, skiter i kilometertiderna och joggar på den intensitet som passet ska vara i.

Vi tog alltså samma kuperade 20 kilometersrunda som vi sprang på nyårsafton och det var ju en 4,5 veckor sen och jag blir bara mer gravid för varje vecka.

Uthålligheten är det inget fel på men jag har inte alls samma spänst, jag flåsar mycket mer, kissar var tredje kilometer och mina highs and lows är mycket mer dramatiska. Jag blir helt lyrisk när det känns bra och jätteledsen när det känns segt. Två mil liksom- det snyter jag ju ur ena näsborren i vanliga fall. Nicke med vätskeryggan försvann runt en krök ett tag och just då fick jag för mig att jag var jätteakuttörstig och började nästan gråta för att jag inte såg honom. Hormonkalas.

Men väl hemma kändes det jättebra igen.

Idag gav vi oss ut på skidor istället. Mina pjäxor har försvunnit någonstans i allt stök inför försäljningen av min lägenhet så jag drog fram de gamla trälaggen istället. Men idag var det runt 0-gradigt och det blev enormt tungt att spåra i snön. Lika härligt för det!

Sammanfattar en riktigt bra träningsvecka med:

Måndag: styrka med Andreas och 1,5 km på löpband (trööökigt)

Tisdag: 10 km morgonjogg med Maria

Onsdag: Vila

Torsdag: 10 min löpband och 60 min styrka med front squats, armhävningar, rodd, pressar och mountainclimbers

Fredag: 20 min lunchjogg och 20 min skidor på kvällen

Lördag: 20 km långpass

Söndag: 30 min längdskidor

Inte illa. Nu följer en pusslig vecka igen men jag ska göra mitt bästa för att få in de pass jag vill och behöver för att fortsätta vara #vavavoom